Alla inlägg under december 2006

Av Lars-Håkan Halldin - 20 december 2006 07:50

Brännelund den 15 dec. 2006




Nya Jobb 



I det rådande goda konjunkturläget måste regeringen visa handlingskraft och förebygga arbetskraftsbrist redan nu genom riktade åtgärder till långtidsarbetslösa och förtidspensionerade. Regeringen måste leva upp till sitt löfte att bryta utanförskapet. Arbetsmarknadsutbildning och coachning av långtidsarbetslösa och förtidspensionerade är nu påkallat och nödvändigt.


Svensk arbetsmarknad utvecklas i en positiv riktning och mycket kraftfullare än några prognosmakare kunnat förutspå. AMS aviserar att arbetslösheten nu är nere på 3,7 % vilket måste anses som fantastiskt bra. Nyanmälda jobb är över femtio tusen för den sista mätmånaden det är tjugotusen fler än motsvarande månad ett år tidigare. SE-banken förutspår i sin ekonomiska prognos att jobben kommer att växa med 175.000 under det kommande året. Som grädde på moset faller olje- och elpriserna tack vare att vattenmagasinen är välfyllda och raffinaderikapaciteten ökar. Detta ger industrin möjlighet att sluta låga energiavtal för de kommande två åren.


När arbetslöshetssiffrorna är låga och efterfrågan på arbetskraft är stor ökar rörligheten på arbetsmarknaden. De som har jobbat länge på sitt jobb vågar söka nytt vilket gör att hela arbetsmarknaden upplever ett sug efter arbetskraft som vi kanske inte sett sedan efterkrigsåren. Tiden mellan två jobb brukar motsvara mellan 2 – 3 % arbetslöshet. Alla faktorer på arbetsmarknaden är just nu positiva .


Lönerörelsen som är i sin linda indikerar redan nu måttfulla lönekrav. De fackliga organisationerna vill ha reallönelyft och i den rådande konjunkturen passar dessa krav med ekonomin som handen i handsken. Enda orosmomentet är höga löner och bonusar till företagsledningarna samt kanske väl goda utdelningar till aktieärgarna. Från kretsen ägare och företagsledningar skulle det vara påkallt att visa mer återhållsamhet.


Sveriges ekonomi är stark våra betalningar till och från omvärlden ligger på en rekordnivå stora summor pengar strömmar in till Sverige. Betalningsstrukturen liknar mer en oljestat än en traditionell industrination. Investeringsviljan i hela näringslivet är god vilket också gör att tjänstesektorn växer så det knakar.


Riksbankens penningpolitik är måttfull. Det enda orostecknet är att inströmningen av kapital från utlandet är så stor att bankerna sitter med stora överskott av ej utlånat kapital. Räntehöjningarna från Riksbankens sida får inte det genomslag man skulle kunna förvänta sig utan räntan fortsätter ligger kvar på en låg nivå. Bankerna har helt enkelt svårt att leva upp till Riksbankens ränte- och penningpolitik. Man har helt enkelt för mycket pengar.


De stora kapitalresurserna kan göra det frestande för banksystemet att låna ut till konsumtionskrediter och bostäder i en utsträckning som är prisdrivande. Bostadspriserna har nått den nivå som är något för hög redan och en motreaktion kan komma snabbt och oväntat. Hoten mot bankerna är när bostadspriserna börjar falla okontrollerat. Då stramas både konsumtions- och bostadskrediter upp vilket kan få till följd att näringslivet får svårare att hitta kapital till investeringar som underhåller och förlänger den rådanden högkonjunkturen. Det skulle ju vara beklagligt om konjunkturen knäcktes av slarvig utlåning från bankernas sida.


Ekonomin i omvärlden går också fantastiskt bra, Kina, Japan, Vietnam, Indien alla har de goda tillväxttal vilket gör att vår export går osannolikt bra.


De mest glädjande beskeden denna månad är goda siffror från Tyskland som brutit sin onda cirkel och nu börjar Europa för att inte säga världens starkaste industrination återigen få upp farten. När det Tyska Järntåget får upp ångan brukar inte ens starka konjunktursvängningar kunna förändra dess fart och riktning. Tyskland är vad jag kan förstå fortfarande vår största handelspartner. Bra i Tyskland är Sveriges lycka


Siffrorna från USA att jobbtillväxten håller i sig och ligger på en oförändrat hög nivå visar att USA börjar kanske återhämta sig. Släpper Riksbanken där något på ränteskruven, demokraternas vinst i båda kamrarna i Kongressen ger en vink om större budgetdisciplin i de federala utgifterna och att man kan se en ände på USA:S engagemang i IRAK gör att USA kan  dämpa sin nedgång och plana ut ekonomiskt på en hög ekonomisk aktivitet.


Om nu regeringen genomför sina jobbstimulanser både för löntagare och företag kan efterfrågan på arbetskraft spädas på ytterligare vi kan hamna i ett läge med 225.000 nya jobb de närmaste aderton månaderna. Detta är vida mer än vad man kunnat förutse. Ekonomerna har följt regelboken regeringar kan inte gör något åt sysselsättningen utan det är andra faktorer på den ekonomiska himlen som avgör detta. De goda förutsättningarna i ekonomin i stort och regeringens åtgärder drar åt samma håll. Regelboken får ge vika.


Man skall inte övervärdera en ny regerings tillträde den har fel och brister. Man har otvetydigt  ljutit hopp i näringslivet i stort man har brutit rädslan att nyanställa och ser nu att fler anställda kan vara väl så bra som fortsatta kostnadsbesparingar som leder till arbetslöshet. Det går att rationalisera produktion och verksamheter med fler personer i anställning.


Från oppositionen intet nytt man gnölar och gnäller slår sig för bröstet och säger det var vår politik som skapade jobben. Nya pålagor i form av skatter och avgifter aviseras. Skall det bli riktig fart på Sverige måste oppositionen förnya sig och visa på att de goda förutsättningarna att få jobb och skapa företag som nu råder gäller även efter 2010 och 2014. Detta är kanske det viktigaste politiska beskedet.


ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 15 december 2006 11:15

Brännelund den15 dec. 2006




Slaktarens sista strid





Så har sorgebarnet Swedish Meats fått en ny ägare. Tyvärr blev det ju inte en svensk vilket inte var heller att vänta. Jordbrukets kooperativa slakterirörelse har kantats av problem och motsättningar sedan tidigt sextiotal. Famösa valutaaffärer som avkastat verkställande direktörer. Spiraleländet hade sin upprinnelse i det gamla slakteriförbundet. När man insåg att slakten inte kunde bära Spiras bördor fick LRF rycka in. Dyrt har det varit och Spira blöder än.


När Peter Raztar var VD började Swedish Meats komma på fötter och man kunde planera en försäljning. Man kan konstatera att Raztar styrde med järnhand eller rättare sagt affärsmässig kompetens. Styrelsen spelade den roll den skall spela och nämligen göra en rimlighetsbedömning av affärsverksamhetens utveckling. Mellan dessa storheter rådde boskillnad och gud nåde den som inte iakttog husfrid.


Man kan elakt utrycka det så att när kapten Raztar steg av sjönk skutan som ett såll  på djupt vatten. När Åke Modigh tillträdde misstänker jag att styrelsen eller i varje fall delar av styrelsen vädrade morgonluft och började ägna sig åt saker de inte var ”böxade” för. Detta ledde till motsättningar och Modigh sköts åt sidan för någon mellanfigur som var ett lydigt redskap i händerna på styrelseledamöter som ville utöva inflytande på frågor som de inte skall och inte har kompetens för.


Tittar man igenom slaktens historia har ju slakteriernas styrelser och för den delen slaktens intresseorganisationer avkastat VD i samma takt som en hockeyns elitklubbar byter tränare. Styrelsen har aldrig varit en bra coach för slaktens företag, Tyvärr synd men sant.


Slakten har aldrig riktigt kunnat inse att nyckeln till framgång ligger i höga försäljningsvolymer och stor export. Produktutvecklingen har avstannat och framförallt den utveckling av produkter som är gångbara på export.


Tittar vi söderut på vårt grannland ser vi hur de varit mycket framgångsrika. Förutsättningarna mellan våra länder har inte varit väsenskilda. Vi lyckas med knappt och nätt tre miljoner grisar medan Danskarna producerar gott och väl 25 miljoner.


Orsaken kan ju sökas i regelverk men jag är rätt övertygad det handlar mer om affärsmässighet och på detta område har inte de svenska slaktföretagen varit särskilt lyckosamma. Imagen kring den svenska modellen har varit uppblåst men inte ens svenska konsumenter har varit villiga att betala för den fördyring den inneburit.


Nu har Finska Rautakalou köpt Swedish Meat och genast är ett gäng förtroendemän framme och gnyr att man sålt sig för billigt. Andra hävdar att man sålt sig åt fel håll till Danmark skulle man gått. Atria lägger också de ett bud om än i efterhand.


Man kan ju fråga sig om inte Finnarna köpt grisen i säcken? Man kan ju beskriva ett företags pris som den likvida kassan och bästa fall 60% av det egna kapitalet. Anläggningarna som finns i Swedish Meats ska man värdera till alternativanvändningen. Vad betalar man för en slakteribyggnad som inte använd som detta. Dessutom har man iklätt sig att ta låneskulden i egen portfölj. Sanning och säga ett fantastiskt bra pris. Danskarna hade inte  betalat det priset.


Att göra halt nu och tro att köparna står på kö är ett finansiellt vågspel och en uppenbar risk att Swedish Meats i så fall slutar som Spira i ett stort ”svart hål”. Med Finsk ”perkele” blir den samlade Finsksvenska koncernen något fantastiskt bra vilken av Finnarna som än köper. Den stora vinsten är att svensk mathandel fått kalla fötter det finns nu fler köpare av svensk mat än de i Sverige.



(UE) Brännelund Eksjö


Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

ANNONS

Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2006 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok tyck här

Följ bloggen

Följ MAKTEN TILL FOLKET med Blogkeen
Följ MAKTEN TILL FOLKET med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se