VÅRT FÖRHÅLLANDE TILL FRÄMMANDE MAKT

Vårt förhållande till främmande makt är gott brukade Gustaf den VI Adolf säga när han läste regeringsdeklarationen vid riksdagens högtidliga öppnande. Det säger Försvarsberedningen i sitt senaste betänkande Sveriges förhållande till andra nationer har väl aldrig varit så tryggt som nu.

Men trots allt sker det händelser i vår omvärld som påverkar oss och hur vi skall förhålla oss till omvärlden.

Till och med i Eksjö min trygga hembygd gör världen sig påmind. Nordic Battle Group har delar av sin verksamhet här. Vi finns på kartan i den stora världen. Säkerhetspolitiska analytiker vet vad som försiggår och vi är en liten pusselbit i det stora.

Det som sker i Pakistan och Afghanistan är händelser som vi måste leva med men det stora världssamfundet kan det inte. Pakistans kärnvapen i händerna på Talibanerna är en mardröm som inte får gå i uppfyllelse. Irans utveckling eller inte utveckling av egna kärnvapen och deras uttalande om att Israel skall utplånas från kartan gör att krisnivån triggas uppåt. Även om Amerikanska källor påstår att Iran har avbrutit sitt kärnvapenprogram 2005 bör man ta den uppgiften med nypa salt. När Israelsiska underrättelsetjänsten Mossad instämmer i uppgifterna har de trovärdighet. Israel har agenter på marken och i de Iranska systemen. Amerikanska underlättelseuppgifter skall man hantera med stor försiktighet.

Samtidigt kan vi se att oljepriserna stiger och därmed hela världens energiförsörjning hotas på grund av att oljan håller på att bli för dyr. Miljö och klimatkriserna när framtida kriser och de måste lösas om inte konflikter med oöverskådliga konsekvenser skall uppstå. Den mest akuta krisen nu är köpkraftskrisen på livsmedel som över en natt kan utlösa väpnande oroligheter.

När man analyserar den skandinaviska säkerhetspolitiska situationen kan man säga vårt läge är stabilt och inga markanta förändringar har skett utöver ett Baltiskt inträde i NATO. Ryssland är i ett skarpt läge undanträngt i Östersjön. I vårt område finns kanske en av världens mest strategisak områden nämligen Östersjöutloppen. Strategiskt lika viktiga som Hormuzsundet, Suezkanalen eller Svartahavsutloppen. Öresund är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder.

När Ryssland nu aviserar att man skall rusta sitt försvar med närmare 2 biljoner kronor kan man tycka att det är från ett försvar i förfall till normalt underhåll av material mm. Bakom den aviserade rustningen ligger naturligtvis långtgående säkerhetspolitiska överväganden. Det oklokaste man kan göra är att tro att de Ryska säkerhetspolitiska analytikerna är några dumma prestigefulla herrar och damer som vill glassa med ett starkt försvar. Nej de ryska analytikerna är kanske världens bästa analytiker som gör oftast rätt överväganden även om vi inte instämmer med vad de anser vara rätt.

Ryssland har naturligtvis insett att dess södra flank inte är som förr. Deras militärer är inte roade av instabiliteten i gränsområdena till bl.a Afghanistan, Pakistan, Irak Iran med flera platser utmed landets södra gräns. I analysen ingår naturligtvis ett utvidgat scenario där t.ex kärnvapen är i händerna på en inhuman regering inom Rysslands globala intressesfär.    

I den vidgade bilden ingår även rubbade leveranser av energi genom att oljefält och elleveranser kan vara utslagna. En kall vinter är detta ett mardrömsscenario.

I denna långsiktiga krisbild påverkas även Sverige. Nämligen att göra troligt att stabiliteten i det Skandinaviska området upprätthålls och att alla parter är villiga att även med militära medel upprätthålla denna balans. Enkelt utryckt att Östersjön förblir ett fritt hav. Även om Sverige var medlemmar i NATO måste vi kunna markera vår vilja att friheten i Östersjön upprätthålls vid en konflikt.

Tro att den aviserade oljeledningen i Östersjön blir en källa till kris är nog lite långsökt. Ledningen kommer vara stängd i ett krisläge. Möjligen kan den föranleda dispyt och irritation i säkerhetspolitiska debatten. Att ett koppel av Ryska u-båtar skulle ligga parkerade utmed ledningen är nog mer fantasi än verklighet.

Signalen till de säkerhetspolitiska analytikerna måste vara att vi är villiga att avsätta ekonomiska resurser till försvaret som motsvarar innehållet i vår försvarsdoktrin alliansfrihet och neutralitet.

Ingen makt i världen begär att Sverige skall kunna föra ett krig ensam mot en potentiell angripare. Men doktrinens mening att ett angrep på oss skulle kosta för mycket måste värnas med politisk vilja och ekonomiska medel. Det finns ju också brohuvuden som vi inte skulle vilja se besatta som t.ex Södra Skåne för att trygga Östersjöutloppen passagen mellan Sverige och Bornholm där Karlskronaområdet blir strategiskt. Infarterna till Stockholm sjö och flygvägen.

Det är när man väger ihop ekonomiska åtaganden med säkerhetspolitisk analys och militära resurser som trovärdighet uppstår och stabiliteten i vårt närområde upprätthålls. Det är mot denna bakgrund som besparingar på försvaret utan att det har en bred förankring i Riksdagen är farliga. Omvärlden vet inte vad vår försvarsdoktrin står för och handlar därefter. Nya principer för materialanskaffning. Tyngdpunkten är mer internationell verksamhet och mindre resurser till ett försvar som kan avvärja invasion och upprätthålla stabilitet. Den som sitter på andra sidan plottingbordet ser att vi skapar tomrum och då fyller han upp det med egna resurser.

De besparingar som både regering och opposition gjort på försvaret är en ny och farlig signal till omvärlden. Nato och Ryssland ser vad vi gör och framförallt vad vi inte klarar när läget går mot

skarpt. I Försvarsberedningens analys saknas beskrivning hur skall vårt försvar se ut nu för att klara det som ett framtida skarpt läge kräver.

Just nu är vår säkerhetspolitik och vårt sätt att förhålla oss till vår gamla doktrin inte trovärdig. En gammal devis gäller ”ett land har sitt eget försvar eller någon annans”. Just nu har vi tagit ett litet steg mot en annans försvar det är inte bra. Politikerna bör ställa sig frågan vart är vi på väg.

KOMMENTERA GÄRNA

Brännelund – Eksjö

 Lars Håkan Halldin

Oberoende Centerpolitisk debattör.