Alkolås i bilar och fordon för yrkestrafik från 2012.

Att framföra ett fordon med mer än 0,2 promille alkohol i blodet är i vårt land förbjudit. Forskning har visat att ca 16.000 fordon kör dagligen på våra vägar som framföres av berusade personer. En stor del av singelolyckorna hänger samman med alkoholintag i samband med bilkörning.

Alkohollås i bilar har visat sig vara ett effektivt sätt att stoppa berusade att köra bil. Berusade förare kan vara alkoholister men också nonchalanta normalkonsumenter av alkohol som frestas att ta bilen i påverkat tillstånd.

Vid de försök som gjorts vid olika åkerier och taxiföretag har man kunnat visa att risken är obefintlig att förare kan framföra fordon som försetts med ”Lås” i berusat tillstånd. Den stora bonuseffekten är att personalens medicinska allmäntillstånd förbättras radikalt i och med att fordonen får alkohollås. Man kan inte dricka mycket på sin fritid därför att då går det inte att köra bil eller annat fordonet dagen efter.

Låsens förebyggande effekter är så stora att de förhindrar alkoholism och räddar även de som är inne i sjukdomstillståndet. Det finns troligen ingen förebyggande åtgärd som är så effektiv som dessa lås.

Den stora vinsten är att 16.000 fordon som dagligen framförs av berusade personer på våra vägar försvinner. Det innebär 5, 9 miljoner potentiella risker tas bort årligen och att konsumtionen mätt i starksprit minskar med 2 miljoner liter på årsbasis. Våra barn, fotgängare medtrafikanter kommer att vistas i en säker och alkoholfri trafikmiljö

Brännelund – Eksjö

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

RIKSBANKEN GÖR RÄTT

Riksbanken beslöt att höja räntan vid sitt senaste möte och uttalar underförstått att nu tar man itu med bostadsbubblan. Den amerikanska smittan har inte nått det svenska bankväsendet ännu och banken bedömer att tillfället är rätt att släppa luften ur bostadsbubblan. Man kan nog sluta sig till att räntan höjs ända till bostadspriserna minskat med trettio procent.

Banken kämpar med inflationen på råvaror och den kampen är inte framgångsrik. Olja, metaller och livsmedel stiger över hela världen. Dessa prisstegringar anammar från att vi överanvänder dessa råvaror. Metaller, olja och åkermark tillverkas inte längre utan vi måste använda dessa resurser smartare.

Nu måste banken ta itu med den svenska inflationen och skapa utrymme för prishöjningar på råvaror och då måste andra priser sjunka. Det är bostadsmarknaden, konsumentkrediter och krediter till finansiella instrument som måste få känna av att det svider när räntan gått upp.

Den stora risken är att inflationsnivån stiger över löneklausulerna i avtalen och att dessa löser ut då är vi inne i en svår inflationsspiral. Det är bättre stämma i bäcken än i floden.

Den nye Riksbankschefen är enligt mitt förmenade en bra och duktig Riksbankschef med lite mer insikt än många av hans företrädare. Han gör rationella bedömningar av vad som styr räntans nivåer. Han lotsar Riksbanken bort från att vara ett penning- politiskt institut till att vara en Riksbank som anger riktningen och djupet hur penningmarknaden skall utvecklas.

En myt som alla Riksbankschefer upprätthåller och för vidare är att det råder ett samband mellan inflation och räntans nivå. Detta är fel

En annan myt är att bankerna styrs av sin upplåningskostnad i Riksbanken. Bankernas upplåning är mycket marginell tjugo miljarder netto efter inlåning i Riksbanken gör reproräntans styreffekt försumbar. Det vet alla med insikt i hur finansiella marknader fungerar.

Det finns två parametrar som styr räntans nivåer den ena är hur mycket tillgängligt kapital det finns i banksystemet som går att låna ut med en medelhög risk. Den andra är TCW index. Enkelt uttryckt den bedömning våra handelspartners ute i världen gör av hur vår ekonomi går.

Ökar index då försvagas köpkraften i kronan och då stiger räntan. Minskar index då stiger köpkraften i kronan och då sjunker räntan. Dessa är de grundläggande parmetrarna.

Vi måste inse att värderingen av svenska fastigheter är mycket hög i relation till ekonomins köpkraft. Börjar det fallera med betalningarna i tex. Stockholm på övervärderade kommersiella fastigheter utlöses lavinen med ej överblickbara konsekvenser.

Den fråga Riksbanschefen bör ställa sig och till sin direktion varför ligger inte fastighetsmarknaden inom inflationsmålet. Hur kan vi stimulera bankerna till att göra upplåningen till fastigheter dyrare.

Låt oss anta att fastighetsmarknaden är tjugo procent övervärderad och den faller ner mot den nivån under en tvåårsperiod det innebär att en fastighet som är belånad till två miljoner har tappat fyra hundra tusen i värde. Det blir när bankerna kräver extraamorteringar som snöbollen börjar rulla, då fallerar också konsumtionskrediter och krediter till värdepapper. Luften går helt enkelt ur bubblan.

Grisproduktionen vinna eller försvinna?

Det känns smärtsamt att läsa grisproducenternas tidning Svensk Gris. Jag inser den tuffa kamp många producenter just nu genomlider. Nu närmar sig för många en tuff fight också med banken. Krisen kunde inte kommit olägligare.

Frågan är hur kunde detta ske. Världens bästa grisproduktion går på knäna. Ja tyvärr är ju griskött en råvara. Dessutom är detta kött bara förädlad spannmål. När spannmålspriset ökar stiger inte grisköttet. Därför det råder överproduktion på grisar i Europa.

Bilden är riktigt otäck priset kan sjunka ända ned till sex kronor kilot om det inte genomförs strukturåtgärder. Man måste helt enkelt köpa ut produktion och lägga ned kapacitet.

Borta i Fjärran Östern finns hoppet om ökad konsumtion av griskött. Det bästa som skulle kunna hända var ju om

alla som bekänner sig till Islam insåg att Muhammed hade fel och började äta av griskött.

Sverige är kanske tuffaste landet i världen för grisproduktion. Det första vi har att brottas med är vår egen illusion att den svenska modellen säljer. Inse kära producenter den svenska modellen har kostat er bortkastade miljardbelopp. Ni har inte fått ut ett enda öre i mervärde för alla de resurser ni satsat på detta illusionsnummer.

Er prisbildning under de senaste tio åren har slaviskt följt omvärldens pris för råvaran griskött. Läs diagrammen i Svensk Gris. Jag måste säga att jag är djupt kritisk till alla som åkt runt och påstått den svenska modellen ger ngt det har varit fel. Pratet om de svenska mervärdena är LRF:s största näringspolitiska misstag. Det finns ett antal förtroendemän i LRF som personligen bär ansvaret för detta misstag.

Till bilden hör också att det finns ett gäng byråkrater i det här landet som känner ett behov av att misskreditera produktionen. Tyvärr har dessa ibland gått hand i hand med LRF i tron att de gjort något gott.

Vi har inte fått betalt för djurvälfärden. De pengarna har handlarna med flera stoppat i egna fickor.

Det andra stora felet är att mervärdet skapas inte hos den lokale grisproducenten utan hos dem som förädlar varan till mat. Slakterier och chark mfl har inte lagt ned någon större energi på att kommunicera mervärdet. Andra länders varor marknadsförs med samma energi som svenska. Svenskt griskött är marknadens Mercedes men den säljs som Skoda.

Det tredje felet har varit den överdrivna tron på att bara Svenskarna äter svenskt griskött löser sig problemen. Tyvärr en illusion. ”Köp svenskt strategin” har lett till att vi inte satsat på industrikött och export. Samtidigt som importen tagit marknadsandelar. Exportoviljan är kanske vår största svaghet som kostat mycket pengar.

Nu har vi exporterat Swedish Meats till Finland och KLS till Danmark. Det är ju ett mått på hur duktig näringen varit på att sköta sina egna förädlingsföretag, Klart underbetyg!

Det fjärde misstaget har varit att bönderna ur egna pengar betalar marknadsföring av griskött åt detaljhandeln ända ut i butik. Bönderna skall koncentrera sig på att marknadsföra sig mot slakterier och förädlingsföretag. Ni äger inget av detta längre där behövs resurserna.

Jag sätter stort hopp till Danish Crowns agerande i Sverige. Jag är rätt övertygad man lyfter ut stora kvantiteter svenskt griskött till Dansk förädling för export det kommer att lätta trycket på den svenska marknaden.

Jag bedömer att grisköttet idag skulle kosta 23 kr kilot om det var balans på marknaden.

Jag har ett tips ta kontakt med Lidls i Neckarsrum. De har ju redan i Sverige det goda omdömet att betala bättre för köttet och sälja det billigare till konsumenten än vad konkurrenterna gör.

Mitt råd i det rådande eländet. Publicera grisproducenterna egen notering i ATL varje vecka. Min 23:- kilot. Betalar inte slakten detta då blir det inga grisar. Detta har stor psykologisk betydelse.

Tillsätt en delegation från er förening åk ner till Lidls och prata med dem. Jag vet att de har ett stort intresse för svenskt kött.

Sverige borde vara ett land med 25 miljoner grisar liksom Danmark. Vi har de bästa lantbrukarna och produktionsplatserna för detta.