Vårt hem Europa

MIN VISION OM EUROPA - EU

Jag kallar min europeiska vision ”Makten till Europas folk”. Det anspelar naturligtvis på att jag vill ge folket mer makt inte genom fler politiker och regioner utan att direkt kunna utöva makten genom valfrihet och att disponera välfärdsystemet för personliga val inom en gemensam och solidarisk finansiering. Röra sig fritt över Unionen, handla med varandra och ha gemensamma värderingar.

Den överstatliga verksamheten inom ramen för EU skall vara ett ramverk inom vilka medlemsstaterna kan fritt och självständigt utforma sina lagar och sätt att förhålla sig till sina medborgare. Fördrag och bestämmelser skall vara politiska motorvägar som binder samman Europas stater. Jag ser i min federalistiska vision ett strängt förhållningsätt till detaljregleringar på överstatlig nivå. Besluten skall fattas av dem som berörs och folket skall välja i samhällservice i ett gemensamt finansierat välfärdsystem. Konkurrens inom offentlig sektor genom intraprenader och entreprenader är ett sätt att öka utbytet i välfärdspolitiken. Välfärdspolitiken skall ges en Europeisk dimension med ett pengsystem för skola, barnomsorg, högre utbildning och äldreomsorg mm. Med dessa pengsystem som grund skall medborgarnas möjlighet att röra sig över vårt hem Europa. Du kan bo på ett seniorboende i Italien som finansieras med svensk äldrepeng. Med konkurrans och personliga val ökas friheten. Det är det som är decentralismens grund och innebörd

EU:s viktigaste uppgifter inför framtiden.

1. Skapa ett kärnvapenfritt Europa

2. Lösa upp frågor som har ett negativt symbolvärde.

3. Slutföra de fyra friheterna

4. Definiera parlamentets arbetsuppgifter inom ramen för antagna

fördrag.

5. Lägga fast rådets uppgifter.

6. Klara av utvidgningsprocessen

FRÅGOR MED NEGATIVT SYMBOLVÄRDE

PARLAMETETS LOKALISERING

Jag anser att parlamentets organisation som innebär att man sammanträder i Strassbourg skall förändras så att verksamheten bedrivs från Bryssel. Frankrike må bli ledsna men detta är en fråga som alla människor i vårt land förstår och tycker är misshushållning med pengar, personal, kompetens och miljö.

Jag anser att

Parlamentet skall ha sitt säte och stämma i Bryssel.

Parlamentets kompetens och verksamhet

Vi medborgare upplever att parlamentet kompetens sträcker sig över snart sagt alla frågor som berör Europas medborgare. Ibland kan man tycka att debatterna i parlamentet har lite bygdekaraktär över sig och att man letar efter något att göra.

Parlamentets verksamhet bör stramas upp och ha sin verksamhet och kompetens inom de frågor som medlemsstaterna överlämnat till EU som gränsöverskridande. Andra frågor skall inte parlamentet kunna behandla med mindre än att medlemsstaterna så beslutat.

Jag anser att

Parlamentets verksamhet och kompetens skall stramas upp och ligga

inom ramen för de frågor som medlemsstaterna överlämnat till EU att

hantera.

Rådet

Organisationen att ordförandeskapet i rådet flyttar en gång i halvåret mellan länderna är en mycket dyr och ineffektiv organisation. Rådet skall finnas permanent i Bryssel och ledas av komptenta ordföranden som utsetts av respektive råd. Very Haigh Chairman of the counsil. Han eller hon bör utses på femår.

Den nuvarande organisationen där varje land skall trimma sin regeringsorganisation att under sex månader leda rådet och underkommittéer bör avskaffas. Att varje land gör stora programförklaringar inför sitt ordförandeskap när man borde koncentrera sig på de vardagliga göranden och harvanden kan ta sig märklig. Lite patetiskt kan att varje land vill ha sitt namn på något fördrag som Lissabonöverenskommelsen eller dylikt som sedan visar sig att ingen följer och att fördraget än mindre fungerar.

Rådet skall naturligtvis koncentrera sig på de gränsöverskridande frågorna och hålla boskillnad mellan rådet och nationella Parlament. Att Sverige t.ex satsar 200 miljoner kronor på att leda rådet känna inte bra för oss som skattebetalare.

Det måste till en samordning mellan rådet och kommissionen. Där respektive kommissionär blir en statsekreterare i rådet istället för som nu där kommissionen lever sitt eget liv. Kommissionen är en kvarleva från det lilla EU som fanns i efterkrigstidens Europa.

Rösträttsfrågorna i rådet

Jag anser att

rådet skall ledas från Bryssel

Ett konkurrenskraftigare Europa

Det finns fyra grundläggande mekanismer som lägger grunden för nya jobb och bättre konkurrens.

1. Den europeiska lönebildningen

Det första är en ansvarsfull lönebildningsprocess där löntagarkollektivet får höjda reallöner. Jag bedömer att de senaste årens avtal i medlemsländerna innebär att löntagarkollektivet får ökade reallöner. Denna process har pågått under lång tid i många medlemsländer. Detta ger en enorm kraft i medlemsländernas ekonomi och unionens inhemska köpkraft stärks. Detta gör att den inhemska efterfrågan kan hållas uppe.

2. Europas konkurrenskraft mot omvärlden

Den andra mekanismen är vår konkurrenskraft mot omvärlden. Det innebär att priserna på ländernas exportvaror ligger strax under inflationsnivån i våra konkurrentländer. Medlemsländernas produkter säljer bättre och bättre i vår omvärld. Trots dollardevalveringen har denna politik kunnat fortsätta.

När dollarn ökar i värde kommer den europeiska dollarbaserade industrin kunna höja sin konkurrenskraft. En ny president i USA som tar dollarproblemen på allvar kan innebära att den befarade lågkonjunkturen blir mildare i unionen.

3. En trovärdig centralbank

Den tredje mekanismen är en centralbank som för en stram penningpolitik som gör att eurons konkurrenskraft mot omvärlden upprätthålls. Euron ligger rätt i förhållande till konkurrentländernas valutor. Därmed låg inflation. Inflationen drivs Fn. av råvarupriser.

4. Prisbildningen i medlemsländerna

Den fjärde mekanismen är prisbildningen i inhemsk ekonomi såväl privat som offentlig sektor. Med en strikt budgetdiciplin i medlemsländerna det vill säga att budgetunderskotten i ländernas ekonomier inte tillåts eller under kortare perioder får vara små. Det är denna mekanism parat med låg inflation som gör att köpkraften i den offentliga sektorn stärks och skatterna kan hållas låga

Med en ökad konkurrenskraft utifrån hålls prisbildningen i schack och inflationsnivån blir låg. Kan den offentliga sektorns prisbildning hållas under allmänna inflationsnivån då läggs förutsättningarna för fler jobb i offentlig sektor och ett realt sjunkande skatteuttag.

5. Ekonomisk tillväxt i hela unionen

När de här fyra mekanismerna drar åt samma håll skapas det ekonomisk tillväxt som gynnar hela Uionen. Eftersom ekonomierna genom de fyra friheterna är integrerade. Just när denna integrerade ekonomi visar sin styrka skapas regional välfärd. Politiken vägleds av unionens grundläggande mål som välfärd, rättvisa,en uthållig samhällsutveckling och nya jobb i hela unionen.

Jag anser att

· De fyra mekanismerna för ett konkurrenskraftigt Europa är

EU:s centrala uppgift.

De fyra Friheterna

Resa fritt

Det gränslösa Europa är något väldigt viktigt. Schengenavtalet innebär att du kan resa över hela detta väldiga område utan pass. Något som dagens generation inte har det historiska perspektivet till. Europa var ett slutet område för inte allt för många år sedan.Denna rörlighet innebär utveckling av oss människor men också den kommersiella verksamheten. Rörligheten bidrag till att förstå varandra. Folken kommer nära varandra. Förståelse för varandra och nationernas specifika förhållanden är det enda sammanhällande kittet i EU

Frihandel

Rörligheten av varor fungerar mycket bra. Sverige är väl det land där tullorganisationen ännu inte riktigt förstått rörlighetsfördragets innebörd. Det är viktigt och framhålla att vi måste skärpa upp allvaret i denna lagstiftning. Staten kan få dryga böter från domstolen om man stannar en bil utan själig misstanke. Tullorganisationen skall ju ta sikte på att skydda EU:s yttre gräns.

Rörligheten av varor har ju inneburit att konkurrensen skärpts och många gränshinder i form av tullar avgifter och inre regelringar lyfts bort. Detta arbete måste fortsätta och vara högt prioriterat i dagliga arbetet. Ökad rörlighet för varor är en viktig frihandelsfråga och frihandelns kärna.

Fri rörlighet av tjänster

Rörligheten av tjänster fungerar inte speciellt bra. Vi har sett många händelser i vårt land där de stora fackförbunden uppträder som protektionister. Dessutom var ju händelserna i Vaxholm utöver att man bevakade sina fackliga rättigheter en främlingsfientlig tillställning. Där fälldes tillmälen och framfördes hot som inte skall få användas i vårt land.

Svenska läkare och sjuksköterskeintressen försöker trots att man har fri rörlighet på dessa yrkesområden att begränsa invandringen av sjukvårdspersonal i vårt land vilket fördyrar sjukvården avsevärt. En konkurrensutsättning från Europa på personalsidan skulle komma till gagn för Sveriges skattebetalare.

Harmoniera kollektivavtalen

Det måste ligga i EU intresse att se till att rörligheten på arbetsmarknaden upprätthålls. Man måste med gemensam lagastiftning röja upp i protektionistiska kollektivavtal. Tjänstesektorns löner måste vara konkurransutsatta och bli harmonierade. Det bästa skyddet för svenska löner är en ansvarfull löneprocess där lönerna ökar realt i värde och dess relativa andel av företagens utgiftsmassa minskar.

Fri rörlighet av kapital

Valutafrågorna har ju fått den lösningen att en bred majoritet av EU:s stater har EURON som valuta och ju längre tiden har gått har detta system visat sig fungera rätt bra. Budgetdisciplinen i den egna statsbudgeten har hållits om med visst knot. Centralbanken har gjort kloka och väl avvägda beslut. Denna institution har väl inte visat sig vara den mest snabbfotade och är försiktig med att stöta sig med medlemsländerna. Man måste

troligen skärpa upp Centralbankens roll i Unionen.

Sveriges valutapolitik

Sverige har valt att stå utanför valutasamarbetet och vår Riksbank har varit framgångsrik. Vår riksbank har varit mycket alert och skött räntevapnet och penningpolitiken mycket väl. Kronans ställning har varit mycket stabil och under de senaste åren har den stärkts. En framgångsrik frihandel med stor exportindustri måste stöttas av en stark och trovärdig riksbank.

Kapitalströmmarna mellan svenska leverantörer och de som köper deras varor måste fungera smärtfritt. De som exporterat och importerat till och från Sverige har inte behövt några större inslag av valutaklausuler eller försäkringar för att kapitalet skall gå från köpare till säljare. Svenska bytesbalansen och handelsbalansen har mått mycket väl av detta.

Jag anser att Sverige inte inom överskådlig tid skall behöva gå med i valutasamarbetet. Vi lever i en valuta-zon som inramas av den Danska och Norska kronan. Vår handelstruktur skog, papper, massa, malmer, metaller, bilar och att vi har en låg oljenota gör att kronan blir en mycket stark valuta med hög internationell trovärdighet. Inte minst de senaste årens dollardevalveringar har visat kronans starka ställning trots att vi är väldigt s.k dollartunga i vår handel. När dollarna försvagats så har kronan förblivit stabil 125 på TCW indexet.

Jag anser att

· Sverige inte behöver gå med i valutasamarbetet

inom överskådlig framtid

· De fyra friheterna stramas upp så att fördraget i

övrigt gäller i alla delar.

· De olika kollektivavtalen inom länderna måste harmonieras

som innebär att de inte kan motarbeta rörligheten

· Individens rätt att ansluta sig eller inte ansluta sig till avtal och

fackliga organisationer måste regleras genom direktiv från domstolen

eller gemensam lagstiftning.

Jordbruket

Denna fråga är EU:s eviga akilleshäl. Jordbrukspolitiken hängde intimt samman med fredspolitiken mätta folk krigar inte. Man hade upplevt livsmedelsbristen och visste vilka fasor den hade i sitt spår. Diktatorer, upplopp, krig och mycket annat.

EU har varit mycket konsekvent vi skall vara självförsörjande på mat. Även Sverige har sett så på denna politiska fråga.

Nu har man inlett en stor avreglering av EU:s jordbrukspolitik som fått mycket stora och oöverblickbara konsekvenser. Politiken där EU köpte upp jordbruksöverskotten och sålde dem vidare med exportstöd har i stort upphört. Framförallt har man sänkt det politiska priset på spannmål till under 90 öre kilot. När denna mekanism trädde i kraft då förändrades odlingen mycket radikalt. Världsmarknadslagren försvann

Konsumtionen ökade något snabbare än produktionen. Inga remarkabla tal men priserna steg radikalt och utom kontroll.

Förr satte ju kommissionen priset via inlösen systemet nu sätter Chicagobörsen priset efter tillgång och efterfrågan. Sockerregimen har ändrats på ett likartat sätt och det råder brist på socker. Ris är en annan vara som drabbats av samma öde det produceras mindre ris. Produktionen understiger efterfrågan . Prisökningen på ris har under senare år varit kraftig.

I och med att torrmjölkstekniken förbättrats har torrmjölken fått en högre kvalité och bredare användning den har blivit en stor handelsvara på världsmarknaden. Torrmjölken är råvaran i bla bageriindustrin. Torrmjölken har också blivit en allt viktigare råvara i hushållens matlagning. Dessutom har osten ökat radikalt i efterfrågan vilket pressat mjölkpriset uppåt.

Situationen idag är ju mer än 30 procentiga höjningar av priset på mjölk, ost, socker mjöl mm.

Får att råda bot på detta har EU släppt trädan vilket gör att i Sverige släpps ytterligare 180 000 in i produktion för att dämpa priset. Mjölkkvoterna hävs i realiteten eller görs så stora att de inte har någon begränsande roll.

Nästa steg i priskarusellen är att grisköttspriset stiger då gris bara är förädlad spannmål. Nötköttet har en stor del av sin näring från spannmål varför även detta pris kommer att stiga.

Jordbruk och energi

Nu säger man att prisstegringarna beror på att man gör etanol bilbränsle av spannmålen. Detta är nu inte sant utan sakligt förhåller det sig så att i Sverige använder vi

Till etanol för bilar 25 000 ha

Etanol till konsumtionssprit 15 000 ha

Vår möjliga kapacitet är 400 000 ha

Av närmare 2 000 000. ha

.

Dessutom finns 700 000 ha

dåligt arronderad mark som ger för närvarande låg avkastning.

Således kan vi sluta oss till att energin inte är boven i dramat utan de beslut man tagit i EU, USA och WTO under tjugofem år som inneburit att jordbruket skall producera rätt volymer och de till de grupper som har köpkraft. Det är detta som driver priserna.

Ökad konsumtion för humankonsumtion är den grundläggande orsaken.

Dessutom skall vi komma ihåg att de höga matpriserna över hela världen bidrager till att odlingen ökas vilket är bra för vårt klimat. Utvecklingen i Afrika gynnas mycket av högre priser. Mer areal kommer i produktion svälten i utsatta produktionsområden minskar. Den ekonomiska tillväxten i regionen skjuter fart vilket gynnar alla befolkningsgrupper och skapar incitament för företagande och utveckling i övriga sektorer. Afrikas jordbruksproblem är inre regleringar och korruption

Hade Zimbabwes diktator Robert Mugabe förståndet i behåll och sett till att jordbruket i hans land fungerat hade priserna på mat i hela världen varit något lägre. Den viktigaste enskilda faktorn är att de gamla farmarna i Zimbabwe kommer tillbaka då löser sig både landets problem och en stor prisdämning av matpriserna globalt kommer att ske. Detta är nu inte så enkelt.

Det finns många regleringar kvar i EU vad det gäller jordbruket framförallt är det ett problem i södra Europa som olivträd, vinproduktion och en del andra smärre grödor. Låt Sydeuropa själva hitta formeln att avskaffa detta.

Den stora centrala frågan är gårdsstöden som är ca 2 500 per ha. Som bonden får ut oavsett han producerar eller ej. Mitt förslag är låt inflationen minska stödenrealt med 3 % årligen och sedan sänk dem med ytterligare 200 kr ha och år.

Att avveckla regleringarna i nuläget okontrollerat kan leda till att matpriserna fullständigt galopperar och då måste man införa prisregelring vilket vore en hemsk tanke.

Landsbygdstöden måste omprövas i grunden. Nu är det ju prisbildningen på jordbrukets produkter som styr landsbygdens utveckling. Därför bör nog landsbygdstödet som skulle gå in och täcka upp inkomstbortfall därför att jordbruket inte var lönsamt omgestaltas då det fyller en allt mer marginell funktion. Möjligen skulle man ha något bidrag till landsbygdsturism.

Det mest glädjande är ju att mjölkproduktion blivit lönsam igen. Kossor i hagen är levande landsbygd. I och med att alla priser ligger över interventionspriserna bör mycket regelverk kunna avskaffas som ändock inte fyller någon funktion mer än samla damm på hyllan

Den kanske numera dyraste delen av jordbrukspolitiken är de närmare hundra tusen byråkrater i Europa som har sin försörjning av regelverk på jordbrukets område som är inaktuella. Dessa byråkrater skall sägas upp. Det är den största jordbrukspolitiska besparingen och måste tas på allvar.

Jag anser att

Jordbrukspolitiken omformas på det sätt som jag beskrivit

Fiskefrågan

Fisket är en mycket allvarlig fråga. Det handlar ju inte bara att fiska ut vissa sorter utan även om den bilogiska mångfalden och utvecklingen av försörjningsfrågor. Det är svåra val att göra. Endera så accepterar vi att vissa fiskebestånd försvinner och priset på den varan blir skyhögt. Det andra alternativet är ju en hård reglering av marknaden. Vilket innebär att fiskekapacitet läggs ned.

Detta kan ju ske med att man fastställer kvoter på fisket som garanter respektive arts fiskebestånd. Sedan säljer man ut den stora kvoten i små delkvoter. Varje fiskare inser ju att de små personliga kvoterna kan han inte leva på. Därför kommer en handel med fiskekvoter ske. Vilket innebär att ett stort tonnage blir utan fiskekvot. Därför bör man erbjuda en skrotningspremie för varje fartyg som läggs upp och huggs upp.

Fiskepolitiken måste vara ett av Europas viktigaste politikerområden och skall inte präglas av kompromisser utan av hänsynstagande till verkligheten och hoten om utfiskning.

Tjuvfikare skall behandlas hårdhänt med stränga EU-gemensamma lagar som böter och fängelse.

Jag anser att

· Fiskepolitiken bör stramas upp med vad som angetts enligt ovan

Folkhälsan

Hälsotillståndet i de olika länderna är mycket varierat. Vi står troligen alla inför en fetma epidemi där näringsriktig kost är en nyckel till framgång. Sedan är motion en annan viktigig fråga.

Även trafikmiljön och luftföroreningarna skall vägas in i denna bild. Man bör t.ex studera medelhavskosten med vin som en viktig ingnidens för att bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar.

Synen på rökning håller ju på att harmonieras i hela Europa.

Tack vare att länderna infört strängare regler för hur mycket alkohol man får ha i blodet när man kör bil har ju konsumtionen av alkoholhaltiga drycker nästan halverats till vinodlingens förtret.

Det svenska systembolagets roll i folkhälsan skall belysas. Genom vårt systembolag har vi både fått en bred tillgänglighet på högkvalitativa drycker som vin sprit och öl. Deras roll som bidrag till folkhälsan skall inte underkattas.

Vill man ytterligare begränsa alkoholen så är alkolås i personbilar den viktigaste frågan som kan dra ner alkoholkonsumtionen i varje fall 20 % och minska trafikolyckorna. Detta borde kanske vara den viktigaste reformen för folkhälsan fromma.

Jag anser att

· Svenska systembolaget bör införas över hela EU

· Alkolås i bilar skall införas i alla nya europeiska bilar från 2012

· Medelhavskosten bör vara en del i den metod vi skall ha för att

   bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar.

· Fetma epidemin måste bekämpas genom vetenskapligt beprövade

   metoder

'

Jämställdhet

Jämställdhet är ytterst en mycket personlig fråga. Idag kallar sig var och varannan för feminist och det dyker upp liberal och konservativ feminism. Jag vägrar att kalla mig feminist av den enkla orsaken att merparten av de som bekänner sig till detta ord är hycklare som kallar sig så för att vara politiskt korrekta. Sånt tycker jag är trams.

Jag utgår från principen människors lika rätt och värde som är ett grundfundament i min ideologiska syn. Det begreppet är än mer förpliktande män och kvinnor har en lika rätt och värde. Begreppet täcker hela synen. Jag kan liksom Gudrun Schyman inse att det finns ett manligt patriarkat grundat på värderingar och tradition. Jag kanske inte ser samma patriarkat som styr Talibanerna hos männen i vårt land.

Jag brukar peka på en enda sak vilket speglar detta. Lönebildningen där kvinnor särbehandlas. I grunden är det de fackliga organisationerna som ger blanka faen i att beakta sina medlemmars berättigade krav.

Frågeställning efter frågeställning kan belysas på detta sätt. I botten finns naturligtvis en ovilja från männen att släppa in kvinnor. Synen har ungefär samma grund som värderingen invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Hindren för kvinnors lika rätt är lite mer sofistikerade.

Män och kvinnors lika rätt och värde är en nationell fråga som varje land skall hantera. Jag kan tänka mig en minilagstiftning inom ramen för andra internationella konventioner som reglerar dessa frågor. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter skall vara styrdokumentet.

Den viktigaste arbetsmarknadsaspekten är att när kvinnor går ut i yrkeslivet växer arbetskraften. Kvinnors kompetens ökar unionens konkurrenskraft.

Jag anser att

Att en minimikonvention bör antas som ett övergripande fördrag som benämnes män och kvinnors lika rätt och värde som jag angett enligt ovan

Fredrik Reinfeldt presenterar den nya försvarsdoktrinen patron ur 

JAG ANKLAGAR

Göran Persson kommunalråd (M) i Eksjö.

ÖB har informerat sina förbandschefer om behovet av nedläggningar av förband. Att förändra försvarsstrukturen är till syvende och sist en säkerhetspolitisk fråga inte något som skall avgöras av en räknenisse i finansdepartementet.

Att Sverige varit ute på säkerhetspolitiskt djupt vatten har inte tidigare skett i modern historia. Moderaterna brukar ju vara de som med högsta tonart velat bevara svenskt försvar. Men den klassiska svenska försvarspolitiken som haft bred enighet i riksdagen neutralitet och alliansfrihet har ersatts av moderaternas nya försvarsdoktrin ”patron ur”

Jag kan heller inte påstå att ett förbands existens har sysselsättningspolitiska motiv utan det är endast säkerhetspolitiska motiv som motiverar hur förbandsproduktionen skall utformas och verkställas.

Eksjö Garnison liksom Luleå flygförband fyller viktiga uppgifter. Eksjö vad det gäller Ingengörsverksamhet men och mindelen och produktionen av delar i Nordic Battle Group

Incidentberedskapen i Östersjön kommer att drastiskt minskas om F 21 i Luleå läggs ned. Signalspaningen i Östersjökorridoren kommer att näst intill upphöra. De Amerikanska piloterna i den s.k spionpendeln kommer att känna sig ensamma ingen att hälsa på över Östersjön

Hur man skulle kunna lösa försvarets ekonomiska problem. Det kan ske två vägar gör som ÖB sagt flytta materialpengar till verksamhet. Jag bedömer att det skulle vara klokare att tillföra försvaret de pengar som fattas. Lägg ned sista steget i jobbskatteavdraget. Det ger ändock inga jobb utan är ett bidrag till de rika.

Det som nu sker är att vi kommit ned så långt i versksamhetsproduktion att inte man får ut volymeffekt av verksamheten. Varje verksamhet blir mycket dyr. Försvaret är i en nådåtgående spiral. Det har kommit i dödsspin som det heter på flygarspråk.

Jag måste säga att läggs förbandet Eksjö Garnison ned håller jag Moderaternas kommunalråd i Eksjö Göran Persson personligen ansvarig. Om det vore någon kraft av politisk natur i Eksjö och Jönköpings Läns Moderaterna så såg de till att Anders Borgs framfart i finansen begränsades.

Landets försvarspolitik är under all kritik. Ett avgången och duktig försvars minister ersatt med vapenvägrare och malaj. Ned skärningar utan parlamentarisk förankring och en försvarsdoktrin som kallas patron ur. Det skulle ju vara pinsamt om vi vid ett NATO-inträde fick rusta upp försvaret med 5 – 10 miljarder. Det är det som den nya försvarsdoktrinen patron ur handlar om.

Brännelund – Eksjö

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Här produceras fred och säkerhet. 

BEVARA EKSJÖ GARNISON

MIN ANALYS

Vårt förhållande till främmande makt är gott brukade Gustaf den VI Adolf säga när han läste regeringsdeklarationen vid riksdagens högtidliga öppnande. Det säger ÖB i sitt senaste betänkande Sveriges förhållande till andra nationer har väl aldrig varit så tryggt som nu. Det är till och med så gott att vi inte behöver något försvar eller mycket lite.

Men trots allt sker det händelser i vår omvärld som påverkar oss och hur vi skall förhålla oss till omvärlden.

I Eksjö vår trygga hembygd gör världen sig påmind. Nordic Battle Group har delar av sin verksamhet här. Vi finns på kartan i den stora världen. Säkerhetspolitiska analytiker vet vad som försiggår och vi är en liten pusselbit i det stora. Nu har världen blivit så trygg att Eksjö Garnison inte längre behövs påstår ÖB ivrigt påhejade av regeringens räknenisse Anders Borg. Tyvärr återigen att de nya Moderaterna inte är torra bakom öronen.

Det som sker i Pakistan och Afghanistan är händelser som vi måste leva med men det stora världssamfundet kan det inte. Pakistans kärnvapen i händerna på Talibanerna är en mardröm som inte får gå i uppfyllelse. Irans utveckling eller inte utveckling av egna kärnvapen och deras uttalande om att Israel skall utplånas från kartan gör att krisnivån triggas uppåt. .

Samtidigt kan vi se att oljepriserna stiger och därmed hela världens energiförsörjning hotas på grund av att oljan håller på att bli för dyr. Miljö och klimatkriserna när framtida kriser och de måste lösas om inte konflikter med oöverskådliga konsekvenser skall uppstå.

När man analyserar den skandinaviska säkerhetspolitiska situationen kan man säga vårt läge är stabilt och inga markanta förändringar har skett utöver ett Baltiskt inträde i NATO. Ryssland är i ett skarpt läge undanträngt i Östersjön. I vårt område finns kanske en av världens mest strategisak områden nämligen Östersjöutloppen. Strategiskt lika viktiga som Hormuzsundet, Suezkanalen eller Svartahavsutloppen. Öresund är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder.

När Ryssland nu aviserar att man skall rusta sitt försvar med närmare 2 biljoner kronor kan man tycka att det är från ett försvar i förfall till normalt underhåll av material mm.

Bakom den aviserade rustningen ligger naturligtvis långtgående säkerhetspolitiska överväganden.

Det oklokaste man kan göra är att tro att de Ryska säkerhetspolitiska analytikerna är några dumma prestigefulla herrar och damer som vill glassa med ett starkt försvar. Nej de ryska analytikerna är kanske världens bästa analytiker som gör oftast rätt överväganden även om vi inte instämmer med vad de anser vara rätt.

Ryssland har naturligtvis insett att dess södra flank inte är som förr. Deras militärer är inte roade av instabiliteten i gränsområdena till bl.a Afghanistan, Pakistan, Irak Iran med flera platser utmed landets södra gräns. I analysen ingår naturligtvis ett utvidgat scenario där t.ex kärnvapen är i händerna på en inhuman regering inom Rysslands globala intressesfär.

I den vidgade bilden ingår även rubbade leveranser av energi genom att oljefält och elleveranser kan vara utslagna. En kall vinter är detta ett mardrömsscenario.

MINA SLUTSATSER

I denna långsiktiga krisbild påverkas även Sverige. Nämligen att göra troligt att stabiliteten i det Skandinaviska området upprätthålls och att alla parter är villiga att även med militära medel upprätthålla denna balans. Enkelt utryckt att Östersjön förblir ett fritt hav. Även om Sverige var medlemmar i NATO måste vi kunna markera vår vilja att friheten i Östersjön upprätthålls vid en konflikt.

Tro att den aviserade oljeledningen i Östersjön blir en källa till kris är nog lite långsökt. Ledningen kommer vara stängd i ett krisläge. Möjligen kan den föranleda dispyt och irritation i säkerhetspolitiska debatten. Att ett koppel av Ryska u-båtar skulle ligga parkerade utmed ledningen är nog mer fiction än verklighet.

Signalen till de säkerhetspolitiska analytikerna måste vara att vi är villiga att avsätta ekonomiska resurser till försvaret som motsvarar innehållet i vår försvarsdoktrin alliansfrihet och neutralitet.

Ingen makt i världen begär att Sverige skall kunna föra ett krig ensam mot en potentiell angripare. Men doktrinens mening att ett angrep på oss skulle kosta för mycket måste värnas med politisk vilja och ekonomiska medel. Det finns ju också brohuvuden som vi inte skulle vilja se besatta som t.ex Södra Skåne för att trygga Östersjöutloppen passagen mellan Sverige och Bornholm där Karlskronaområdet blir strategiskt. Infarterna till Stockholm sjö och flygvägen.

Det är när man väger ihop ekonomiska åtaganden med säkerhetspolitisk analys och militära resurser som trovärdighet uppstår och stabiliteten i vårt närområde upprätthålls. Det som nu sker står inte i överensstämmelse med vår försvarsdoktrin. Vi kommer att få skyddsmakter runt om oss som betraktar vårt territorium som deras intressesfär.

Det är mot denna bakgrund som besparingar på försvaret utan att det har en bred förankring i Riksdagen är farliga. Omvärlden vet inte vad vår försvarsdoktrin står för och handlar därefter. Nya principer för materialanskaffning. Tyngdpunkten är mer internationell verksamhet och mindre resurser till ett försvar som kan avvärja invasion och upprätthålla stabilitet. Den som sitter på andra sidan plottingbordet ser att vi skapar tomrum och då fyller han upp det med egna resurser.

De besparingar som ÖB aviserar på försvaret är en ny och farlig signal till omvärlden. Nato och Ryssland ser vad vi gör och framförallt vad vi inte klarar när läget går mot skarpt. I ÖB:s analys saknas beskrivning hur vårt försvar skall se ut nu för att klara det som framtida skarpt läge kräver. Nedläggning av Eksjö Garnison är en del av denna farliga säkerhetspolitik.

Just nu är vår säkerhetspolitik och vårt sätt att förhålla oss till vår gamla doktrin inte trovärdig. En gammal devis gäller ”ett land har sitt eget försvar eller någon annans”. Just nu har vi tagit ett litet steg mot en annans försvar det är inte bra. Politikerna bör ställa sig frågan vart är vi på väg.

Mot bakgrund av det säkerhetspolitska läget skall Eksjös garnison bevaras

Vart är världen på väg

Jag är djup pessimist vad det gäller den politiska kraften att rädda miljön. Kan man tillåta att det fiskas 750 ton Torsk i våra vatten när man vet att Torsken är i princip utrotad. Då är jag rätt övertygad om att man kommer fatta likartade beslut på andra områden som t.ex koldioxid halterna i atmosfären. Även när man kommit till för vår planet en dödlig nivå finns det andra krafter som kommer tillåta tokigheterna fortsätta.

Man har borta i Bali fattat beslut om att man skall träffas och förhandla om ett nytt Kyotoavtal i Köpenhamn 2009. Man har skrivit under ett papper att man är överens om att bekämpa koldioxidutsläppen. Det är allt.

Nästa fråga som infinner sig vilka styrmedel är man villig at ta till för att klara detta. Styrmedlen måste vara lika över hela världen annars flyttar problemen sig till de platser där villkoren är bäst.

Jag vill beskriva för dig som läsare att detta med utsläppsrätter är en rätt verkningslös historia om man inte gör det mycket kraftfullt och riktat.

Till bilden hör att om du jämför de prishöjningar i begränsande syfte som utsläppsrätterna åstadkommer innebär det att det är en rännil i Kattegat.

När oljan går upp från t.ex nittio dollar fatet till ett hundratjugo dollar är det mer verkningsfullt än alla utsläppsrätter i världen. En sådan kraftig riktad prishöjning via miljöpolitiska åtgärder vågar ingen politiker ta. I det perspektivet är utsläppsrätter tyvärr ett skämt.

Är det någon som tror att politiker i EU skulle våga höja bensinpriset från 9 kronor litern till 13 Skr litern. Det är vad marknadskrafterna har åstadkommit under de senaste åren. Det skulle betyda att bensinpriset skulle höjas från nuvarande 13 Skr till 16 Skr litern. Den politikern finns inte. Vill vi begränsa utsläppen från transportsektorn krävs ett literpris på ca 20 Skr litern. Det är en fråga om att stå upp för vad som krävs inte prata. Det finns andra bra bränslen sätt dem i produktion.

En viktig del i denna miljöpolitik är att avsätta stora resurser till järnvägen blir det för dyrt att köra bil då måste det vara billigt att åka tåg. Lyssnar man på finansminister Borg som tycker investeringar i Järnväg är direkt dålig. Så några pengar till järnvägsutbyggnad blir det inte.

På nyhetsplats kan vi läsa att Japan återupptagit fisket av Humbackval i vetenskapligt syfte. Man avser att fånga femtio valar. Alla vet att bestånden av dessa valar är begränsade. Men enskilda länder egoism överskuggar förnuftet. Norge lär inte vara sena att följa efter.

Man motiverar det med kulturella och näringspolitiska skäl. Fiskarna och valfångarna kan inte gå under då får hellre havets mångfald offras.

I vårt närområde har nyligen EU fastställt fiskkvoten till 750 ton torsk med vissa begränsningar om fiske vid lekperioder och dylikt. Samtidigt säger våra vetenskapsmän det finns inga Torskyngel i Kattegatt.

Politikerna vågar inte ens tala ur skägget. Visst är årets kvot en sänkning med närmare åtta procent men vad gör det när det inte finns någon Torsk att fiska. Man måste som lekman fråga sig hur står det igentigen till å förståndets vägnar på dessa som fattar sådana beslut.

Ingen har synat de fiskekvoter som gäller för Sydatlanten och Medelhavet. Samma tokighet där kvoter på fisk som inte finns.

Det skriks i högan sky över t.ex produktion av etanol. Men denna produkt har en stor fördel den kräver odlade ytor. Oljeindustrin avsätter mer kapital att bekämpa alternativa bränslen än vad EU avsätter för bättre miljö.

Gröna odlade ytor som läggs under plogen kultiveras och underhålls binder koldioxid. För varje liter etanol som produceras på denna jord binds mer koldioxid i den recirkulerande processen än vad som släpps ut. Den recirkulerande koldioxiden blir vår smala räddning. I väntan på ett väte och el löser problemet i transportsektorn.

Men du säger mat skall man äta inte elda upp i bilmotorer. Ja du har rätt. Men just nu har politikerna fattat beslut att man skall fiska upp den sista maten ur haven det är ändock värre när vi fortfarande har svält i världen. De gröna ytorna räcker till mat och skapar välstånd bland breda folklager.

Vad är lösningen på problemen ja det är tyvärr en enda sak oljpriset stiger till sådana nivåer att det under inga omständigheter går att använda fossila bränslen i transportsektorn.

Analyserar man siffrorna hur mycket olja man pumpat upp ur moder jord och hur snabbt vi konsumerar olja är den slut mellan 2100 - 2200. Naturligtvis lär det inte gå på det sättet. Priset på olja stiger till nivåer där den inte kan användas som bränsle i transportsektorn. Det är pinsamt att oljepriset på grund av oljebrist blir miljöpolitikens främsta verktyg.

I USA hur motsägelsefullt det än kan låta är de alternativa energiformerna på framväxt. Inte nog med det är där utvecklingen går snabbast. Etanolen växer så det knakar och koldioxidutsläppen minskar om än från en hög nivå. USA:s politiker har insett de är för fega att tillskapa regler med utsläppsrätter utan går andra vägen lagstiftar om hur mycket skit man får släppa ut och det är mycket lite.

Våra politiker slår sig för bröstet och säger nu tar vi i problemen på allvar. Det gör de inte. Deras horisont är att bli omvald då är koldioxiden i luften och Torsken i Kattegatt en marginell bisak.

Detta är 2008 års stora fråga.

Brännelund – Eksjö

Lars Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Bara mat till dem som har köpkraft - hur länge står världen ut.

VÄRLDENS LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

EN OBEHAGLIG SANNING

Världen står inför en genomgripande livsmedelskris. Politikerna världen över säger de blivit tagna på sängen. Det är en lögn och undanflykt. Vi har politiskt, i vårt land, EU och globalt tagit politska beslut för att minska jordbrukets produktion och därmed subsidierna till jordbruket.

Nu när denna politik fungerar - det finns inga överskott och subsidierna från konsument till bonde är små då börjar man klaga. Just de politiska beslut man tagit har lett till överskotten är borta och konsumenten får betala vad det kostar. Dessutom är en funktion av den förda politiken att de som inte har köpkraft får inget köpa. Sanningen är ju den att man inte får köpa om man inte har pengar så fungerar en marknadsekonomi. Nu måste världssamfundet betala för att mätta svältande munnar. Innebörden av den politiken blir att nu blir jordbrukspolitiken riktigt dyr. Det är inte frågan om miljarder utan biljarder som världens skattebetalare får betala.

Råvarorna har blivit mycket dyrare under de senaste åren. Så dyra att det förorsakar upplopp, våld och politiska kriser i många länder. Världsbanken och FN:s livsmedelsorganisation varnar och manar till att frågan måste få en lösning. FAO:s chef har gått så långt att han kräver FN tar upp frågan i säkerhetsrådet. Alla initiativ är välkomna men frågan löser sig inte bara om att man diskuterar den i internationella forum. Det krävs resoluta åtgärder av strukturell karaktär. I de länder där förutsättningar finns för ökad produktion måste de inre regleringarna om företagande och handel tas bort. I många av Afrikas länder krävs närmare femton tillstånd för att få odla och framförallt handla med mat Varje tillstånd kräver sin dusör av mutor. Inget händer.

Problemet skapades 1985 och 86. Då kom OECD med sin uppseendeväckande rapport om hur stort stödet till jordbruket var via skatten och priserna. Man hävdade med rätta att något måste göras åt strukturen på stöden och jordbrukets produktion. Man drog fel slutsatser priset på jordbrukets råvaror skulle genom avreglering sänkas och produktionen koncentreras till tredje världen. Jordbruket var en näring som inte behövdes. I den industrialiserade världen skulle man med olika omställningsstöd avveckla jordbruket.

Den utveckling som vi nu ser är en funktion av att EU och världens jordbruksstöd omstrukturerats och inga andra mekanismer har kommit till som håller produktionen uppe. Den centrala förändringen som skedde kan beskrivas rätt enkelt. Gränsskydden, exportstöden, lageransvaret och inlösenmekanismen avskaffades och gjordes verkningslös. Detta gäller framförallt mekanismen politiskt satta priser på spannmål. Priset på spannmål sattes till under 90 öre kilot. Det var när denna mekanism ändrades både i EU, USA Cairnsgruppen med flera länder som man bokstavligt tog bort korken och släppte anden ur flaskan. Samtidigt tog inget ansvaret för lagerhållning. Bönderna skulle vara företagare som sålde sina varor på en världsmarknad till låga priser. Man sa rent ut bönderna har inget ansvar för tryggheten i livsmedelsförsörjning. Se till och klara er själva tjäna pengar.

Resultatet av denna politik lät inte vänta på sig utan bönderna avvecklade snabbt lagerhållningen och principen ”just in right time” skulle gälla För alla organisationer i världen såg ju jordbrukets råvaror som kostsamma överskott. Till bilden fogades att man lät bönderna ta mark ur produktion ”träda”. Hela marknaden ställde om sig på ett fåtal år och det var köparen som snällt fick stå med mössan i hand och med sin plånbok dra varorna ur marknaden.

Böndernas prishöjningar med 1985 som basår innebär bara att man återställt köpkraften till de priser som gällde då. Maten har realt inte blivit dyrare. De närmaste åren står vi inför den situationen att priset på råvaror skall höjas så att råvaruproducenterna får real kompensation i sitt pris. Priset kan stiga mycket kraftfullt. Låt oss göra en jämförelse priset skall jämföras hur mycket lönerna stigit sedan 1985.

Nu till några obehagliga sanningar som kommer att göra många läsare sura arga och förbannade när de läser men det måste ändock skrivas. Å ena sidan så beklagar vi oss över de höjda matpriserna och de svältande folken å andra sidan är närodlat och ekologiskt en ledstjärna i konsumenttrenden. När världen svälter kostar vi på oss att föda upp och odla ekologiskt. Låt mig ta ett exempel på en spannmålsåker där du tar 8 ton spannmål per ha övergår du till ekologisk produktion sänker du avkastningsnivån med 40 % ner till strax över 5 ton per att ha. Vårt beteende innebär att vi tar över 3 ton förstklassig föda ur de fattigas mun för att upprätthålla vår livsstil. Det är något som vi inte kan fortsätta med om vi menar allvar med att lösa världens livsmedelsförsörjning. Dessutom har vi lagt oss till med vanan att hålla fritidshästar som äter foder, dricker vatten och inte avkastar i princip ett enda hekto kött, idisslar, släpper ut metan mm. Dessa trevliga djur tar närmare 300 000 ha produktiv åkermark i anspråk. Även detta är ett nöje som vi måste låta bli om vi menar allvar med världens livsmedelsförsörjning. Obehagligt ja mycket obehagligt. Politiskt beslutar vi bygga städer på åkermark det har världen inte råd med.

Men att belägga ekomat och hästar med skatt är ingen lösning utan de arealer dessa ovanor tar i anspråk måste användas till matproduktion med hög avkastning. Smärtsamt men nödvändigt. Lägga mark i träda måste ersättas med odlingsplikt. Länder som Zimbabwe måste ta upp sin jordbruksproduktion igen detta skulle vara ett aktivt stöd för ökad livsmedelstrygghet.

Omstrukturering av U-ländernas ekonomier så att inre regleringar och korruption försvinner så bonden i U-landet ser det meningsfullt att odla. Nästa steg i den här processen är ju att optimera produktionen. Ett fult ord sedan tjugofem år tillbaka men det är den enkla sanningen.

Det fasansfulla är ju att det kvittar hur mycket pengar världssamfundet tömmer in i systemet med livsmedelsförsörjning finns inte de livsmedel som behövs att uppbringa. Problemen löser ju sig inte på ett år kanske inte på fem.

Parallt med denna utveckling förändras konsumtionsmönstret i världen man går från fattigföda till en mer allsidig kost. Lite mer kött, ost, mjölk, grönsaker mm. Till detta finns inte livsmedel. För bönderna skall ju producera och tjäna pengar inte försörja världen med mat.

Vem har satt oss i denna situation jo politiker och byråkrater som satt en ära i att minska och avveckla den odlade marken. Talat om för bönderna under tjugofem år producera mindre, ekologiskt, håll hästar, landsbygdsutveckling istället för att producera mat.

Jag tycker dessa politiker och byråkrater skall sätta sig ned och se resultatet av deras intellektuella haveri. Svält och elände. Ansvaret vilar tungt.

KOMMENTERA GÄRNA

Brännelund – Eksjö

Lars Håkan Halldin

Oberoende jordbrukspolitisk debattör.

undereken@hotmail.com

KOMMENTAR 

Riksdagsman Staffan Danielsson /C) 

Instämmer i mycket; Afrikas regeringars utsugning av landsbygden med interna skatter och regleringar som orsak till att matproduktionen trots årliga miljardbiståndsbelopp årligen står och stampar sedan många decennier, instämmer i att de som alltid krävt frihandel nu bleknar när denna närmar sig och priserna stabiliseras väsentligt över den tidigare prisdumpade världsmarknaden, och instämmer i att det är dubbla budskap när man nu dels beställer högre produktion av mat och bionergi med hjälp av modern vetenskap och teknik, dels i rika länder beställer mer animalie- och vegetabilieproduktion enligt det ekologiska konceptet som ger avsevärt lägre avkastning.

av staffan danielsson Riksdagsman (C) den 20 april 2008 kl 21:55 -

Cirkus Reinfeldt på studieresa i Kina

SCHABBEL I CIRKUS REINFELDT

Från början var de tio små moderatbarn, så försvann handels-, kultur-

försvarsministern, statssekreteraren i statsrådberedningen, finansborgarådet i Stockholm... nu ärt det bara fem små moderatbarn kvar.

Vem är nästa man/kvinna till rakning

Christina Axen Ohlin avgår som finansborgarråd i Stockholms Stad. Kanske Sveriges näst tyngsta politiker efter statsminstern.

Avgångarna i Reinfeldst cirkusmanage duggar tätt. Varför skriver jag cirkusmanage. Jo därför när hans cirkusartister

visar sin konster inför publik kommer de till korta.

Axen Ohlin är dessutom Moderata partiets 2:e v ordf. Det som alltid karakteriserat Moderterna har varit hög kvalité på sina politiker. Behöver bara nämna Gösta Bohman och Calle Bildt

Reinfeldts framfart i Svensk politik liknar allt mer Yngve Holmberg en pinsam hisatoria.

Gänget som rökte ut Calle Bildts så kallade "bunkergäng" har en sak gemensamt inte torra bakom öronen.

Lars-Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

RÄDDA SVERIGES LANDSBYGD

DE FÖRSÖKER DÖDA LANDSBYGDEN

Nufår vi reda på att bankerna inte längre beviljar lån till bostäder på Landsbygden.

Boverket är tveksam till att människor ska bo på landsbygden för mycket utsläpp när man pendlar till jobbet

TeliaSonera tar så ohemult betalt för en kopparledning till någon som har det dåliga omdömet att bosätta sig på Landsbygden att de drar sig för att bo där.

EON drar inte kablar till perifiert belägna företag och bostäder på landsbygden

Bensinmackar läggs ned och alternativa bränslen i en landsbygdsmack är inte att tänka på.

Vägarna underhålls inte

GPS navigatorerna har inte landsbygdfastigheter i sina system.

Skolor och dagis läggs ned.

Färdtjänst till landsbygden - finns inte i GPS:en kan inte köra dit!

Landsbygdsbor vi måste ta våra sociala, infrastrukturfrågor och politiska rättigheter i våra egna händer. Ställa krav på omvärlden.

Vi måste hitta banker, försäkringsbolag, vägbyggare som gynnar landsbygden. Kasta ut den skit vi har. I Landsortskommuner rösta på kandidater som gynnar landsbygden. Bojkotta alla dem som bakom husknuten hånflinar åt oss på landsbygden

Jag är så arg. Från och med idag är jag landsbygdsambassadör självutnämnd ingen tycks bry sig.

VAD GÖR VÅR  REGERING ÅT DETTA !! INGET?

Lars-Håkan Halldin

undereken@hotmail.com

Frödinge Maskin 

BONDE MED FRAMTIDSTRO

VÄLKOMMEN TILL

LANBRUKARTRÄFF

Du är varmt välkommen till Frödinge Bygdegård den 17 april kl 19.00

Lars-Håkan Halldin håller ett intressant föredrag omkring temat Bonde med framtidstro mot bakgrund av lantbrukets ekonomiska läghe

Anders Folkelid, Söderberg & Haak berättar om maskinnyheter på lantbruksområdet. Bla nyheter för lantbrukare med stora arealer vall mm.

Under kvällen redovisar även Frödinge Maskin sitt maskinprogram för lantbruket

Vi kommer att under kvällen bli bjuda på förtäring

Varmt välkomna

Frödinge Maskin