Till

Lars-Håkan Halldin

Ett stort tack för alla dina förträffliga insändare dels i Smålandstidningen som jag alltid brukar läsa och dels i Land Lantbruk. Framförallt den du hade i Land Lantbruk för en tid sedan den 14/8 mot den märkvärdiga kvinnan Marit Paulsen

Hälsningar från

K-E Hermansson Österbymo

Jag bara bugar och tackar. Ta min hand vi kämpar vidare strider  skuldra vid skuldra. Vi skall vinna

Lars-Håkan

Brännelund den 15 september 2009

JA SE PENGAR……

Ekonomisk rapport från Lars-Håkan Halldin ©

Person med Insikt & åsikt

GRUNDPROBLEM I EKONOMIN

Den Svenska ekonomin är inte i bra skick. Trots rapporter om förbättrad orderingång  mm. Vi kan se bestående fel i ekonomin arbetslösheten kan stiga till 12 % vilket är förödande och tar stora ekonomiska resurser i anspråk som skulle använts till investeringar och produktivitetsutveckling. Innan arbetslösheten är tillbaka på acceptabla nivåer kan ta upp till 5 år. Vi kan ha den värsta biten framför oss om man anser att en devalverad krona, arbetslöshet, stigande räntor och prisfall på hus är problem. Om inte då är allt bra!!!

Kronans devalvering märks inte i vårt dagliga liv men alla har vi blivit fattigare. Exporten har blivit billigare och importen blivit dyrare. Vi märker det i turistnettot. Din semesterresa blir mycket dyrare.  Kvarstår att kronan devalverats ca 12 %. Den viktigaste politiska frågan är hur skall vi komma ned till 125 på indexet.  Det handlar om en smärtsam inre devalvering. Grunden för denna är att pengar strömmar in i Sverige från exporten och placerare vågar placera pengar i Svenska kronor. Soc. Dem förslag om förmögenhetsskatt är därför förödande. 

Förmögenhetsskatten kräver en intern räntenivå som är högre än kapitalmarknadsräntan och förmögenhetsskatten tillsammans. Det handlar om räntenivåer på närmare 9 % vilket säger sig självt är omöjligt. En stor finansiell kapitalinströmmning skulle bryta den förtroendekris som kronan varit utsatt för.

De sektorer som råkat mest illa ut i krisen metallindustrin måste anpassa sina priser nedåt om kronan skall förbättras. Svensk fordonsindustri tror jag är väldigt illa ute. De kämpar i en miljö som präglas av överproduktion och med en modellutveckling som vänder sig till starka köpgrupper. Bilar över 200 000 kr har inte framtiden för sig. Titta på Skodas modellprogram. Saabs nyutkomna modell löser inget av dess problem. Lösningen är mer bil till mycket lägre kostnad. Annars får alla fordonstillverkare ta ned skylten. Bister sanning men så är det.

Arbetslösheten

Arbetslösheten tenderar att växa oberoende vilken mätmetod man tillämpar. Vi kan sluta oss till att över 10% av folket kommer vara arbetslösa. Dessa grupper tappar närmare 25% i köpkraft när de går in i arbetslösheten.

 Öppen och dold arbetslöshet

Källor: SCB, AMS, Försäkringskassan och Svenskt Näringsliv.

Öppen och dold arbetslöshet* – antal personer i arbetsför ålder

Trots stimulanser av de sysselsatta så sätter detta spår i konjunkturåterhämtningen. Om Sverige har tur tar det 5 år att komma tillbaka till full sysselsättning ca 3 %.

Detaljhandel, bostäder sällanköpsvaror kommer drabbas av detta.

Utanförskapet

Utanförskapet – Antal personer som inte har ett arbete eller studerar*

Ibland får vi lägga ekonomernas teorier på hyllan och tillämpa sund praktisk politik. Göra det i bred enighet.

Bostadspriserna early warning 

Huspriserna måste i kronor och ören sänkas Lek med tanken att räntan idag är 3 % och den höjs till 6 % vilken inverkan har det på huspriserna och bilpriserna. Troligen handlar det om prisfall på över 40 %. Vi ka ha enr alltså en bankkris till framför på den inhemska marknaden.

Bankproblemen består av tre delar nämligen

1. Först skall Riksbanken avveckla sin upplåning åt bankerna via statsobligationer. Vilket innebär att bankerna måste refinansiera sig på kapitalmarknaden med sig egen trovärdighet som säkerhet.
2. Anpassa räntan till volymen pengar i bankmarknaden (höja reproräntan)
3. Ökad utlåning till hushållen och bostadssektorn som kommer skapa en prisbubbla

Det är därför bankerna just nu försöker stärka sin kapitalbas genom att be ägarna om mer pengar. Dessutom är man livrädd för kreditförluster. Det är bättre att man i nuläget tar upp befarade kreditförlust som en kreditförlust. Därför får vi som kunder bilden av att förlusterna sjunker.

När bankerna ska uppträda på kapitalmarknaden utan statligt skyddsnät då skiljs agnarna från vetet. En bank med en befarad svag kapitalbas får en dyrare bostadsupplåning vilket innebär att vi för första gången kan få se en konkurrens mellan bankerna.

Svag  kapitalbas då är man rökt. Måste gå till staten och begära garantier och då kan farbror staten göra vad de vill med banken. Det skrämmer bankledningarna.

Frågan är vilken nivå landar kapitalmarknadsräntan på om kapitalmarknaden skall fungera och bankerna betlar den risk som marknaden kräver. Min bedömning är en kapitalmarknadsränta på ca 6 % lägg där till bankernas räntemarginal 1,75 % har du räntenivån 8 % . Det blir prisfall på hus som motsvara räntehöjningen det behöver man inte vara geni för att räkna ut.

Ränteexempel

Idag kostar en 2 miljoners villa 5 % i ränta =100 000 Skr i ränta - avdraget 30 % vilket är nettokostnad 65. 000

Vid 8 % ränta kostar husräntan 160 000 - minus avdrag med takregel 120 000

Det innebär teoretiskt nuvarande pengar i ränta räcker till att finansiera ett hus som kostar 1.3 milj. kronor.

Huspriserna kan om oturen är framme halveras vilket inte är önskvärt. Den ökade arbetslösheten späder på trenden.

Problemet är inte bara prisfallet utan att människor sitter med hus som kanske är värda halva inköpspriset. Det är en social och ekonomisk katastrof.

Å andra sidan kan vi inte hålla på och subventionera bankerna via Riksbankssystemet i alla evinnerliga tider. Under det kommande året måste kapitalmarknaden stå på egna ben och ta konsekvensen av sina egna fel. Idag stiger huspriserna vilket är felaktigt. Sätta sig i skuld med en räntemarknad som är statsstyrd och som inom några år måste möta verkligheten 'är direkt farligt.

Jag rekommenderar alla unga familjer sätt er inte i skuld. De ökade utgifterna vid stigande ränta de pengarna kan ni ha mycket roligare för än betala till banken. Då är kläder, gå på krogen att föredraga. Bäst är om man investerar dem i något förnuftigt.

Mitt råd är skall ni köpa hus idag finansiera 40 % av köpeskillingen själv, låna resten och bind räntan på tio år initialt förlorar ni 2.8% årligen (2 år) men sen är ni vinnare. Skulle priserna börja falla då kräver bankerna extraamorteringar och då har ni skilsmässan som ett brev på posten. 

Företagsklimatet i Sverige

Regeringens ambitioner att skapa ett gott företagsklimat genom att minska skattebördan, minskat blankettraseri och enklare regler har varit mycket verkningsfullt. Vi kan även se att småföretagsklimatet förbättrats. Krisen inom metallindustrin har visat inte minst här i Småland att småföretagen hittat nya kunder som de levererar till. Den svaga kronan har hjälpt småföretagen på exportsidan. En sakta återhämtning i sysselsättning sker

Smolken i glädjebägaren är att Bankerna minskat sin utlåning med 60 000 miljoner kronor till företagen. Det är mätt i arbetstillfällen 120 000 arbetstillfällen.

Jag kan som analytiker konstater att hela regeringens ekonomiska ambitioner har grusats av bankernas utlåningsstrategi.

Om man lägger samman jobbskatteavdrag, devalverad krona, försvagad konjunktur + bankernas ovilja att låna till den produktiva sektorn inser man att  ingen regering i världen råder över dessa krafter.

Bankerna har med sin strategi motarbetat en politik för sysselsättning.

Sänkta lägstalöner

Anders Borgs förslag att sänka lägstalönerna är inte genomtänkt. Han menar i all välmening att sänker man lönerna och skatten och behåller köpkraften i pengarna blir allt bra. Tyvärr lite ungdomlig okunskap.

Lönebildning och lönerörelse

Nu skall vi hålla fast vid är den svenska lönebildningsmodellen som skapar en urstark ekonomi med goda löner för alla. Svensk lönebildning bygger på i det närmaste en genialisk metod vi höjer lönerna realt så löntagaren får mer att handla för medan lönesumman i ekonomin minskar realt.  Den avtalsrunda som vi står inför nu visar om den svenska modellen håller.

Styrkan i den svenska modellen är att den ger småföretagen dragkraft. Det handlar om lönediciplin vilket innebär att lönerna skall procentuellt öka saktare än företagens övriga kostnadsmassa. Detta parat med en låg inflation och en låg räntepolitik är den närsaltlösning som nya företag utvecklas bäst i. 

Lokal kapitalbildning

Det initiativ som småföretagarna i Västra Jämtland tagit att bilda en ny lokal sparbank är bra. Lokal kapitalbildning är bra för Sverige. Kunskapen finns lokalt okunskapen centralt. Det måste ligga i småförtagarnas organisationers intresse att bilda Sparbanker med småföretagsinriktning. (För den historiskt bevandrade kan man se att bildande av Sparbanker var en del av återhämtningen efter de ekonomiska kriserna under 1800-talet. Kapitalet skulle vara lokalt. historien upprepar sig)

Sänkt skatt

En viktig intellektuell reflektion när man talar om skatter är:

Det förhåller sig inte på det sättet att alla skatter under 100% är en subvention av skattebetalarna. Staten, landstingen och kommunerna har inga pengar alla tillgångar är skattebetlarnas pengar. Skatter är inte som försäljningsintäkter som man laborerar med utan ett utryck av att täcka kostnaden för nödvändiga nyttigheter.

Jag anser att skatterna skall sänkas men det skall ske genomtänkt. Hade vi som nationellt mål sänka skatterna med en halv procent årligen skulle det betyda mycket för den ekonomiska tillväxten i landet. När vi är igenom den ekonomiska krisen bör  skatteregler införas som tvingar kommuner och Landsting att leva upp till ett nationellt skattemål. Genomförande av häpnadsväckande skattesänkningar som jobbskatteavdrag eller plattskatt anser jag verkningslöst och politiskt irriterande.

En del rent ut sagt fåniga skatter kunde man under resans gång avveckla och växla mot höjd moms.

De politiska alternativen

Sverige är värt ett bättre öde än de politiska alternativ som tävlar om väljarnas gunst just nu. Socialdemokraternas ekonomiska alternativ andas nattståndet och utan dynamik. Återställare, om de än är pedagogiskt nödvändiga, ger inte framtidstro. Soc. Dem har ingen karta som stämmer överens med verkligheten.

Den nuvarande regeringens dilemma är så länge kronan är devalverad och ligger över 125 på TCW indexet är detta ett mått på att regeringen inte lyckats med sin ekonomiska politik. Medicinen är förtroendeskapande åtgärder som gör att alla människor i landet är med på det ekonomiska tåget. Tyvärr har arbetslinjen blivit mer ord än verkstad. Smärtsamt och säga när man delar Alliansens grundsyn. Men ärliga barn kommer längst.

Brännelund - Eksjö

Lars Håkan Halldin

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Svar till Lars-Håkan Halldin;

Ja du har så rätt i din insändare om sjuka, arbetslösa och den lågavlönade.

Ju mer du tjänar i detta land ju lägre skatt ska man betala.

Urförbannad är just vad man blir på denna politik som just nu styrs.

Hur ska man utan uppror kunna som liten fattig medborgare kunna

öppna ögonen på dessa styrande redan rika människor.

jag skulle vilja se alla styrande att göra mitt jobb 1 vecka, jag lovar

att de inte skulle klara 1 dag.

Är du dessutom ofrivilligt arbetslös ska du betala högre avgift till A-kassan.

Det är väl rimligt att den högavlönade ska betala mer skatt och A-kasseavgift.

En bland många besvikna medborgare.

Jag stöttar dig som peson men inte som C

Ha det gött/Annie

Till dig som är

Pensionär, sjukskriven, förtidspensionär, arbetslös

100-spänn.....

Vill erinra partiledarna i Alliansen, damen och herrarna att orättvisan mellan pensionärer och löntagare kvarstår. Pensionären får smulor. Jag vill också påpeka att de som har pension genom avkastning av kapital drabbas inte alls av jobbskatteavdraget. De är i regel Moderaternas väljare.Medan Centerns väljare får bära hela orättvisan skamligt.

Men som sagt va detta är inte fråga om politik utan uppfostran. Att behandla människor rättvist och lika ingår inte i den regerande ungdomliga  generationen. Hur skall vi då begära att våra barn skall uppföra sig väl på gator och torg när den regerande generationen inte förmår att leva upp till rättvisan. Kampen för rättvisa i skatterna går vidare. Vi är många och vi är inte tysta.

Jag uppmanar dig som läser detta ring eller maila din riksdagsman och tala om blir det inte rättvisa mellan den jobbande generationen och de som är i utanförskap då har du röstat på dem för sista gången.

Stöd min kamp för rättvisa. Jag har en tung uppgift framför mig även inom mitt parti (C) med ditt stöd går det lättare att bringa Sverige tillbaka till den norm som måste gälla i ett gott samhällsbygge  RÄTTVISA

Lars-Håkan Halldin

Nu sänker vi skatterna för Sveriges pensionärer”

Alliansregeringen: Ekonomin är stabilare och tillåter att vi inför skattelättnader för alla landets pensionärer som har fyllt 65 år. Vi vill att Sverige ska vara ett bra land att åldras i. För att stärka alla pensionärers ekonomi genomför vi nu ytterligare skattelättnader. Det innebär att en pensionär med full garantipension får en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 2000 kr per år beroende på kommunalskattenivå. En pensionär med full garantipension får härigenom en högre disponibel inkomst 2010 jämför med 2009. Av fördelningspolitiska skäl har vi lagt tyngdpunkten i skattesänkningarna på låga och medelstora pensionsinkomster, skriver Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund.

Garantipension

Den som har ingen eller låginkomstgrundad pension har rätt till garantipension fr o m den månad man fyller 65. Full garantipension är f n 6 777 kr per månad för den som är gift och 7 597 kr för ogift. Som gifta räknas även registrerade partner och sammanboende som har gemensamma barn eller tidigare har varit gifta med varandra. Som ogift räknas den som är skild eller änka/änkling.

Full garantipension får den som bott minst 40 år i Sverige. Har vederbörande bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40 för varje år som saknas.

Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell kris, orsakad av bland annat ansvarslös hantering av riskfyllda finansiella affärer samt brister i regelverk och tillsyn av finansmarknaderna, har övergått till fallande produktion och hastigt stigande arbetslöshet i en omfattning som saknar motstycke i modern tid. Som ett litet, öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt.

I situationer som denna prövas förmågan att ta ansvar. Alliansregeringen har valt en väg präglad av ansvar för de offentliga finanserna, för jobben och för välfärdens kärnverksamheter. Genom att lägga om den ekonomiska politiken i en mycket expansiv riktning har vi dels försökt dämpa fallet för Sverige, dels försökt stärka utgångsläget när konjunkturen vänder.

Jämfört med andra OECD-länder är den ekonomiska politiken i Sverige en av de mest expansiva. Denna omläggning av finanspolitiken har skett samtidigt som vi har värnat om statsfinansiell beredskap för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris.

Det ekonomiska läget är nu något stabilare än i våras. Risken för en ytterligare påtaglig försämring av de offentliga finanserna har minskat. Inkomsterna har ökat och utgifterna har minskat. Det gör att vi nu kan genomföra ytterligare åtgärder för att möta och dämpa finanskrisens effekter och samtidigt redovisa starkare offentliga finanser.

En viktig del är att värna välfärden och dämpa sysselsättningsfallet i kommuner och landsting. Totalt tillför vi 17 extra miljarder kronor till kommunsektorn för 2010. På så sätt värnar regeringen välfärdens kärna, sysselsättningen och förtroendet mellan medborgarna och det offentliga.

Pensionärer utgör inte någon enhetlig grupp men drabbas på olika sätt av den ekonomiska krisen. I gruppen finns pensionärer som har det mycket gott ställt, liksom de som har mycket små eller inga marginaler. Där finns pensionärer som har god hälsa och pensionärer som är i stort behov av vården och omsorgen för att vardagen ska fungera.

Som en följd av börsnedgången hösten 2008 sjunker inkomst- och tilläggspensionerna i ålderspensionssystemet med 3 procent 2010. Garantipensionerna är värdesäkrade och följer prisutvecklingen i samhället. Till följd av deflationen minskar därför garantipensionerna med 0,9 procent 2010. För att få en jämnare utveckling av inkomst- och tilläggspensionerna har en fempartiöverenskommelse träffats i Pensionsgruppen om nya regler som dämpar effekterna av den kraftiga börsnedgången. På sikt kommer pensionerna att återgå till de nivåer de skulle haft om den så kallade balanseringen inte ägt rum. Det sker när den ekonomiska tillväxten tar fart och ålderspensionssystemet uppnår balans igen. Därför är det viktigt att föra en politik som inte äventyrar möjligheten till återhämtning.

Vi vill att Sverige ska vara ett bra land att åldras i. Alliansregeringen har därför genomfört ett antal reformer till stöd för Sveriges äldre under mandatperioden. Bostadstilläggen har förstärkts, satsningar har gjorts och görs för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen, för att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende samt möjlighet att välja utförare inom äldreomsorgen. Med lagen om valfrihet ges kommunerna ökade möjligheter att ge alla rätt att välja hemtjänst och särskilt boende med god kvalitet. Kraftfulla satsningar har också skett inom hälso- och sjukvården för att öka tillgängligheten. Därtill har reformer genomförts till stöd för äldre som väljer att arbeta även efter sin pensionsålder, genom ett i princip dubbelt jobbskatteavdrag för personer över 65 år. Arbetsgivare som anställer pensionärer har också befriats från den särskilda löneskatten, vilket ökar äldres möjligheter att få jobb. 2009 sänktes därtill skatten för 90 procent av pensionärerna, genom ett förhöjt grundavdrag, som gav en pensionär med ingen eller låg inkomstpension 2 300–3 500 kronor i årlig skattelättnad.

För att stärka pensionärernas ekonomiska situation genomför Alliansregeringen nu ytterligare skattelättnader för alla Sveriges pensionärer.

Förslaget innebär att en pensionär med full garantipension får en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. En pensionär med full garantipension får med detta förslag en förbättring av sin disponibla inkomst 2010 jämfört med 2009. För en pensionär som har 150 000 kronor i inkomst innebär förslaget en skattesänkning med mellan cirka 1 750 och 2 100 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Inklusive 2009 års förhöjda grundavdrag blir den totala effekten för en garantipensionär mellan cirka 3 500 och 4 400  kronor per år och för en pensionär med 150 000 kronor i inkomst cirka 2 750 kronor per år. Av fördelningspolitiska skäl har vi lagt tyngdpunkten i skattesänkningarna på låga och medelstora pensionsinkomster.

Reformen, som kostar 3,5 miljarder kronor, är en effektiv åtgärd för att stärka de disponibla inkomsterna och gäller för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år samt betalar skatt.

Förslaget om ytterligare sänkt skatt för pensionärer är en viktig reform för att skapa ekonomisk trygghet, men också en viktig rättvisereform. Kvinnor har i större utsträckning än män låg pension till följd av att de oftare arbetat deltid eller förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också längre än män. Det förhöjda grundavdraget och även utvidgningen av detsamma innebär ytterligare skattelättnader för både kvinnor och män. Det kommer att gynna kvinnor i något större utsträckning och bidrar därmed till att förbättra den ekonomiska jämställdheten.

Den viktigaste grunden för att förbättra pensionärers marginaler är att fler människor arbetar. När fler kommer i jobb, när utanförskapet minskar och inkomsterna förbättras gynnas även dagens pensionärer, då pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till hur genomsnittsinkomsten utvecklas. Med en ansvarsfull politik och rätt åtgärder styr vi mot en stabil och tydlig återhämtning. Det kommer att bidra till att pensionerna ökar igen och att vi kan fortsätta satsningarna för en bättre välfärd. Därför sätter vi jobben först när vi nu tar fortsatt ansvar för Sverige.

Fredrik Reinfeldt (M)

Maud Olofsson (C)

Jan Björklund (FP)

Göran Hägglund (KD)

MY SIDE OF THE CASE

Vill erinra damen och herrarna att orättvisan mellan pensionärer och löntagare kvarstår. Pensionären får smulor. Jag vill också påpeka att de som har pension genom avkastning av kapital drabbas inte alls av jobbskatteavdraget. De är i regel Moderaternas väljare.Medan Centerns väljare får bära hela orättvisan skamligt.

Men som sagt va detta är inte fråga om politik utan uppfostran. Att behandla människor rättvist och lika ingår inte i den regerande ungdomliga  genrationen. Hur skall vi då begära att våra barn skall uppföra sig väl på gator och torg när den regerande genrationen inte förmår att leva upp till rättvisan. Kampen för rättvisa i skatterna går vidare. Vi är många och vi är inte tysta.

Lars-Håkan Halldin

350 kr mer i månaden för studenterna nästa år

Regeringens höstbudget: Studiemedlen - både låne- och bidragsdelen - höjs från den 1 januari 2010. Från 2011 höjs även det så kallade fribeloppet med 30.000 kr.

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Ändå har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Regeringen presenterar därför i budgeten en studiemedelsreform i två steg. Från 1 januari 2010 höjs studiemedlen med 430 kr per månad medan det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30.000 kr från 1 januari 2011. Förslaget innebär i praktiken att en student med fullt studiemedel får 350 kr mer i månaden - på grund av att det så kallade prisbasbeloppet sänks under 2010.

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Vid internationella jämförelser utmärker sig vårt land tydligt. I en studie av 15 länder som genomfördes för några år sedan var Sverige det land som hade högst ekonomisk tillgänglighet till högre utbildning, tack vare generösa bidrag, stora lånemöjligheter och låga utbildningskostnader. En nyligen publicerad rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD bekräftar den övergripande bilden.

Ändå har många studenter det svårt att få ekonomin att gå ihop. I november 2007 tillsatte regeringen en utredning, den studiesociala kommittén, med uppgift att bland annat analysera det svenska studiestödet. I sitt betänkande, som presenterades i mars i år, pekade kommittén på att endast var femte student upplever att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna under studietiden. Nästan hälften bedömer att studiemedlen inte alls är tillräckliga för att täcka deras omkostnader.

Det har skett stora förändringar över tid. År 1990 ansåg 96 procent av studenterna att deras studie- och levnadskostnader helt eller till stor del täcktes av studiemedlen. Den studiesociala kommittén visar också att studiemedlen under flera år har halkat efter prisutvecklingen för studenter. Det beror framför allt på att boendekostnaderna har ökat mer än andra priser. Kostnaderna för att bo är en särskilt stor del av just studenternas utgifter.

Alliansregeringen presenterar därför i årets budget en studiemedelsreform - ett paket med reformer i två steg - för att förbättra studenternas ekonomiska situation. Det första steget utgörs av en höjning av studiemedlen från den 1 januari 2010. Året därpå kommer det andra steget i form av höjt fribelopp för studenter. Fribeloppet anger nivån på de inkomster som en student kan ha utan att studiemedlen trappas ned.

Sju av tio studenter på universitet och högskolor har studiemedel för att klara sin försörjning. Studiemedlens totalbelopp är avgörande för att studenterna ska kunna täcka sina levnads- och studiekostnader under studietiden. Med detta i åtanke föreslår regeringen att studiemedlen höjs den 1 januari 2010 med cirka 430 kronor per månad. Framför allt höjs lånedelen med cirka 390 kronor per månad för att på så sätt skapa ett tydligt tillskott till studenternas totalekonomi. Studiebidraget justeras upp med 40 kronor per månad.

Studiemedlens nivå är dock kopplad till prisbasbeloppet, precis som många andra stödsystem. När priserna har gått upp i samhället under senare år har studiemedlen ökat automatiskt. Till följd av de i dagsläget svaga prisförändringarna sänks prisbasbeloppet för ovanlighetens skull nästa år.

Utan åtgärder från regeringens sida skulle det ha inneburit en sänkning av studiemedelsnivån. Regeringens förslag om höjda studielån och justering av studiebidraget innebär att en student som har fullt studiemedel får 350 kronor mer i plånboken varje månad.

Från den 1 januari 2011 höjs dessutom fribeloppet för studenter med cirka 30.000 kronor. Regeringens förslag innebär att fribeloppet beräknas höjas från dagens 107.000 kronor till cirka 136.400 kronor per kalenderår för en heltidsstudent. I praktiken betyder det att en student skulle kunna tjäna cirka 23.500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom jobba en del helger med en lön på upp till 8.900 kronor per månad utan att det minskar studiemedlen. Det innebär att de allra flesta studenter med normala extrainkomster täcks in av förändringen.

Höjningen av fribeloppet är angelägen av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studenter. Studenter som i dag arbetar vid sidan av studierna drabbas inte sällan av betydande marginaleffekter. Också vid förhållandevis måttliga inkomster trappas studiemedlen ned.

Den signal som samhället hittills har sänt ut har varit mycket märklig, när den student som frivilligt har velat ta ett större eget ansvar för sin försörjning har straffats. Nu blir det ändring på det.

Tanken bakom det svenska studiestödets konstruktion är att den som studerar på heltid får studiemedel under terminerna men förväntas försörja sig på annat sätt under sommaren. Höjningen av fribeloppet kommer därför att ha särskilt stor betydelse för de studenter som inte har föräldrar eller andra närstående som kan hjälpa till med försörjningen. Höjt fribelopp har därmed också en tydlig rättviseprofil.

Kostnaden för den studiemedelsreform som alliansregeringen nu presenterar ligger på omkring 200 miljoner kronor. Reformen finansieras i hög grad av höjda expeditions- och påminnelseavgifter för dem som inte längre studerar. Expeditions- och påminnelseavgifterna har varit oförändrade sedan 1990-talet. Expeditionsavgiften höjs från 100 kronor till 120 kronor per år och påminnelseavgiften från 120 kronor till 200 kronor. Förbättrade ekonomiska förhållanden för dagens studenter finansieras därigenom av dem som har jobb och en tryggare ekonomisk situation. Det är rimligt och rättvist.

Ett väl utbyggt offentligt studiestöd är ett väsentligt inslag i en ambitiös och framsynt utbildningspolitik. Det är intresse och fallenhet som ska avgöra om människor väljer akademiska studier, inte tjockleken på den egna eller föräldrarnas plånbok. Det är en fråga om att ge alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, likvärdiga chanser att genom egen ansträngning förverkliga sina ambitioner. Men det handlar också om att Sverige inte har råd att ha en situation där människor låter bli att satsa på högre utbildning av ekonomiska skäl. Med den reform vi presenterar i dag fortsätter upprustningen av Sverige som kunskapsnation.

REGERINGSKANSLIET

LARS-HÅKAN HALLDIN

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Jaga - vem bestämmer?