Bensinförsäljningen sjönk i oktober

19 november, 2010 10:30 Pressmeddelanden

Försäljningen av bensin sjönk i oktober, medan försäljningen av diesel och E85 steg. Försäljningen av eldningsolja sjönk mot oktober månad föregående år, men steg ackumulerat. Allt enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum Institutet SPI.

Bensinförsäljningen för oktober uppgick till ca 366 200 m3. Det är en nedgång med ca 34 000 m3 eller ca 8 %. Den ackumulerade försäljningen uppgick till ca 3 839 000 m3, en nedgång med ca 7 %.

Försäljningen av diesel var i oktober ca 450 400 m3. Det är en ökning med ca 13 800 m3 eller ca 3 % gentemot samma månad föregående år. Den ackumulerade försäljningen av diesel omfattade ca 4 238 300 m3. Det är en uppgång med ca 268 200 m3 eller ca 7 % gentemot förra året.

E85 försäljningen uppgick till ca 17 800 m3. Det är en ökning med ca 1 200 m3 eller ca 7 %, i jämförelse med 2009. Ackumulerad försäljning uppgick till ca 171 300 m3. Det är en uppgång med ca 1 200 m3 eller ca 22 % gentemot föregående år.

Ulf Svahn, VD SPI säger ”- Dieselförsäljningen ökar. Det är en signal vi sett tidigare om en något bättre ekonomi och större aktivitet i transportsektorn”.

Eldningsoljeförsäljningen uppgick i oktober till ca 76 100 m3. Det är en nedgång på ca 17 % gentemot samma månad föregående år. Den ackumulerade försäljningen var ca 800 200 m3, en uppgång på ca 8 %.

Alla siffror enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum Institutet

LANDSBYGDSPOLITIKEN ÄR DÖD…..

Genmäle till riksdagsledamoten Irene Oskarsson KD

Jag skrev om de problem som är faktiska på landsbygden och avfärdades på ett arrogant sätt av Irene Oskarsson KD.  Hon kan inte ens läsa innantill i Smålandstidningen att bankkontoren i Bodafors och Forseruml läggs ned. I och med detta försvinner en del av landsbygdens kapitalförsörjning. Man pekar med hela handen i Forserum och Bodafors skall du inte bo.

Två dagar tidigare kom befolkningssiffror som pekar på att Höglandet tappar närmare ett tusen invånare och att det på en tioårsperiod betyder att befolkningen på Höglandet minskar med kanske ända upp till femtontusen personer. Tom underlaget att ge ut Smålandstidningen på Höglandet omöjliggörs.

Sjukhusstrukturen kan inte upprätthållas Eksjöklinikerna blir mer en utvidgad vårdcentral som skall konkurrerar med övriga vårdcentraler. Går vi samman med Östergötland i en region är Eksjöklinikerna nedlagda.

Underlaget för järnvägar, polisväsende, domstol och Eksjö Garnison försvinner.  Allt medan Irene Oskarsson pratar i allmänna ordalag och att förutsättningarna skall förbättras för landsbygden men vad som skall göras det tiger Fru Oskarsson om som muren.

I Eksjö kommuns södra del vet vi att vi inom en femårsperiod står utan telefonförbindelser Telia river kopparnätet och tillhörande telefonstationer det ersätts med fasttelefoni om du är kund hos Telia. Bredband fungerar inte över fasttelefon.

Med fastmobilsystemen kan man inte bedriva handel därför att kortläsare över telefonnätet inte kan operera över mobilnätet.

Resultatet för oss på landsbygden  är att vi måste själva finansiera bredbandet ända fram det kan kosta mig tolvtusenfemhundra för att kunna ha telefon och dator. Jag inser att fru Oskarsson glädjer sig att det blir dyrt för mig då kanske jag skriver lite mindre och förargar makthavre lite mindre.

Bensinmackar läggs ned folk får köra långa sträckor släppa ut koldioxid. Värst av allt är att bensinbolagen har en mycket raffinerad teknik bygger du upp en liten mack får du inte köpa raffinerad bensin i kvantiteter under en miljon liter för då är inköpspriset högre än försäljningspriset.

Jag vill ha en progressiv landsbygdspolitik där man vänder på kuttingen. Konkret skulle det inneburit att man kör barnen från Aneby centralort till Askeryd skola och bygger ut skolan där.

Jag vill att staten tar över landsbygdens elnät och telefonnät. Det är en jämlikhetsfråga att även om man bor Brännelund och inte behagar makthavarna skall man ha ström, vatten avlopp och telefoni på lika villkor.

Jag tycker man skall starta ett statligt telegrafbolag igen med huvuduppgift att försörja landsbygden med telefoni och bredband. Jag är heller inte främmande för ett statligt oljebolag som säljer biogas, etanol, diesel och bensin till rimliga priser på landsbygden. Ett stort oljebolag skulle kunna handla upp råbensin till billiga priser.

Ska en utbyggnad av biogas och andra alternativ ske måste det till resurser som finansieras via bl.a EU och svenska staten.

Jag vill ge landsbygdens innevånare en skatterabatt på tre till fem kronor per skattekrona ett s.k "landsbygdsavdrag" istället för jobbskatteavdrag. Med landsbygd definieras då att bo utanför en tätort som är större än 3000 invånare.

Den allra viktigaste åtgärden är att barnen skall redan från tidig ålder vänja sig vid att skolor, dagis och andra aktiviteter finns på landsbygden  med modersmjölken lär sig  man åker från staden till landet.

Vill också slutligen satsa på ett stöd för småjordbruk som är mindre än tio ha om de uppfyller regler som GMO-fritt, ekologsikt, närproducerat.

Vad kostar allt detta ja runt femtio miljarder dyrt säger du som läsare men när t.ex jobbskatteavdraget genomfördes som kostar ca sjuttio miljarder om året sa inte Irene Oskarsson flaska om kostnaderna trots att hon uppbär sk aktivitetsstöd som kallas riksdagsarvode.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

En replik på Halldins domedagsprofetior

Lars-Håkan Halldin (C) skriver några domedagsprofetior om landsbygdens dystra framtid (Höglandsnytt 11/11). Halldin tecknar i sot och aska. De dråpslag mot landsbygden Halldin målar upp ser han inga konstruktiva sätt att lösa.

Jag tycker det är viktigt att arbeta för att svensk landsbygd ska fortsätta vara vital och levande. Det gör man bäst genom att hitta nya möjligheter och förutsättningar för boende, kommunikation och sociala sysselsättningar.

Jag har nyligen lagt en motion till riksdagen om hur landsbygd ska än mera ges förutsättningar att leva. Där problematiserar jag bland annat svårigheterna kring kommunernas möjlighet att driva byskolor med vikande elevunderlag. Dystra domedagsprofetior gör ingen skillnad. Bättre då att staten skapar flexibla regelverk för friskolor. Så länge kvaliteten garanteras vill jag se att kommunerna ges ökade möjligheter att skapa flexibla lösningar för skolan. När det gäller Aneby vill jag vara tydlig med att de skolor som nu finns i Sunhult, Vireda och Aneby ska finnas kvar, lika så förskolor på de på de platser som finns idag, vi behöver snarare flera och då vill jag uppmuntra t.ex utnyttjandet av barnomsorgspengen.

Likaså tog jag upp infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd i motionen. Bland annat skriver jag om att det offentliga ska stimulera drivkrafter som finns, stödja engagemang och kompetens hos enskilda, föreningsliv och företag. Halldin berör min fråga till infrastrukturminister Anna-Karin Hatt. Svaret från ministern utgår från dessa drivkrafter, men stryker också under de täckningskrav som formulerats för områden där marknadskrafter har svårare att nå fram. Halldin kan vara säker på att jag kommer att fortsätta bevaka frågan.

Halldin levererar en svårslagen och långsträckt svada. Få eller inga motförslag ges dock av Halldin. Emellertid tror jag att det finns många olika konstruktiva sätt att fortsatt arbeta för en levande landsbygd. Sverige består av landsbygd såväl som tätort, det ska vara lika fantastiskt att bo och leva var som. Det är något jag arbetar oförtrutligt för som kristdemokratisk riksdagsledamot.

IERENE OSKARSSON

Kristdemokratisk riksdagsledamot

Av: Redaktionen Höglandsnytt

LANDSBYGDEN ÄR DÖD, LEVE LANDSBYGDEN

Dråpslagen mot landsbygden duggar tätt. I dagens tidning kan vi läsa att Swedbanks Bankkontor i Bodafors och Forserum läggs ned. Om kamrerskan i Nässjö varit hederlig hade hon sagt "vi lägger ned för vi inte tjänar tillräckligt med pengar".

Sedan kunde hon väl erkänna en sak till: detta är en markering. SwedBank är inte längre småspararnas kamporganisation och bank. Ni med små inkomster och mycket transaktioner, sök er till en annan bank om det nu finns någon!

I går läste vi om minskad befolkning på Höglandet vilket hotar infrastrukturen som skolor, åldringsvård, järnvägar och mycket annat.

I Dagens Eko rapporteras att taxi verksamheten i gles- och på landsbygd är obefintlig. Det är så illa att chaufförerna från långväga bolag inte vågar sig ut nattetid. Det är för farligt köra på landsbygden där vägarna är okända.

GPS navigatörerna har inte med landsbygdens vägnät - där bor väl ingen mer än älgen och någon förvirrad som ändock inte åker taxi, möjligen färdtjänst. Det är så man ser på oss.

Telias strukturplan fortsätter. Bort med kopparnäten, in med fastmobil telefon. Alla vet att stora delar landsbygden ligger i radioskugga, om inte annat för att den omgivande granskogen begränsar radiovågornas rörelser.

Bredbanden byggs inte ända fram. Det är som att försöka livrädda med för kort rep. Det som fattas får du klara själv.

Jag ser också ett annat övergrepp på landsbygden: nedläggningen av bensinmackar. Jag respekterar bolagen för att de av ekonomisk skäl lägger ned en bensinmack men när de saboterar nyetableringar av en mack genom att inte betala hyror och inte återställa så man kan uppföra en ny mack, då handlar det om regelrätt våldtäkt mot landsbygden.

Irene Oskarsson (KD) har frågat den nya infrstrukturminstern fru Hatt om vi ”hatt” telefon på landsbygden och hur den skall gestaltas i framtiden. Ministern läser tafatt innantill i några avtal och svarar klämkäckt att ”det skall marknaden sköta”. Vi som bor och älskar landsbygden nöjer oss inte med sådana svar. Det borde Irene Oskarsson heller inte gjort.

Irene Oskarsson är ju å andra sidan inte helt okänd som föga landsbygdsvänlig. Hon kunde ju istället för att fråga ministrar se till att skolan i som Askeryd hade blivit kvar.

Jag frågar hur skall det gå med daghemmet och förskolan i Haurida. Troligen samma väg som kopparnätet. Nedlagt. Det finns barnomsorg några mil bort. Fyra mil extra körning innan man kan börja åka till jobbet. Hur dum får man bli som politiker ,om man tror att folk bor kvar på landsbygden under de premisserna.

Läste även i bladen att skatten i Aneby måste höjas. Det är ytterligare ett dråpslag mot landsbygden. Anebys västra områden är attraktiva inflyttningsområden för folk som tröttnat på dyra lägenheter, hus och avgaser i Jönköping men skattens storlek är den viktigaste faktorn när man väljer ny bostadsort. Höjs skatten fyrtio öre, då stannar inflyttningen av helt och ökad utflyttning blir följden.

Mitt älskade centerparti som var det enda som talade med landsbygden på landsbygdens vis är under fanflykt bort från landsbygden och glesbygden.

Det är storstad och centralort som gäller. Devisen som moderaternas gruppledare myntade för några år sedan hänger som en våt filt över riksdagen. Folket på landsbygden ”är mindre smarta än vi i stan, dem bryr vi oss inte om”. I ett avseende har hon rätt. Vi är inte så smarta, vi profiterar på nollåttorna, vi är karl för vår hatt. Dessutom har vi som regel att göra rätt för oss.

LARS-HÅKAN HALLDIN (C)

Oberoende Centerpartist

Av: Redaktionen Höglandsnytt

MIN KOMMENTAR

Detta som beskrivs nedan är glögg av ädlaste märke. Det som säljs på systembolaget kan vara gammalt överskottsvin som krydat med essenser gjorad på kemisk väg. Eller bara spetasd bensin totalt odrickbart

Lars-Håkan Halldin

Morfars glögg

3 dl	strösocker
2,5 dl	vatten
75 cl	rödvin, det skall vara ett gott rödvin gärna frå Argentina eller Chile i 90:- kr klassen
70 cl	renat
1,5 msk	tinktur, aromatisk

Tillbehör

1 nypa	sötmandlar, skalade
1 nypa	russin

Tillagning

Min morfar gjorde egen glögg på sina båda apotek Elgen och Elefanten i Stockholm. Aromatisk tinktur är ett kryddextrakt som har sålts i över 60 år på apoteket. Det är väldigt koncentrerat, så överdosera inte! Kryddorna i tinkturen är kardemumma, nejlika, ingefära och kanel.

1. Koka socker och vatten till en simmig lag, ca 5 min. Ta kastrullen från värmen och häll i rödvin och Renat. Smaka av med aromatisk tinktur.
2. Häll upp glöggen på tre rena flaskor, helst med skruvkork. God att värma och dricka direkt men blir ännu godare med några års lagring, gärna fem år!

Ett recept från:

Min kommentar

(Den sista generatione som var ocurlade och lyckliga. Ta det med en nypa salt...)

HUR ÖVERLEVDE VI?

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 30-talet,40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.

Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.

Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.

Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!

Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.

Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.

Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen.

Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.  

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Eftersom du är en av dem. Grattis!!!

Sänd detta vidare till andra som upplevde den stora lycka att växa upp som barn...

Det goda livet är vårt!!

Ur Expressen den 2010 11 24 ob lib

Krisen på Irland hotar Sveriges bopriser

Krisen på Irland och i andra europeiska länder hotar Sverige. 
Räntorna kan drivas upp och exporten falla. Dessutom är det bubbelvarning på svenska bostadspriser. 
- Troligen kommer bostadspriserna i Sverige att falla lika kraftigt som i Danmark där folk nu tvingas amortera på sina lån, säger Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.

24 november 2010 Irländska Susan: "Finns inte en chans att köpa lägenhet"

2 BLOGGINLÄGG LÄNKAR TILL ARTIKELN

Greker, irländare och portugiser

En timma sedan Rädda Sverige, nu!

Eurokrisen pressar demokratin

Ungefär en dag sedan Mats Engström

Twingly bloggsök

• 1

 ›

I Sverige har bostadspriserna rusat i höjden med hela 116 procent på tio år.
Det är lika mycket som i Spanien och betydligt mer än på krisdrabbade Irland där priserna stigit med 34 procent sedan år 2000, enligt SEB.
- Bostadspriserna är definitivt en risk i svensk ekonomi. Sedan 1996 när priserna bottnade har svenska bostadspriser stigit mest i västvärlden, säger Pär Magnusson.
På Irland byggde man nya bostäder i stor skala innan bostadsprissbubblan exploderade och utlöste krisen.
 

"Räknar med 20 procent"

- I Sverige håller bostadsbristen upp priserna. Dessutom har Sverige haft en bank- och fastighetskris på 90-talet som vi lärde oss mycket av, säger Bengt Hansson, analytiker på Statens Bostadskreditnämnd.
Kommer bostadspriserna att falla i Sverige?
- Ja, vi räknar med prisfall på 20 procent, säger Hansson.
Men det är inte säkert.
- Fortsätter bostadspriserna i Sverige att stiga med 5-10 procent per år så får vi en bostadsbubbla som spricker förr eller senare. Men läget är inte akut, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.
Enligt EU:s stresstest av Europas banker i somras så har de svenska storbankerna låg kreditexponering mot krisländerna i Europa och anses ha god kapitalstyrka.
 

Kan tvingas skära ner

Sveriga har också starka statsfinanser.
- Men vi kommer ändå inte att vara opåverkade av krisen i Europa. Krisländerna kommer att tvingas genomföra tuffa sparprogram och det kommer att slå mot svensk export, säger Pär Magnusson.
Han påpekar att Sverige exporterar mer till krisdrabbade Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien, än till Kina, världsekonomins nya motor.
Försämras den svenska exporten kan exportföretagen tvingas till nedskärningar så att arbetslösheten ökar i Sverige.
- Ränteoron i Europa kan också driva upp räntorna i Sverige, säger Pär Magnusson.
Det handlar om en riskpremie av samma typ som slog till på finansmarknaden efter Lehman Brothers-kraschen hösten 2008. Då chockhöjdes de rörliga boräntorna upp till nära 7 procent på kort tid.
 

 

Av Johan Wallqvist 
johan.wallqvist@expressen.se

MIN KOMMENTAR

Jag delar Bohmans oro. Krisen kan snabbt vara i Sverige om fastighetspriserna börjar sjunka oroväckande mycket. Om bankerna måste ta nya säkerheter och kräva extraamorteringar då är krisen ett faktum. Bara amorteringskravet på kanske 2,5 % räcker för att sända fastighetspriserna med dagens mått mätt ned i källaren. Självklart kommer de stora bankerna som finansierar bostadsmarknaden och mäklarna förneka krisen. Snarare kommer man elda på än mer med lockpriser och belåning upp till 100 %. Ansvaret i finansindustrin har ännu inte infunnit sig. Istället för liberala marknadsåtgärder krävs styrning och ramplanering som tyvärr går ut över systemets flexibilitet och anpassningsförmåga. Skattebetalarna kan inte gå in gång efter gång och rädda fjuniga finansvalpar.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

Handelsbanken, med vd Pär Boman i spetsen, rustar för sämre tider. "Fenomenet som vi ser kan komma att förvärras", säger han i en intervju med Dagens Industri.  Krisen är inte övHer. Det värsta kan mycket väl ligga framför oss. 

Den varningen utfärdar Handelsbankens vd Pär Boman.  Boman stor oro för den befintliga krisen på Europas kapitalmarknader, påeldad av situationen på Irland. – Vi är vaksamma, förbereder oss och tar höjd för en situation där spänningarna inom euroområdet blir så starka att det finns anledning att vara preparerad.

I det ligger naturligtvis att problemen på Irland måste lösas, säger han till DI. Han syftar på de starka finansiella obalanserna mellan de europeiska länderna, där Tysklands export går starkt medan Irland, Spanien och inte minst Grekland brottas med gigantiska statsfinansiella problem. Ett av problemen, enligt Boman, är den gemensamma valutan. – Har man en svag ekonomi kan man devalvera, som Sverige har gjort. Nu ger valutan inte draghjälp till Europa, säger han till DI.

Boman varnar också för att kapitalmarknaderna kan bli överbelastade när både företag och stater står på tur för att få lån. Men Handelsbanken har, enligt Boman, läget under kontroll. Handelsbanken tog redan i januari 2007 höjd för den stundande finanskrisen, och är den enda bank som inte tog emot statliga pengar eller genomförde någon nyemission under 2008 och 2009. – Vi såg tecken som gjorde att vi började bygga upp extra likviditet på Riksbanken och hos andra centralbanker, säger han till DI. E24