Alla inlägg under februari 2011

Av Lars-Håkan Halldin - 25 februari 2011 12:08

VAD KOSTAR EN GRIS!

Nu förs debatten om kostnaderna i grisproduktionen. Harald Svensson den ståndaktige tennsoldaten på Jordbruksverket försöker gå ut i försåtliga ordalag och säga men det är inte farligt differenserna är väldigt små mellan Danmark och Sverige ca 1.20  kr per kilo. Det är katastrofalt bara det .

Det gör på en gris som väger 80 kilo i verkligheten kostar 96 kr mer att producerar. Har du 5000 grisar om året är differensen mot konkurrenten 500 000 kronor men det bryr sig naturligtvis inte Jordbruksverket om de skall hjälpa bönderna genom nya kostnadseffektiva pålagor.


Sedan kommer vi till djurskyddslagens verkliga konsekvenser det är att i ett svinhus i Sverige där du tillåts producera 5000 grisar är det i Danmark tillåtit producera 6000 grisar i samma hus, vilket innebär den Danske bonden tjänar brutto 750000 extra på sitt svinhus utöver tekniska differenser. Netto betyder det i varje fall 350 000 kronor.


 Differensen mellan Sverige och Danmark är i storleksordning mellan tummen och pekfingret 250 kronor per gris. OM du omsätter detta till Volvobilar så skulle en Volvo ha ca 50 000 kr högre kostnader per bil än omvärlden i fabriksledet det är bara att ta ned skylten under sådana omständigheter.

 Den tredje faktorn är att den svenska marknaden blir ett lätt byte för överskottsdetaljer som fläskfilé, karré, stekfläsk och revbensspjäll som i den danska produktionen inte passar in på industrikött.


Dessutom om jag nu minns rätt så har Holland 50 milj. grisar och Danmark 25 milj. grisar. Att trycka in marginalkvaniteter på den priskänsliga Svenska marknaden som dras med negativa konkurrensfördelar är lätt och kostar inget. Bara att utnyttja den prisskillnad som Harald påpekar innebär att man utan göra några direkta förluster kan sälja köttet från Danmark Tyskland och Holland en femma billigare per kilo i konsumentled.


Bestämmer man sig för att överskottsdetaljerna redan är finansierade i industriköttet jag då kommer du upp mot i varje fall en tia i konsumentledet. Om nu jordbruksverket med sina siffror ritade ett utbudsdiagram med utgångspunkt från det rådande läget som indikerar när det råder överkott av griskött på den svenska marknaden kan priserna i råvaruledet falla till 6.45 kr per kilo. Då finns inga grisproducenter men heller ingen nötproduktion. Då förklarar den ständige tennsoldaten Halal Svensson sig nöjd.


Då är frågan hur skall vi vända trenden ja det är som i bilproduktionen fler producerade grisar per ytenhet. Därför att kostnaderna för kapital, byggnader, smågrisar och foder faller inte därför att den omgivande marknaden kan betala de högre priserna.


 Det finns en lösning som går att tillgripa köpa terminer på Chikagobörsen där du får i varje fall mer än 15 kr kilot för grisarna. Det krävs att en bank ställer upp med rådgivning och organiserar detta.


 Den bästa vägen släppa fram dispenser på produktionsvolymer i varje svinhus frångå lagen om djurskydd i grisstallar. Det förhåller sig på detta sätt även om det svider i skinnet på jordbruksverkat att erkänna detta. De främsta incitamenten för god djurhållning är hög lönsamhet. Jordbruksverkets handbok om djurskydd gör i det fallet mer skada än nytta.


 Ge dispenser till, Grisbönderna 20 % fler grisar per ytenhet i väntan på en gemensam djurskyddslag i EU som är tvingade för alla länder. Man kan varken vara bättre eller sämre än det lagen stiftar.


 Kära läsare Sverige är ett land som elegant skulle kunna producera 50 milj. grisar utan några som helst miljökonsekvenser. Dessutom nu när biogasen växer skulle den gödseln komma till sin rätt som ett biologiskt drivmedel.

Den gyllene frågan är viket är bäst en god gris på fyra fötter eller en dålig gris på två fötter?


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 17 februari 2011 14:07


MIN KOMMENTAR TILL ARBETSLÖHETSIFFRORNA

Arbetslösheten har på ett år minskat med 44 000 personer vilket innebär att det tar fram till 2016 innan vi är nere på nivåer som man brukar kalla full sysselsättning eller att arbetslöshet speglar personer mellan två jobb + långtidsarbetslösa.

Långtidsarbetslösa minskade med 22 000 personer det måste ses som en stor framgång men mycket av långtidsarbetslösheten finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det som är viktigt att notera och som är en stor fara under resans gång fram till 2016 kommer vi ha en lågkonjunktur och det är då arbetsmarknads politik utsätts för sitt eldprov. Hur hög blir arbetslösheten då? Det blir kvittot på om vi har permanentat massarbetslöshet i Sverige.

Målet att 80 % av folket skall vara i arbete är långt borta ca 66 % är det nu. Arbetslinjen i den form den nu har haft har förr fjärmat oss från målet 80 % än att vi närmat oss en låg och rimlig arbetslöshet och därmed hög sysselsättning.

Det måste till ett nytt politiskt omtag en arbetslinje som inte är bara läpparnas ton utan har en reell innebörd. Bringar vi arbetslösheten nedåt kraftfullt har vi utrymme för välfärd och skattesänkningar.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2011:


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon             0381-401 76       Mobil, SMS och MMS             0708-7 401 76      

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Skypetelefon   lars.hakan.halldin1

 

.

.

.

ARBETSLÖSHETEN PÅ EN FÖR HÖG NIVÅ

I januari 2011 var 4 546 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta. Det är 136 000 fler än i januari 2010. Arbetslösheten uppgick till 8,2 procent ej säsongrensat, och 7,9 procent säsongrensat. Arbetade timmar ökade med 3,5 procent jämfört med januari föregående år.

Det säsongrensade antalet sysselsatta är denna månad på samma nivå som hösten 2008, då försämringen på arbetsmarknaden inleddes. De senaste årens nedgång i antalet sysselsatta är därmed återhämtad. Andelen sysselsatta av befolkningen är däremot på en lägre nivå än 2008.

Arbetslösheten visar liksom föregående månader en nedåtgående trend bland både män och kvinnor. Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick säsongrensat till 395 000 personer, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 7,9 procent av arbetskraften. Bland männen var det säsongrensade arbetslöshetstalet 8,0 procent och bland kvinnorna 7,8 procent.

Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick i januari till 408 000 personer, vilket är en minskning med 44 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år.

Förändringar på kort sikt – Säsongrensade data1

Sysselsättningen fortsätter att visa en uppåtgående trend för både män och kvinnor. Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år steg säsongrensat till 4 622 000 personer, varav 2 446 000 var män och 2 176 000 var kvinnor. Sysselsättningsgraden, d.v.s den sysselsatta andelen av befolkningen, uppgick till 65,5 procent säsongrensat och uppvisar en positiv trend för såväl män som kvinnor.



Antalet personer i arbetskraften uppgick till 5 017 000 personer enligt säsongrensade data och ökade i högre takt än föregående månader. Andelen i befolkningen i åldern 15-74 år som tillhör arbetskraften, d.v.s arbetskraftstalet, uppgick till 71,1 procent. För både män och kvinnor är trenden för arbetskraftstalet uppåtgående.

Förändringar jämfört med januari 2010 - Originaldata1

136 000 fler sysselsatta

Antalet sysselsatta personer i åldern 15–74 år uppgick i januari 2011 till 4 546 000. Jämfört med januari 2010 är det en ökning med 136 000 personer, varav 85 000 var män och 51 000 var kvinnor.


Sysselsättningsgraden i åldern 15-74 år uppgick denna månad till 64,5 procent, 67,4 procent för män och 61,4 procent för kvinnor. Jämfört med januari 2010 är det en uppgång med 1,8 procentenheter för männen och 1,0 procentenheter för kvinnorna.


Antalet fast och tidsbegränsat anställda ökade i januari med 91 000 respektive 65 000 jämfört med januari 2010. Ökningen av fast anställda bestod till största delen av män.


Det var främst anställda inom privat sektor som ökade i antal. Jämfört med motsvarande månad föregående år ökade antalet anställda inom denna sektor med 85 000 män och 51 000 kvinnor.

Arbetade timmar ökade 3,5 procent

Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick i genomsnitt till 141,2 miljoner i januari 2011. Med hänsyn tagen till kalenderskillnader ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent jämfört med januari 2010.


Av de arbetade timmarna utfördes 1,9 miljoner av personer som är folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands.


Antalet övertidstimmar uppgick i januari till 4,4 miljoner i genomsnitt per vecka. Antalet övertidstimmar som utfördes mot ersättning ökade med 424 000 jämfört med januari 2010, medan övertidstimmar utan ersättning minskade med 160 000.

Långtidsarbetslösheten minskar

Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick i januari till 408 000 personer, vilket är en minskning med 44 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år.


Det relativa arbetslöshetstalet för personer i åldern 15-74 år uppgick denna månad till 8,2 procent, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med januari 2010. Bland män var arbetslöshetstalet 8,4 procent och bland kvinnor 8,0 procent.


Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 148 000, varav mer än hälften var heltidsstuderande. Det relativa arbetslöshetstalet uppgick till 24,6 procent vilket är en minskning med 5,4 procentenheter jämfört med motsvarande månad föregående år.


I januari var 122 000 långtidsarbetslösa, dvs. hade sökt arbete i mer än 6 månader. Det är en minskning med 23 000 personer jämfört med januari föregående år.

Ej i arbetskraften

Antalet personer som inte ingår i arbetskraften uppgick i januari 2011 till 2 099 000 i åldern 15–74 år, varav 942 000 var män och 1 157 000 var kvinnor. Bland männen är det en minskning med 29 000 jämfört med januari 2010.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet

Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet och uppgick i januari 2011 till 20,2 miljoner timmar per vecka. Det motsvarar 505 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka.


1) Säsongrensade data och beräknad trend kan revideras något vid nya månadsutfall och sammanfaller oftast inte, av förklarliga skäl, med originaldata.

 

ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 16 februari 2011 10:06

MIN KOMMENTAR TILL BOPRISERNA

Nu börjar räntehöjningar och bolånetak ge effekt. Kunderna drar öronen åt sig. Som skrives i artikeln de som inte har 15% i kontantinsats syns inte längre till vid visningar och försäljning.


Detta är en i grunden en orättvisa. Unga kan inte få jobb, inte etablera sig på bostadsmarknaden därmed klyvs Sverige ytterligare. 


Orsaken skall sökas i centraliseringstendenserna som blir de unga, de arbetslösa och de  med små inkomster som får betala. Samhällsplaneringen har karakteriserats av en flyttkarusell till storstäderna och länshuvudstäderna. Bostadsbyggandet har inte följt med utan underskott har uppståt som banker och byggföretag utnyttjat ohemult och på gränsen till oärligt.


Det måste finnas fler platser i Sverige där nya jobb kan etableras. Här skyller jag på slöa kommunpolitiker som lever i föreställningen "allt nytt är farligt" och "det har gått förr så går det nu". Att folk flyttar bort är inte hela världen "vi klarar oss nog ändå".


Höglandet i Småland har en av landets lägsta arbetslöshetssiffror om man vrideroch vänder på siffrorna beror det på att folk har flyttat därifrån. I realiteten löses arbetslösheten med befolknigsexport. Politikerna blir bara arga om man påpekar detta. De som säger sådana sanningar baktalas och hotas.


Nu måste det till kraftag. En marknadsekonomi som karakteriseras av styrning och ramplanering. De goda förutsättningarn för att skapa livsplatser,boende ochväxande företag måste till över hela Sverige. En riksplan för befolkningsramar som antydes i de nya regionindelningssystemet i Sverige Varje län skall ha en befolkningsmålsättning och den skall brytas ned kommunvis.


Det räcker inte med att hurtigt tala om entreprenörskapets välsignelse det är så mycket mer som behövs en växande infrastruktur och politiska förutsättningar som innebär att man vill ha nya arbetsplatser.


Vi kan se de goda effekterna som malmindustrin i Norrland har. Det är inte bara gruvorna som behöver folk utan hela infrastrukturen växer.


Den liberala låtgåmentaliteten att flytta folk till storstäderna måste vända och hoppet skall finnas i regioner som Höglandet. Men frågan har vi politiker på Höglandet som har den insikten, viljan och framförallt förståndet.


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Skypetelefon   lars.hakan.halldin1









SLUT PÅ BOPRISFESTEN????

I januari stod bostadsrättspriserna stilla i centrala Stockholm. I centrala Göteborg backade priserna med 2 procent medan bostadsrättspriserna i centrala Malmö steg med 5 procent. Det framgår av Mäklarstatistiks siffror för januari.

- Det är stabilitet i siffrorna, det är svårt att se en tydlig trend, säger Lars-Erik Nykvist, vd för Fastighetsbyrån.

- Årets januarimånad har präglats av mer aktivitet jämfört med förra årets januari, konstaterar Jeanette Gustafsdotter vd på Mäklarsamfundet.

Väljer man att titta på en lite längre period, de tre senaste månaderna, har priserna i genomsnitt legat stilla för bostadsrätterna i landet.

Beaktar man istället prisutvecklingen det senaste året har bostadsrättspriserna stigit med 9 procent i Stockholm och i Göteborg är uppgången 7-8 procent. I stor-Malmö har priserna gått upp med 2 procent och i centrala Malmö med 7 procent under den senaste tolvmånadersperioden.

- I storstäderna hålls priserna uppe. Den goda konjunkturen och bostadsbristen står emot räntehöjningar och resonemang om amorteringar, säger Lars-Erik Nykvist.

Förändringarna har inte varit lika stora på villamarknaden det senaste året. I riket har huspriserna stigit med 2 procent, i Stockholm med 3 procent och i Göteborg med 4 procent. I Malmö har genomsnittsvillan däremot gått ned i pris med 1 procent den senaste tolvmånadersperioden.

I det korta perspektivet har landets villapriser varit oförändrade i januari och en genomsnittsvilla kostade 2,26 miljoner kronor i januari.

- Det är små förändringar för villapriserna. Det har varit en sträng vinter och det påverkar försäljningen av villor. Det var likadant i fjol och då blev säsongen försenad, det såldes mest villor i juni mot i maj i vanliga fall, säger Lars-Erik Nykvist.

I Stockholm var snittpriset 3,7 miljoner i januari, 1 procents uppgång. I Göteborg kostade snittvillan 3,2 miljoner, vilket var oförändrat, medan villapriserna i Malmö steg med 8 procent till 3,0 miljoner kronor under årets första månad.

Så länge snön täcker merparten av landets villaträdgårdar lär det vara fortsatt lugnt på den marknaden. I övrigt väntas den låga nybyggnationen och den starka konjunkturen fortsatt vara till fördel för den som vill sälja en bostad i någon av storstäderna.

- När vi går mot varmare väder kommer bostadsmarknaden också att tina upp. Vi förväntar oss ökad rörlighet och stabila priser, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon påpekar dock att en grupp i stort sett har försvunnit från bostadsmarknaden, det är förstagångsköparna som inte har möjlighet att lägga in 15 procent i eget kapital när de ska köpa bostad.

- Det är färre unga och nysvenskar på visningarna. Gruppen förstagångsköpare har stängts ute från bostadsmarknaden, säger Jeanette Gustafsdotter.

Medelpriset för ett fritidshus i riket var 1 391 000 kronor under de senaste tolv månaderna, det är en uppgång med 7 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod.


Prisuveckling 12 månader

-BOSTADSRÄTTER

Riket +8%

Centrala Stockholm +9%

Storstockholm +9%

Centrala Göteborg +7%

Storgöteborg +8%

Centrala Malmö +7%

Stormalmö +2%

-VILLOR

Riket +2%

Storstockholm +3%

Storgöteborg +4%

Stormalmö -1%

Källa: Mäklarstatistik

Av Lars-Håkan Halldin - 15 februari 2011 20:01

Finansmarknadsminister är ute med osanning om statsskulden!


Peter Norrman den nye finansmarknadsministern gör på mig ett mycket gott intryck. När det gäller behandlingen av finansmarknaden med strama tyglar delar jag hans syn. Att bankerna som delar ut ohemula bonusar skall ha smäll på fingrarna tycker jag är rätt. Framförallt Swedbank och SE-banken som var några timmar borta från att kanske en gång för alla raderas ut från den finansiella kartan tack vare tokiga affärer.


I söndagens Agenda visade Norman upp sin fula baksida trots att han som ekonomiskt utbildad vet hur en statskuld är utformad bluffade han i programmet utan att blinka.


När han dribblar med orden och påstår att man använt statskulden till att köpa in sig i banker då bluffar karlen. Den svenska statskulden uppstod under åren 1978 – 80 då de svenska statsfinanserna stod inför kollaps. Det var då man lånade upp pengar till konsumtion. Viktigt är att påpeka för Peter Norman att det skedde med dåvarande Högerns goda minne. Pengarna användes till att bl.a stävja den galopperande statskulden.


Den statskuld vi har idag är resterna av de ekonomiska sviter vi tagit oss igenom under årens lopp. Man kan då krasst säga om staten skulle köpa lite företagsaktier för lånade pengar det är inte hela världen. Värdet av det köpta och lånade balanserar. Möjligen borde det vara så sextio procents lån fyrtio procent egen finansiering.


 Men att staten lånar till löpande konsumtion och skattesänkningar är mycket allvarligt. Skattesänkningar på ca 80 miljarder årligen motsvarar snart idag med ränta på ränta nästan hela statskulden. Jobbskatteavdraget kostar precis 75 miljarder årligen ofinansierat. Detta tiger Peter Norman om för han är en utbildad ekonom som vet att ingen kan definiera begreppet statskuld


Nästa fråga som en ansvarfull ekonom måste redogöra för är att staten har inget skuldkonto i sin bokföring. Statsbudgeten är likviditetsbudget. Budgeten redovisar bara Cash flow inget annat.


Om man gör en balansräkning för staten visar den på ett rejält överskott en av västvärldens största förmögenheter. Till balansräkningen skall vi foga t.ex värdet av byggnader, riksbanken, tillgångssidan i pensionssystemet, vägar, järnvägar och mycket annat av statlig förmögenhet.


Som gammal bankman vet Peter Norman att man skall bedöma upplåningen i förhållande till investeringarnas längd och värde. Lägger vi ut statsskulden i det perspektivet och använde vägar järnvägar och annan fast egendom som säkerhet då är den statlig upplåning kassaskåpssäker.


Den skuld som aldrig talas om är statens pensionsskuld. Som vårt pensionssystem är uppbyggt kring skulden till framtida pensionsgenerationer. Den skulden redovisas aldrig.


Det är viktig framhålla en sak till upplåningen av statens pengar sker inte i bank eller mycket lite i bank. Staten finansierar sig via statsobligationer som säljs på en marknad via statsgälden och i viss mån Riksbanken. Det som den unge Norman inte säger med ett ord att lågränteobligationer från statens sida sålt som smör i solsken. Till skillnad från Ebberöds Bank i Frankfurt den europeiska centralbanken som inte förmår att hantera sin växande insolvens.


Jag kan trösta Finansmarknadsminister med att en del i de stora publika företagens finansmarknadsdagar brukar de som post ett i redovisningen visa vilket förtroende de har hos den egna staten som köpare av deras värdepapper.


Unge Norman har en del att lära ännu i ekonomins fatabur. Men till tröst karlen är bra och läraktig.



Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se




Av Lars-Håkan Halldin - 15 februari 2011 19:57

Genmäle till Gunilla Hjelm och Lennart Bogren ©

 

FOLKOMRÖSTA I REGIONFRÅGAN 2014

Gunilla Hjelm och Lennart Bogren båda ©, vill att vi ska bilda en s.k storregion med några andra län. Främst de Småländska länen. Jag delar deras syn att man skall diskutera regionfrågan och förhandla fram en modell för samarbetet mellan smålandslänen men sedan överlämna det till folket att avgöra i en folkomröstning valet 2014.


De hävdar att detta är en gammal Centerfråga det är det nu inte. Vi inom Centern har alltid vurmat för länsdemokrati som innebär att till landstingets kompetens skulle även den statliga verksamheten fogas. Det har alltid varit Centerpartiets uppfattning. Det finns anledning att med några intellektuella rekvisit analysera regionfrågan.


Detta med storregioner uppfanns av landshövding Mats Svegfors som jag tycker är en lysande författare men som samhällsorganisatör är han väldigt medioker. Nu hoppade en hel del politiker på det här tåget och talade om en välgörande och nyttig strukturutveckling. Jag kan berätta för läsaren att politikernas drivs av ambitionen att förvaltningsdirektören skall få en bredare och dyrare läderstol att sitta på och regionförbundets nye ordförande ett större revir att tycka åt.


Går vi genom statsbidrag och infrastruktursatsningar som gjort i de nya regionerna Skåne Götaland mm så är utfallet mindre statsbidrag per invånare och mer skattepengar från de egna invånarna. Förvaltning och byråkrati har svält. Tredje spåret, citytunneln och en och annan led i Göteborg ja det är subventioner. Tänk om vi satsat dem i Jönköpings län vilken utväxling. 150 kilometer fart på alla våra järnvägar eldrift av loken och mycket mer.


Jönköping är ett fantastiskt fint län. Här finns småföretagarandans hjärta. Uppfinningsrikedomens moder. Under finanskrisen drabbades vi hårt av arbetslöshet men inte lika hårt som andra län. Tacka våra kluriga småföretagare för detta.

Vårt län är ett område i landet som kan skryta med har snabba kommunikationer både på väg och järnväg. Vi har inget storstadssyndrom där transporterna står stilla i bilköer. Allt kommer fram och på rätt tid.  Genom att använda våra järnvägar bättre kan vi möta framtidens klimathot resa och frakta klimatsmart.


I vårt län har vi en jättebra sjukvård. Våra läkare och vår sjukvård ser till att vi är friska innan vi går tillbaka till arbetslivet. Det är därför frånvaron på grund av sjukdom i länet är liten och arbetslösheten låg.


Vårt landsting går med 160 miljoner i vinst. Sköttes alla landsting som vårt skulle landstingsektorn spara 20 miljarder. Det är inte kris i sjukvården det är kris bland dem som sköter Sveriges Landstingen.


Nu vill makthavarna från höger till vänster att folket inte skall få folkomrösta därför de anser folket inte tillräckligt bildat för detta. (Eller rättare sagt de föraktar folkets kompetens) Den bildningen har ett litet fåtal politiker som vill ha mer centralisering.


Ställ regionfrågan under prövning hos det högsta beslutande organet i länet Folket 2014.

Men det törs inte makthavarna får då blir det inga läderklädda regionråds stolar och feta arvoden.

 

Lars Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist (C)

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

 

 

Av Lars-Håkan Halldin - 11 februari 2011 14:23

Öppet brev till Centerns riksdagsgrupp länets riksdagsmän med flera.

 

100 grisgårdar har lagts ned på en månad!


Nu jublar miljövännerna man har med svensk lag slagit ut en näring nämligen grisnäringen. Jublet tilltar då dioxinförgiftat kött från Tyskland säljs till dumpade priser i Sverige. Köpare är främst storköken som levererar mat till barn, skolungdom, sjuka och gamla. Målen är uppnådda mat skall produceras billigt utomlands inte i Sverige.


Försvararna av denna utveckling säger att det ekologiska växer förvisso gör det men  från en försvinnande låg nivå. Skulle vi bygga svenskt jordbruk på den ekologiska efterfrågan fick vi lägga ned 90 % jag tror politikerna skulle bli rätt glada över det.


Dessutom skulle den ekologiska produktionen snabbt ätas upp av import. Nu fullföljer regeringen Reinfeldt den Mats Hellströmska linjen (S) den nyttiga och välgörande strukturomvandlingen folket lämnar landsbygden och söker sig till produktiva näringar i staden och mat importerar vi billigt från andra länder och tredje världen. Det som av dåvarande högern och Soc. Dem kallades den lyckliga välfärdsomvandlingen.


Man frågar sig varför inte höja ribban för andra produktionsgrenar i samhället. Det torde väl vara dumt att tillverka hus i Sverige när det görs billigare i Baltikum. Förbjud skogsavverkning det minskar biomassa. Lägg extra skatt på svensk el den tillverkas bättre och billigare i kolkraftverk på kontinenten.


Det jag vänder mig mot är att det är politiskt gångbart att misskreditera Svenska bönder med lagar som gör det omöjligt att bedriva svenskt jordbruk. Jag menar att regeringens jordbrukspolitik är lika otäck som SD syn på invandrare. Grisbönder är liksom minkbönder ett släkte i grön keps mindre vetande därför skall de med legala medel utrotas.


Konsekvensen av reageringens politik är att unga företagare drivs från gård och grund, konkurs och livslånga skulder är det Maud Olofssons näringspolitik?


Jag vänder mig kraftfullt mot den politik som nu bedrivs bönderna skall ersättas för den diskriminering den svenska djurskyddslagen utgör. Det kan arrangeras med

direktbidrag på 7: -kilot producerat griskött eller ett gränsskydd mot import av griskött på ca 15: - kilot. Det är så mycket djurskyddslagen kostar.


Detta handlade Lars-Håkan Halldins föredrag om vid LRF:s årsmöte i Aspö bygdegård Alseda under torsdagskvällen den 10 februari kl 19.00


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se




Av Lars-Håkan Halldin - 9 februari 2011 23:25

RÖR INTE MIN INGVAR K!

Han började med två tomma händer och med småländsk envishet och uppfinningsrikedom står IKEA i sin fulla blom. Tacken: småsinne och avundsjuka.


Kanske borde vi fundera över varför IKEA inte finns som koncern i Sverige. Är det Ingvars fel? Nej, det är vårt eget med lagar och skatter, som inte gör det möjligt för ett företag som vill vara självfinansierade att finnas i Sverige. Blott Sverige svenska skattebestämmelser har, där inte sådana företag kan växa.


Låt mig först konstatera att IKEA Sverige inlevererar skatter i form av moms, bolagskatt, personalskatter, sociala avgifter och många andra skatter som inget annat företag. Det är från IKEA-Sverige som Sverige får skattepengar till vår välfärd. Så är skattesystemet konstruerat. Ingen tror väl att IKEA-USA skall skatta i Sverige?


Jag blir upprörd när jag blickar tillbaka. Ford plockade Volvo personvagnar på fyrtio miljarder. Då sa media inte halv sju. Var tror ni att märkesroyaltys för Volvo inte går till Sverige utan till en kommunistdiktatur. Hur mycket pengar tro du att GM plockade SAAB på under åren? Det var inga småsummor.


Låt oss så titta på IKEAS uppbyggnad. En stiftelse i Holland äger IKEA i stort, byggnader och mycket annat. Stiftelsen är skapad för att riskkapitalister aldrig skall kunna föra ut bolaget på börsen. Vad tror ni hände om detta skedde? Företaget styckades och såldes på börsen. Nu ligger det fast förankrat i Holland och kan aldrig bli utsatt för fientliga uppköp.


Stiftelsen i Liechtenstein var ingen överraskning för mig. Jag läste om den får många år sedan. Stiftelsen äger varumärket IKEA, vilket är klokt. Att royaltys för varumärken går till ägaren är inget okänt begrepp. De flesta företag med starka varumärken gör så.


Vi skall inte sticka under stol med att IKEA är ett privatägt företag ägt av Ingvar Kamprad. Jag brukar säga - inte en pryl som säljs är en publik pryl, allt ägs privat av Ingvar.


Han äger rätten att göra som han vill med sin privata egendom. Det skall vi inte moralisera över.


Företaget är kanske den bästa ambassadören i världen för blågult Sverige. Vad Sverige behöver är fler IKEA. I varje fall bättre än UD. Jag har hört många svenskar som fått en hjälpande hand av IKEA i världen


Om IKEA legat i Sverige hela koncernen, även då varit ägd av stiftelser som t.ex Wallenbergstiftelserna. IKEA har valt en väg att inte finansiera sig via banker eller börsen, då får det dessa konsekvenser. Vi kan för skam skull inte beskatta Ingvar Kamprad för mer än den lön han personligen tar ut.


Uppbyggnaden har skett med skattemyndigheternas goda minne. Jag har även studerat andra stora koncerners skatteplanering och i skenet av dem är IKEA genomhederligt.


Jag lyfter på hatten och känner stolthet över min Ingvar. Han personifierar Småländskföretagsamhet när den är som bäst. Låt oss tacka honom, han är beundransvärd.


HÅKAN HALLDIN (C)

Oberoende Centerpartist

Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok tyck här

Följ bloggen

Följ MAKTEN TILL FOLKET med Blogkeen
Följ MAKTEN TILL FOLKET med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se