Min kommentar

Jag kan konstatera att blockpolitiken är körd. En ny trend har satts skilj ut ytterligheterna som V, SD och M. Kraftsamla i mitten där förnuftet finns.

Lars-Håkan Halldin

NOVUS OPINION

Uppåtgående trend för Socialdemokraterna
TV4/Novus väljarbarometer för mars visar att trenden för

Socialdemokraterna nu ser ut att
vända uppåt samtidigt som Moderaterna tappar. Nu skiljer det bara 1,3 procentenheter mellan
de två stora partierna.

Socialdemokraterna får stöd av 30,5 procent av väljarna och ligger nu i stort sett på sitt valresultat. En ökning med 2,1 procentenheter jämfört med mätningen i februari. Från bottennoteringen i januari har de ökat med 2,5 procentenheter. Det är i hög grad äldre väljare som återvänder.

Moderaterna minskar för andra mätningen i rad och får stöd av 31,8 procent av väljarna. Det är en minskning från februari med 1,8 procentenheter och är det lägsta stödet i Novus mätningar sedan
riksdagsvalet i september 2010.

Folkpartiet får i mars stöd av 7,3 procent av väljarna, vilket är en marginell nedgång jämfört med mätningen i februari. Folkpartiet ligger därmed strax över valresultatet. En nedgång på 0,1
procentenheter.

Centerpartiet tappar något och har nu stöd av 4,8 procent av väljarna. En svag nedgång på 0,3 procentenheter.

Kristdemokraterna ökar avståndet till fyraprocentspärren något och får stöd av 4,5 procent. En ökning med 0,4 procentenheter jämfört med mätningen i februari.

Stödet för Miljöpartiet ökar med 0,7 procentenheter. Partiet ökar för andra mätningen i rad och har nu stöd av 9,4 procent av väljarna.

Vänsterpartiet ligger kvar på ungefär samma nivå som i föregående mätning och får stöd av 4,9 procent. En svag minskning med 0,1 procentenheter sedan mätningen i februari.

Skillnaden mellan blocken krymper jämfört med mätningen i februari och är nu mindre än i riksdagsvalet i september 2010. Regeringspartierna samlar tillsammans 48,4 procent av väljarstödet
vilket är en minskning med 1,8 procentenheter. Stödet för den rödgröna oppositionen ökar samtidigt med 2,7 procentenheter till 44,8 procent. '

Sverigedemokraterna har i mars stöd av 6,1 procent. En minskning från februari med 0,4 procentenheter.

Novus Opinion har för den här mätningen intervjuat 1718 personer per telefon under tiden 10 - 21 mars 2011. Andelen osäkra väljare är 9,4 procent. Intervjuerna är genomförda av Norstat.

Ur min politiska dagbok

Fredagen den 25 mars 2011

EN SVENSK OCH RÄTTVIS JORDBRUKSPOLITIK 

Att förändra EU:s jordbrukspolitik är en angelägenhet för hela den Europiska gemenskapen Sverige får inte hamna utanför den stora beslutskretsen av gemenskapens stater. Då kommer beslut att fattas som är negative för Sverige. Vårt land och Finland har gemensam grundsyn I jordbrukspolitiken. Våra odlingsgränser ligger inom ramen för arktiskt jordbruk och vår förhandlingsposition bör ligga mycket nära Finland.

Jordbrukspolitik är politik hur vi hanterar levande organismer som spannmål, djur och grödor gör dem till människoföda. Sådana processer kräver varsamhet och etik

Att avreglera innebär att man konkurrensutsätter sektorn och att produktiviteten måste höjas fler djur per ytenhet mer spannmål per att ha. Eller så höjer man priset till konsument mycket kraftigt.

Centerpartiet anser att man skall vara varsam med produktivitetshöjningar som innebär ökad belastning på djuren.

Jordbrukets avreglering bör skötas via WTO World Trade organisation. I Sverige och EU skall vi inom ramen för WTO-uppgörelsen förenkla och förbilliga så långt som möjligt

Vi anser att nästa WTO-runda skall ta sikte på en 20 % avreglering internationellt. Alla förbinder sig att sänka interna stöd, skattesubventioner, administrativa priser och tullar med 20 % under fem år.

Länscentern vill också understryka att när man genomfört denna WTO-runda har man överlåtit åt de internationella börserna sätta priset vilket främst handlar om råvaror som spannmål, griskött, mjölk och nötkött.

Jordbruks- och skogsmark är grunden för den biologiska processen att skapa biomassa. Denna funktion är grunden för den biologiska processen där koldioxid absorberas, syrgas och biomassa nybildas. Dessa storheter tillverkas inte längre och ägs av privata brukare. Politiken på detta område måste väga in överlevnad, vara rädd om biologin och det privata ägandet.

Jordbruket och skogen spelar en viktig roll i hur klimatet skall utvecklas. All skogsmark och åkermark skall vara i produktion. Då skapar vi biomassa som absorberar koldioxidutsläppen.

Centerpartiet bör ta initiativet en utredning där vi analyserar hur många miljoner ton koldioxid och miljöstörande växthusgaser som släpps ut i varje län och ställa det mot hur mycket koldioxid som biomassan i skogen och på åkern absorberar. Områden som har en låg nettoabsorbering bör bidraga i högre grad till omställningen både ekonomiskt organisatoriskt.

Man bör även utreda om hur man ersätter lantbrukare för att hålla landet med koldioxid absorbering via biomassa.

Centerpartiet vill att samhället i samarbete med jordbruket och dess organisationer verkar för att utveckla det fossilfria samhället. Grundmekanismen för miljöpolitiken ligger inom ramen för de gröna näringarna utan jorden och skogen ingen biomassa som ger absorbering av växthusgaser och energi.

Centerpartiet anser att det initiativ som jordbrukets organisationer tagit att tillskapa ett fossilfritt jordbruk fram till år 2020 måste bejakas och med statliga stimulanser understödjas politiskt

De skattelättnader som jordbruket haft på drivmedel och energi skall bibehållas och under resan fram till att målet om fossilfrihet uppnås därefter successivt höjas.

Genom att den gröna näringen blir föregångare på detta område görs stora vinster av Know How som hela samhället har nytta av.

Ur min politiska dagbok

Kl 13.45 - 2011-03-21

Brev till vännen Staffan Danielsson riksdagsman © Östergötland

Staffan vi har ett problem

Jag säger som ”astronauterna i Appollo 13 Houston we have a problem”……Vårt problem är vilket alla opinionsmätningar om sakfrågor de sista fem åren visar alla andra partier uppfattas kunna genomföra centerns kärnfrågor bättre än centerpartiet.

Undersökningarna visar att centerpartiet vågar inte, vill inte och kan inte ställa upp för sin egen politik. Det är därför våra goda insatser i regeringen förringas och bokförs på Reinfeldts tillgångskonto.

Opinionsundersökningar visar också vi ställer inte ens upp för våra kärnväljare eller kandidater som står för kärnvärdena. Vad som behövs är inget nytt utan staga upp det gamla och visa att vi är bäst i Sverige på att genomföra våra kärnfrågor.

År 2018 13 nov lämnar den siste centerväljaren centerns rikspolitik om trenden som rått de sista 35 åren får fortsätta att råda. Ansvaret för det misch mach som uppstått finns i riksdagsgruppen och partistyrelsen och det måste utkrävas!!! Inte tillåta rökridåer om ny idédebatt om en politik som ännu inte är uppfunnen.

Till höger om Reinfeldt finns inget politiskt tillväxtutrymmme möjligen öken Han har täckt upp ända ut till SD Vår chans finns mellan Juholt och Folkpartiet Vi är borglighetens vänster!

Ur min politiska dagbok

Kl 13.38 - 2011-03-21

Till

Vännen Staffan Danielsson riksdagsman © Östergötland

Vi är ett Centerparti. Vill vi vända opinionssiffrorna får vi tala om att vi är ett Centerparti som står på decentralistisk grund och att vi förordar en styrd och ramplanerad marknadsekonomi där styrkebältet är en blandekonomi. Rättvisa alla människors lika rätt och värde. Leva i harmoni med att det ekologiska systemet som sätter gränser för resursutnyttjande mm.

Sedan kan partiledningen och riksdagsgruppen likt den ståndaktige tennsoldaten framhärda i något obegripligt socialliberalt. Hittills har inte den strategin varit framgångsrik. Risken är att vi mycket snart är under 4%. Vi kan liksom centerns analysgrupp hävda mer av det obegripliga och mer debatt om det obegripliga leder till framgång. Det gör det icke. 

Ur min politiska dagbok

Kl 15.03 den - 2011-03-17

Läste i Smålandstidningen att Folkpartiets representanter Esse Pettersson med flera kallar fd landshövdingarna Gösta Gunnarsson och Lars Engqvist för omdömeslösa i regionfrågan. Jag bara konstaterar att Folkpartiet med Esse i spetsen går från klarhet till klarhet blir lite dummare varje dag....så är det!!!!! Folkets kärlek till våra gamla landshövdingar är lön för gott värv de ville aldrig leda vårt län i fördärvet och att det skulle upplösas  i ingenting.

Ur min politiska dagbok

Kl 13.50 mars 2011-03-20

Denna gång har världssamfundet handlat resolut och rätt. Vi kan inte sitta vid sidan om och se hur Gadaffi plågar, torterar och mördar sitt folk. Nu ger vi den Arabiska världen en hjälpande hand. Detta är början till slutet på självmordsbombare med mera ut kommer ett stolt arabiskt folk. Palestina/Israelkonflikten kommer också lösa sig i hägnet av detta. Signalen till de andra fähundarna som förtrycker sina folk är stark släpp fram demokratin annars kommer FN.

Min kommentar

Lyssna till de vise männen i regionfrågan – Jönköpings län en egen regionkommun

Översänder fd landshövding Gösta Gunnarsson och fd landshövding Lars Engqvist inlägg om regionbildning och hur Jönköpings läns framtid skall gestaltas. Jag ber er läs noga begrunda kunskapen och erfarenheten som talar i denna/detta inlägg/artikel. Det är inget hokus pokus hastigt påkommit utan genomtänkt byggt på erfarenhet som få andra har i Sverige. Ber att städsla dessa båda personer som föredragshållare vid möten mm ang. regionfrågan. Gå inte vidare innan ni hört sakkunskapen.

Regionbildningen upplevs bland folk enligt genomförda opinionsmätningar som ett politikerprojekt som tar makt från folket och ger det till politiker. Det fins ingen folklig entusiasm I detta och det strider mot de decentralistiska grundvärdena

SÅ HÄR SKRIVER DE VISE MÄNNEN

Säg nej till storregion:

Samarbeta över gränserna istället för att bygga nya

Under de senaste åren har det bedrivits en intensiv och i många stycken obegriplig kampanj för att ersätta den nuvarande regionala samhällsorganisationen med en handfull gigantiska så kallade storregioner.

Kampanjen har i huvudsak bedrivits av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Organisationen och dess ledande tjänstemän har betraktat bildandet av geografiskt större regioner som en nära nog lagbunden utvecklingsprocess och som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Genom att ersätta den nuvarande regionala indelningen med några gigantiska regioner har de sett en möjlighet att låta den kommunala sektorn ta över centrala uppgifter från staten, framförallt ansvaret för tillväxtfrågorna och den regionala utvecklingen.

Efter omfattande lobbyverksamhet intog den statliga Ansvarskommittén för några år sedan samma ståndpunkt som SKL. Därmed låstes den offentliga debatten fast i föreställningen att tillväxt och utveckling är helt beroende av samhällsadministrationens geografiska storlek, ju större region ju bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

Förra året gav regeringen den tidigare generaldirektören i Skatteverket, Mats Sjöstrand, i uppgift att, ännu en gång, utreda frågan och i slutet av detta år ge förslag till en framtida regional samhällsorganisation. Utredaren tycks ha tagit Ansvarskommitténs förslag som utgångspunkt och eftersom den offentliga debatten varit låst handlar nästan all diskussion återigen om var gränserna ska dras istället för om motiven för de nya storregionerna och om alternativa lösningar.

Som tidigare landshövdingar i Jönköpings län har vi tillsammans en lång erfarenhet av regional administration.  Denna leder oss till att vi avråder från bildandet av en ny storregion.

Inte bara Jönköpings län, utan säkerligen de övriga smålandslänen, har mest att vinna på att behålla den nuvarande geografiska indelningen för såväl de framtida regionkommunerna som för de statliga länsförvaltningarna. Framtidens utmaningar bör mötas med gränsöverskridande samarbeten istället för centralisering till en ny och geografiskt avlägsen byråkrati.

Vi menar att det egentligen inte finns några starka argument för nya administrativa storregioner.

Det saknas empiriskt belagda samband mellan den administrativa regionens storlek och ekonomisk tillväxt. Hållbar tillväxt avgörs i huvudsak av styrkan i regionens sociala sammanhållning, dess tradition av entreprenörskap och företagande samt av graden av förtroende och tillit mellan grupper och individer i samhället. Jönköpings län är ett utmärkt exempel på just detta. Förmågan att samla olika aktörer – staten, kommunerna, näringslivet, enskilda entreprenörer och organisationer - för att nå gemensamma mål har varit av vital betydelse för länets utveckling.

Vi vågar påstå att den högskola vi har i Jönköping med sin unika relation till såväl regionens företag som till dess offentliga verksamhet inte hade funnits om vi varit en del av en större region. Detsamma gäller för flygplatsen i Jönköping.

Tillgången till en högskola, som utvecklat sin utbildning och forskning i dialog med regionens näringsliv, och till goda kommunikationer har haft avgörande betydelse för länets tillväxt.

Det är inte rimligt att låta de administrativa gränsdragningarna styras av en mycket osäker bedömning av hur arbetsmarknadsregionerna kan se ut om 20 eller 30 år. Arbetsmarknadsregionernas starka föränderlighet talar istället för en mera flexibel administration. Framtidens arbetsmarknad handlar om att riva gränser istället för att bygga nya.

De som argumenterar för stora regioner har ofta pekat på behovet av en samordnad sjukvård. Men sjukvårdsorganisationen i Jönköpings län samarbetar sedan lång tid tillbaka över landstingsgränserna. Det finns, till exempel, ett mycket väl fungerande samarbete med universitetssjukhuset i Linköping. Föreställningen att nya storregioner leder till en bättre kvalitet på sjukvården motsägs också av redovisade kvalitetsmätningar. Sjukvården i Jönköpings län hävdar sig väl i jämförelse med andra regioner.

Om det således saknas bärande skäl för de nya storregionerna finns det mycket starka argument emot. De handlar om demokrati och effektivitet.

Samhällsorganisationens demokratiska legitimitet avgörs av medborgarnas delaktighet, insyn och möjlighet att utkräva ansvar.  En indelning i några få storregioner innebär ett kraftigt vidgat avstånd mellan beslutsfattarna och medborgarna. Risken är uppenbar att medborgarnas tilltro till de politiska och administrativa systemen försvagas.

Det är en villfarelse att stora organisationer och enheter alltid är effektivare än små.

Det är sant att det i ett system med flera mindre, självständiga organisationer kan förekomma onödigt dubbelarbete och att det kan vara svårt att i de mindre enheterna upprätthålla tillräcklig kompetens. Det är emellertid problem som kan lösas genom vidgat samarbete och kompetensutbyte.

Det är dock lika sant att de stora organisationerna tenderar att utveckla ineffektiva och ogenomskinliga byråkratier. Och det är problem som är svårare att hantera.

Med i huvudsak den nuvarande geografiska regionindelningen finns det, som vi ser det, goda förutsättningar för den offentliga administrationen att klara sina uppgifter.

Om landstinget och regionförbundet, såsom nu föreslås av en majoritet i landstinget, tillsammans bildar en regionkommun inom Jönköpings läns gränser med ansvar för alla de frågor som för närvarande delas mellan de två organisationerna, får vi ett direktvalt regionalt organ.

För att dialogen mellan regionen och staten ska vara levande måste statens egen regionala organisation ha samma geografiska indelning som regionkommunen. Dessutom måste länsstyrelsernas roll som statlig företrädare och som samordnare av statens alla regionala aktiviteter bli tydligare. Länsstyrelserna ska ha en viktig roll att inför den centrala statsmakten aktualisera länets behov och möjligheter.

Att staten och de kommunala regionerna ska arbeta med olika geografiska gränser är för oss helt uteslutet. Det skulle inte bara vara ett problem för regionkommunen utan, framförallt, för länets kommuner. Avståndet till statens företrädare skulle öka och möjligheten till nära och regelbundna kontakter minska. Skilda geografier skulle dessutom skapa förvirring.

När det gäller den framtida regionala indelningen för Jönköpings län vill vi ge följande råd till ansvariga politiker på lokal, regional och nationell nivå:

Se till att statens representation följer samma geografi som den planerade regionkommunen, det vill säga nuvarande länsgräns, och gör Länsstyrelsen till en effektiv samordnare av statens regionala aktiviteter.

Samarbeta med grannregionerna och grannlänen för att lösa framtidens utmaningar.

Om samma utveckling kommer att ske i de övriga smålandslänen, vilket vi hoppas, kan 

länsstyrelserna, regionkommunerna och kommunerna i Småland gå till en gemensam offensiv för varumärket Småland. Till dem som påstår att en ny storregion är en förutsättning för detta vi vill hävda motsatsen.

Gösta Gunnarsson      

Landshövding 1980 -1997

Lars Engqvist

Landshövding 2004- 2010

SLÅ VAKT OM SVENSK BLANDEKONOMI

Riksdagen har satt ned foten och förbjudit försäljning av kollektiv egendom som statliga företag det tycker jag är utomordentlig bra. Försäljningen av Vin & Sprit till Fransk brännvinsindustri var en stor olycka.

I Centerns pragmatiska syn på marknadsekonomin präglat av ramplanering och styrning har vi en sektor av statliga företag som vi skall slå vakt om. Kronjuvelerna säljer man inte. Det enda som skall säljas är brunkolsverket i Tyskland och ett och annat tyskt kärnkraftverk.Som den statliga sektorn ser ut idag skall den se ut framgent. Dessutom för att finansiera statens förmögenhet och pensionssystemet måste även staten i blandekonomins namn äga icke oasenliga poster av svenskt och utländskt aktiekapital.

Låt oss konstaterar att socialismen som ägandeform har vi övergett sedan länge och de socialistiska rekvisiten finns det nog ingen politiker som drömmer om att införa idag. Det var en styrd och ramplanerad marknadsekonomi i god centerideologisk anda som räddade Sverige ur finanskrisens farliga och giriga klor.

Sverige är ett välfärdsland som bygger huvuddelen av detta på en aktiv frihandel. Malm, metaller, skog, bilar och mycket annat har varit en viktig del i utvecklingen och skapat starka ekonomiska resurser.

Från Centerpartiets sida har vi genom årtionden ända sedan kriget medverkat till att skapa ett starkt Sverige. För att bygga ett land krävs en ekonomisk ideologisk övertygelse hur en ekonomi skall formas för att vara bra för folkflertalet rik som fattig.

Därför har vårt mantra om en styrd och ramplanerad ekonomi haft sin stora riktighet i historien såväl som i nuet. En sådan ekonomi innebär att man betraktar betalsystemet som funktion i det allmännas nytta och måste styras hårdhänt och vara funktionsdugligt i alla tider. Därför är en Finansinspektion och en stark Riksbank nödvändigheter i denna ramplanering.

För att klara tillväxten och inflationen behövs starka parter på arbetsmarknaden som sköter lönerörelserna inom strikta ramar där man prioriterar ökade reallöner och minskade reala lönekostnader i företagen. Genom att lönebildningen ligger inom ramen för det totala inflationsmålet men löneökningarna växer saktare än företagens kostnadsmassa skapas mycket starka företag som klara framtiden väl.

I detta ideologiska perspektiv krävs att en väl fungerande styrd och ramplanerad frihandel som får utvecklas fritt men ansvarsfullt.  Statsmaktens viktigaste uppgift är att stärka och skydda det privata ägandet och utvidga detsamma för folkflertalet.

Att äga, villa, bil, förmögenhet osv. är grunden för det privat ägandet. Privat näringsverksamhet att kunna driva enskild firma är en annan viktig del i detta. Också privat ägande av förmögenheter i aktier, fonder och andra värdepapper mm är en viktig del i ett sådant ägande. Privat riskstagande i privata aktiebolag är ett styrke-bälte i en stark privat sektor.

Publika företag är en spegel av det privata aktieägandet där naturligtvis det måste råda hårda kollektiva spelregler som stiftas i lagen om aktiebolag i publika former. Stiftelser och kooperativa företag är också en form av publikt ägande som vi skall vara rädda om.

Alla dessa former skapar en blandekonomi av olika ägandeformer. Det statliga ägandet har en viktig balanserande roll i svensk ekonomi och vi skall på olika sätt slå vakt om detta. Statligt ägande är inte bara företag utan även järnvägar, vägar byggnader och mycket annat.

De politiker som vill sälja statlig egendom skall ha smäll på fingrarna gärna blå nagelrot. Troligen kommer aldrig ”låt gå liberalernas” dröm om att staten inte ens skall äga en spade gå i uppfyllelse. Lika så gott är det.

Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se