Nu när höstmörkret kommer måste vi pigga upp oss med något riktigt lyxigt Oxfile Wellington (Man kan även göra den på grisfilé)

Mysa till det riktigt och minnas sommaren som trots allt var rätt fin det regnade då och då. Nu är det bra fram med grytorna i fredagskvällen och sätta i gång. Du kan inte misslyckas.

MATSEDEL

 INBAKAD OXFILÉ WELLINGTON

DRINK

Entrédrink på ett spansk mousserande vin

FÖRRÄTT-

Sillröra

Öl och liten snaps

VARMRÄTT

Inbakad Oxfilé Wellington

Madiersås

Potatisgaletter

Sparris

Rödvin på Beaujolais Vintagé (Patriark.)

EFTERÄTT

Inkokta päron

AVEC

Svart kaffe och varm cognac

DRYCKER

Pilsner, snaps, sekt, Beaujolais Vintage, Château du Levant 2004 ,

sherry och konjak

-----------------------------------------------------------------------------

DRINK

Ett god spansk mousserande sekt ur det Spanska Vinsortimentet som har bättre champagne karaktär än ursprungsvinet champagne.

FÖRRÄTT

Sillröra

1 burk löksill

1dl Creame Fraiche

1 dl majonnäs

2 – 3 dillvippor nerklippta i röran

1 vippa med persilja

2 pressade vitlöksklyftor

1dl hackad gul lök

Rejält med gräslök

Salt och peppar efter behag.

Anrättningen lägges upp på rostat vitt bröd som skurits i hjärtan

Till detta dricker vi en torr pilsner och en god snaps 4 cl

Notera att sillröran bör stå ett dygn kylskåpskall för att få rätt smak och karaktär.

VARMRÄTT

Festlig varmrätt som går bra att laga i god tid. Grädda den strax innan den ska serveras.

Det här behövs för 4 port:

4 skivor oxfilé (ca 80 g/st)  (Kan även använda fläskfilé)

4 plattor djupfryst smördeg

Duxelles-massa:

3 msk osaltat smör

100 g rökt skinka

150 g färska champinjoner

1 gul lök

1 msk madeira

1 tsk tomatpuré

2 dl grönsaksbuljong (tärning)

Madeirasås:

2 dl köttbuljong (tärning)

1 dl madeira

2-3 msk tomatpuré

1 krm paprikapulver

1/4 krm kajennpeppar

Tillbehör:

potatisgaletter

säsongens kokta grönsaker

Ugn: 200°

Gör så här:

1. Tina smördegen enligt förpackningens anvisningar. Kavla ut smördegen tunt och tag ut runda bitar, så stora att de senare går att vika runt köttet. Sporra ut garnering av överflödet.
2.  
3. Bryn köttet runtom i lite osaltat smör i en stekpanna. Låt biffarna kallna.

4. Finhacka lök, skinka och svamp till duxelles-massan. Låt det hackade mjukna i smöret i en stekpanna utan att det får färg. Tillsätt tomatpuré, madeira och buljong. Låt det puttra några minuter. Smaka av med salt och peppar.

5. Lägg allt i en mixer eller matberedare och mixa det. Låt det kallna.

6.  Lägg en rejäl klick av duxelles-massan i mitten på varje degbit. Lägg på biffen, vik ihop degen och tryck till skarvarna väl. Lägg knytena på bakpappersklädd plåt med skarven nedåt. Lägg på garneringen och pensla med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter eller tills smördegen har fått fin färg och allt är genomvarmt.

7. Gör under tiden såsen. Lägg alla ingredienser, utom maizenamjölet, i en kastrull. Låt det koka upp. Smaka av. Red eventuellt såsen med maizenamjöl utrört i lite vatten. Låt sedan såsen bara koka upp på nytt. Bjud potatisgaletter och någon kokt grönsak till.

EFTERRÄTT

INKOKTA PÄRON

5 – 6 päron

4 dl vatten

150 gram socker

2,5 dl Château du Levant 2004 

Serveras med vispgrädde

Görs å här

Skala päronen 
Blanda dessertvinet, socker och vatten
Koka päronen mjuka i lagen
Servera päronhalvor med lag och vispgrädde.

Till detta dricker vi en torr sherry.

AVEC

Svart kaffe, varm konjak och Cigariller till dem som så önskar

SMAKLIG SPIES

Mitt i kampanjen inför den svenska folkomröstningen om euron 2003 förklarade den amerikanske ekonomen Milton Friedman att eurozonen skulle splittras inom tio år. 

Seriösa personer tyckte att han skämde ut sig. Ekonomerna och politikerna förklarade att han talade goja. Själv tillhörde jag den majoritet som röstade emot euron, men jag tyckte ändå att Friedman överdramatiserade. I dag börjar allt fler misstänka att han hade rätt.

Friedman såg två problem med euron. Det ena var att den gemensamma räntan – priset vi betalar för pengar – blev för låg för snabbväxande länder och för hög för andra. Överhettade ekonomier som Irland och Spanien värmdes än mer genom låga räntor, så det blev så billigt att låna och spekulera att de byggde om hela landsändar till bostadsbubblor.  

Det andra problemet var att vanskötta stater som Italien och Grekland kunde låna billigt, eftersom de nu kunde använda Tysklands djupa fickor som skyddsnät. De gjorde inget för att få fart på sina ekonomier. 
De exporterade mindre, men ökade utgifterna och lönerna explosivt – med lånade pengar. Det bröt mot euroreglerna, men ingen brydde sig.

Så kom krisen. Bubblorna punkterades och staterna fick svårt att låna. Då måste folk sänka sina löner eller flytta dit jobben finns, men när de inte gör det måste skötsamma euroländer rädda de vanskötta. Friedman menade att det var värre än slöseri – det kunde förstöra hela Europatanken. Samarbete ger gemenskap om man har samma mål, men om det blir ett sätt att slåss om resurser skapar det konflikt. Euron var inte ett ekonomiskt projekt, utan ett politiskt försök att driva på Europas enande, men, tillade Friedman; ”jag tror att dess effekt blir raka motsatsen”. 

Om man lyssnar på vad befolkningar säger om varandra just nu blir man rädd. De tyskar som tvingas betala klagar fördomsfullt på korrupta, fifflande sydeuropéer, medan de greker som i utbyte mot räddningar måste genomföra tuffa åtstramningar talar föraktfullt om kallhamrade, giriga germaner. 

I många länder växer nationalistiska missnöjespartier som har hatet mot grannarna som livsluft. Tänk om det europrojekt som skulle begrava nationalismen, i själva verket har pånyttfött den?

www.metro.se

Ur min politiska dagbok

Kl 09.10 den 4 september  2011

FRISKOLA MED BRISTER

Jag tycker att tanken med friskolor och ett totalt skolval i varje kommun är en demokratisk reform som skall bejakas. När riskkapitalbolag går in och köper skolor är inte ett friskhetstecken. Jag ser helst att skolorna ägs av föräldrar, lärare som brutit sig loss, stiftelser av typ folkhögskolor osv. Att folket i glesbygd tar över en nedlagd skola och väckte den till liv på nytt i kamp mot centralbyråkratin i kommunen. Att ett riskkapitalbolag skulle engagera sig i en landsbygds- eller glesbygdskola finns inte på kartan.

När rektorsexpeditionen ägandet flyttar från kommunen till kungliga huvudstaden( Värre New York) då är jag inte med. När skolor säljs som vilken handelsvara som helst det är heller inte min baby. Här måste friskolornas intresseorganisationer sopa rent framför egen dörr. Att en grupp skolor säljs och pengarna försvinner till Jersey det är omoraliskt och sticker skattebetalarna i ögonen.

Skolpengen har dragit iväg till alldeles för stora belopp. Att driva en lågstadieskola kostar idag netto ca 55.000 kr per lev (En framtida skolpeng bör fastställas av staten och vara på ca 60.000 kr per elev och räknas upp realt varje treårsperiod). Att den interkommunala skolpengen dragit iväg är inte friskolornas fel utan kommunernas snikenhet. De låter grannkommunen finansiera sin egen skolbudget. Här måste till en sanering.

Friskolor skall självfallet gå med vinst. Insatt riskkapital bör förräntas med ca 5% realränta plus en viss återbetalning med 1,5% årligen. Därför bör nivån ligga på ca 7% (obs riskkapitalet bolagskapitalet är en gång för alla inbetalat och kan inte fås tillbaka med mindre än verksamheten läggs ned.) Att vinsterna blir stora beror inte på friskolan utan att kommunerna låtit den ekonomiska planeringen gå vind för våg. (De kommunala skolornas vinster om man kallar dem så har gått till rektorsexpeditionen och kommunens centrala byråkrati det flödet har varit tyvärr större än vinstflödet i vissa skolor.)

Till riskapitalbolagens försvar skall sägas deras vinster har arbetat i skolan medan kommunernas centralbyråkrati utarmat skolan. Det är inte bara ett pedagogiskt problem med kunskapsnivån utan pengaflödet från skolan till centralbyråkratin är tyvärr en större orsak. Denna sanning måste sägas.

Jag har även uppfattningen att skolan skall vara profan det innebär stå fri från trossamfund och organisationer som är bärare av värderingar som inte samhället skall skattefinansiera. På sikt skall vi inte ha religiösa friskolor.

En kompromiss på det religiösa området får väl bli att folkhögskolor skapar skolor med värderingsprofil men det skall vara hårt lagreglerat. Inte en bön eller psalm under skoltid. Detta måste  bli en fråga som regleras i grundlagen.

Skolavslutning i kyrkan det får barnens föräldrar och prästen ordna i anslutning till skolavslutning. Jag gillar avslutning i kyrkan men skolan skall inte vara huvudman. Orkar dagens lata präster med det uppdraget??

Att skolan står öppen för alla och är avgiftsfri det är självklart denna regel måste inpräntas. Friskolornas intresseorganisationer bör ta i friskolornas moralfrågor vem äger dem, vinster, vart går vinster, kvalité och värderingar som religion och andra värderingsfrågor.

En värderingsfråga som måste lyftas är ordning och reda i skolan. Skolan måste vara en lärande institution som lär för framtida arbetsliv. Komma  i tid, vara på sin arbetsplats, lagarbete, och mycket annat måste läras ut från dag 1. Du får inte stå vid en CNC maskin och tala i mobiltelefon. Det går inte ställa av sitt arbetsredskap så att flödet i fabriken stannar osv. Störande moment tolereras inte i arbetslivet man är en del av en process.. Att blunda för verklighetens disciplin frågor i skolan tycker jag är dumt.

Friskolornas konkurrenskraft är viktig i många kommuner har friskolan lyft kvalitén på hela skolverksamheten. Friskolan avslöjar en hemsk sanning den kommunala gemensamma skolan har tyvärr varit en skyddad verkstad för många som dragit benen efter sig i många år. Skolan är barnens arbetsplats den de vistas på längst tid i livet av alla arbetsplatser. Barnen har en chans lärarna kan gotta sig och ha den bra terminen efter termin

Lars-Håkan Halldin

Decentralist