Lars-Håkan Halldin
16 april 2011 13:22
En viktig sak jag rättar inte stavningen i detta epos eller miningsbygganden klipp ut själv och gör det"
Ja det var en liten enkel fråga. Jag har nästan ett helt yrkesverksamt liv jobbat med den frågställning du säger som anlutiker kring livsmedel, jordbruk, livsmedelsförsörjning. Jag kan inte ge dig ett riktigt bra svar men skall försöka det blir långrandigt det får du stå ut med bättre du ringde mig.
Låt oss konstera att livsmedelskriser har i alla tider förändrat samhället. Utvandringen till Amerika var en sådan krisen i arabvärlden ännu en sådan.
Låt oss då slå fast livsmedel är svåra att lagra, har en kort omsättningsperiod bara några dagar. Dyra inisialt värdelösa i slutperioden. Detta är en parameter man måste tillahandhålla just in right time.
För att upprättahålla denna funktion såp har världens alla länder haft jordbruksregleringar av olika slag som tullar, införselavgifter, produktionssubsider och mycket annat hokus pokos. Man har helt enkelt låtit skattebetlarna betala för att det skall finnas livsmedel för alla.
Nu börjar man då så att säga avreglera jordbruket man tar bort stimulanser och bidrag man gör den produktionsneutrala osv.
Detta ger sig omdelbart tillkänna ingen bonde chansar på att producera för mycket då vet han att prisfall kommer. Nu kan han inte luta sig miot intervensionspriser alltså statligt garanterade priser. Dem har man i stort sänkt till under produktionskostnaden för spannmål. Dessutom satt intevensionsmekanismen ur spel. (det är en annan historia)
Det som nu sker är att utbud och efterfrågan styr priset. Där du avläser prismekanismerna är på spannmålsbörser där man köper och säljer terminer. Sedan håller råvaruhandlarna av typ Lantmännen och svenska foder mfl egna sk terminer som innebär att de först prissäkrar sig sedan skär de i mellan och sedan får bonden prisäkra sig.
Man kan då fråga sig med rätta är börserna platser för spekultion ja om du tar en börs som elbörsen nordpool den ärrena skojeriet.
Som lärande exemel. Där säljer Eon prudoctions sin produktion till börsen för 15 kwh. Eon distrubution köper samma kvantitet via börsen för 52 öre. De vinner ca 30 öre per kwh rena skojeriet.
Men om du då vänder dig till Chikagago bord of trade så är den så vansinningt tranasaktionstät så den speglar markandens pris. Små och stora aktörer finns där. Frågan är vem eller vilka priser den speglar för brukade man säga det var priset i midwest Missisippbäckenet och fritt Hamn mexicanska Gulfen. I dag har sprididningen blivit mycket större. Inte minst för att man använder mycket majs till etanolproduktion. Dessutom börjar många aktörer från Europa handla där.
De aktörer som är på börsen är oftast fysiska handlare som säljer en vara och framförallt behöver en vara. Det kan vara ett etanolföretag som behöver spannmål. kvarnindustrin, foderindustrin osv Sådana aktörer som behöver en fyssik vara och måste prissätta den relativt långt in i framtiden deras köpare i sin tur är priskänsliga så vill de ha sålt gäller stabila priser. Bönder som då har tusen ton tex säljer i sin tur på börsen och man söljer självfallet mot terminer med högt pris. Då säger den rättvisa läroboken det är spekulation Nej det är inte det för övertecknas en termin så faller priset som en sten. När terminen nått som jag brukar säga stabilitet hittar den inga aktörer och ligger vilande till fyssikt köpläge uppstår alltså man avslutar den. LÖåt oss då säga attden fyssiska handeln är 175 öre kilot och terminen betlar 225 en lysande affär eller hur. Det är köpraen av spnnmål som finansierar. Men förhållandet kan vara tvärt om köprane har teckant en termin på 175 öre och fysikt pris är 225 då vinner han. Jag vill nog till och med hålla med din bror börserna som är stora och transaktionstäta dem knäcker du inte så lätt. Du minns väl killen i singapore som försökte knäcka ttokyobörsen spekulerade bort hela Berings bank Idioti. Det som stabilserar börserna är att den speglar de volymer som ligger ute i markanden. Den spekulation som kan finnas är att bonden lagarar och köper och säljer vid rätt tidpunkt. Men nu är efterfrågan så stor så att man drar ut volymerna även i det fallet på markanden.
Då är frågan finns det inte aktörer som spekulerar i terminspapperat utan fysisk vara öpnnar rätt och avsluta rätt jo de finns. Men går det åt helvete och du inte har en fysisk vara att sälja på markanden då blir det in i helvete dyrt. Aktiehandel blanking förekommer ju men det är ändock en vara i bort. Råvaruhandel utan råvara är ett jättefarligt spel. För ditt fysiska pris dras ifrån.
Men det är inte CBOT som är det intressanta utan den utveckling livsmedelshandeln och då dess grundråvara spannmål går mot. I och med att du har börshandel så innebär det att den publik som får del av varan är de som ha köpkraft. Kan betla för sin mat. Därför prismelkkanismerna kör skiten ur de kvarvarande subsiderna.
Då kan vi ta ett enkelt och uppenabrt exempel städernas till och med lite fattiga de har råd med mat men det är dyrt. Folket i kåkstäderna har det inte de får svälta. Det uppstår ett politiskt probelm vem skall föda dem. Det får du fundera på men den råa verkligheten är den. Några överskott som man kan ge bort som nödhjälp finns inte utan allt produceras just in right time.
Den andra delen av problemet som är mycket roligare. Detta ledare till ökad lönsamhet i jordbruket främst i tredje världen, markvård, bevattning osv.
Förr när vi levde i regelringarnas tide varv så fick väl en afrikasnk bonde ca 60 öre kilot och kstnaden var väl 125 öre per kilo producera. Bonden la av åkte in till stae3n och blev en i kåkstaden.
Idag när du får kanske 250 - 300 i afrikas inland. Uppträder ett intressant fenomen större arealer brukas, högre avkastning produktutveckling fattigdomen och svälten bortblåst.
Förr kunde bonden få tusen dollar i betlaning för sin spannmål idag 5000 - 8000 dollar. Du kan själv räknaq ut vilken standradhöjning det blir. Fler arealer kommer i under plogen. det jag inte ser med blida ögon är att stora livsmedelsföretag köper upp de bästa afrikanak jordarna i och för sig odlar men det blir som i nigeria bensinbrist trots man är världens största exportör av olja. Det blir livsmedelsbrist i etiopien tack vare spekulaöterna i lledet före råvaran uppträder här har du ett problem.
Jag rekommenderar dig att du fördjupar dig i alla dessa områden från jord till bröd. Men kom ihåg hur taskigt det än är på sina håll i denna kedjan så leder det till odling och planetering av skog.
Vill du se ett strålande uppodlingsarbete om du inte har fördomar så åk till israel de har visat hur man odlade öknen till åker. Detta gjorde de för mer än femtio åpr sedan. Det som även skett är en påtaglig klimatförbättring från ökenklimat till ordinärt medelshavsklimat. I jerusalem är det svaaler än på cypern Orsak det växer.
Har du mer frågor skriv då till mig på undereken@hotmail.com
Lars-Håkan halldin