Inlägg publicerade under kategorin 4.0 Min EU-vison vårt hem Europa

Av Lars-Håkan Halldin - 22 augusti 2011 13:49

"Tydlig EU-linje kan rädda C"

Publicerad 22 augusti 2011 0.01 Uppdaterad 22 augusti 2011 0.01 

Aktuella frågor.
 Eurosamarbetet hotar hela EU-projektet. Centerpartiet borde välja Anna-Karin Hatt till ledare och utveckla en självständig EU-linje. Ett nej till ökad europeisk centralstyrning kan rädda partiet, skriver Nils Lundgren, tidigare partiledare för Junilistan.
 

Anna-Karin Hatt är en av de tre som vill bli partiledare för Centerpartiet. I början av veckan meddelade hon att hon ser svensk anslutning till europrojektet som utesluten under det närmaste årtiondet.

Utspelet är sakligt ytterst välgrundat. De flesta inser idag att euron är ett mycket farligt hot både mot de enskilda euroländernas ekonomier och mot hela EU-projektets framtid. Det vore naturligtvis djupt oansvarigt avSverige att gå in i detta högriskprojekt nu och därigenom dels sätta svensk sysselsättning och välstånd på spel, dels höja risken för att den ekonomiska frihet som EU har skapat går under i protektionism och politiska konflikter.

Men Hatt gör inte bara ett sakligt välgrundat inlägg i den ödesdigra eurofrågan. Hon kan därtill komma att lägga grunden för Centerns återkomst som ett självständigt och intressant parti i svensk politik. För det första därför att hon därmed håller fast vid den förnuftiga nejlinje i eurofrågan som Centern valde inför folkomröstningen 2003. Därmed påminns väljarna om att partiet då visade både självständighet och gott omdöme, medan övriga borgerliga partier och Socialdemokraternaaningslöst sade ja och amen till europrojektet utan att ha satt sig in i sakfrågan. Detta stärker med all rätt förtroendet för Centerpartiet.

För det andra öppnar hon för att utveckla en självständig centerlinje i EU-frågan i dess helhet. Vi behöver ett EU-kritiskt liberalt parti som är för svenskt EU-medlemskap, men som också har mod och kraft att säga nej till en centralstyrd och byråkratisk europeisk superstat. Ett parti som säger ja till frihandel och frihet för medborgarna att arbeta, studera och bosätta sig var de vill i Europa, men nej till att den politiska makten flyttas från svenska folket till Bryssels korridorer.

Eurosystemet innebar att penningpolitiken centraliserades till Frankfurtför de länder som gick med, och eurokatastrofen leder nu till att budgetpolitiken centraliseras till Bryssel. Detta är ett mönster. EU söker ta över socialpolitik, skatteregler, jaktfrågor, skogsvård, rätten att snusa, kvinnors bröstoperationer, arbetstider för läkare och bussförare, barnfetma, mobbning på arbetsplatserna ...

En sådan utveckling av EU saknar stöd hos svenska väljare. Om Centern går till EU-val i juni 2014 som ett liberalt parti som säger ja till ett frihetens Europa men nej till en byråkratisk superstat, får partiet sannolikt 15–20 procent av rösterna. Tre månader därefter går sedan partiet till riksdagsval med vinnarstämpeln från EU-valet. Då är Centern tillbaka i svensk politik med en politisk profil som väljarna känner igen.

Anna-Karin Hatt är centerpartist i både hjärta och hjärna och därför på rätt spår. Hennes huvudkonkurrent om partiledarskapet, Annie Lööf, sade däremot så sent som den 14 mars 2009 i Svenska Dagbladet att hon ångrar att hon röstade nej till euron 2003. Inom en vecka ska valberedningen föreslå Hatt eller Lööf. Jag tror det valet avgör Centerpartiets framtid.

NILS LUNDGREN

ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 26 april 2008 13:54

Vårt hem Europa



MIN VISION OM EUROPA - EU

Jag kallar min europeiska vision ”Makten till Europas folk”. Det anspelar naturligtvis på att jag vill ge folket mer makt inte genom fler politiker och regioner utan att direkt kunna utöva makten genom valfrihet och att disponera välfärdsystemet för personliga val inom en gemensam och solidarisk finansiering. Röra sig fritt över Unionen, handla med varandra och ha gemensamma värderingar.

Den överstatliga verksamheten inom ramen för EU skall vara ett ramverk inom vilka medlemsstaterna kan fritt och självständigt utforma sina lagar och sätt att förhålla sig till sina medborgare. Fördrag och bestämmelser skall vara politiska motorvägar som binder samman Europas stater. Jag ser i min federalistiska vision ett strängt förhållningsätt till detaljregleringar på överstatlig nivå. Besluten skall fattas av dem som berörs och folket skall välja i samhällservice i ett gemensamt finansierat välfärdsystem. Konkurrens inom offentlig sektor genom intraprenader och entreprenader är ett sätt att öka utbytet i välfärdspolitiken. Välfärdspolitiken skall ges en Europeisk dimension med ett pengsystem för skola, barnomsorg, högre utbildning och äldreomsorg mm. Med dessa pengsystem som grund skall medborgarnas möjlighet att röra sig över vårt hem Europa. Du kan bo på ett seniorboende i Italien som finansieras med svensk äldrepeng. Med konkurrans och personliga val ökas friheten. Det är det som är decentralismens grund och innebörd

EU:s viktigaste uppgifter inför framtiden.

1. Skapa ett kärnvapenfritt Europa

2. Lösa upp frågor som har ett negativt symbolvärde.

3. Slutföra de fyra friheterna

4. Definiera parlamentets arbetsuppgifter inom ramen för antagna

fördrag.

5. Lägga fast rådets uppgifter.

6. Klara av utvidgningsprocessen


FRÅGOR MED NEGATIVT SYMBOLVÄRDE


PARLAMETETS LOKALISERING

Jag anser att parlamentets organisation som innebär att man sammanträder i Strassbourg skall förändras så att verksamheten bedrivs från Bryssel. Frankrike må bli ledsna men detta är en fråga som alla människor i vårt land förstår och tycker är misshushållning med pengar, personal, kompetens och miljö.

Jag anser att

Parlamentet skall ha sitt säte och stämma i Bryssel.


Parlamentets kompetens och verksamhet

Vi medborgare upplever att parlamentet kompetens sträcker sig över snart sagt alla frågor som berör Europas medborgare. Ibland kan man tycka att debatterna i parlamentet har lite bygdekaraktär över sig och att man letar efter något att göra.

Parlamentets verksamhet bör stramas upp och ha sin verksamhet och kompetens inom de frågor som medlemsstaterna överlämnat till EU som gränsöverskridande. Andra frågor skall inte parlamentet kunna behandla med mindre än att medlemsstaterna så beslutat.

Jag anser att

Parlamentets verksamhet och kompetens skall stramas upp och ligga

inom ramen för de frågor som medlemsstaterna överlämnat till EU att

hantera.


Rådet

Organisationen att ordförandeskapet i rådet flyttar en gång i halvåret mellan länderna är en mycket dyr och ineffektiv organisation. Rådet skall finnas permanent i Bryssel och ledas av komptenta ordföranden som utsetts av respektive råd. Very Haigh Chairman of the counsil. Han eller hon bör utses på femår.

Den nuvarande organisationen där varje land skall trimma sin regeringsorganisation att under sex månader leda rådet och underkommittéer bör avskaffas. Att varje land gör stora programförklaringar inför sitt ordförandeskap när man borde koncentrera sig på de vardagliga göranden och harvanden kan ta sig märklig. Lite patetiskt kan att varje land vill ha sitt namn på något fördrag som Lissabonöverenskommelsen eller dylikt som sedan visar sig att ingen följer och att fördraget än mindre fungerar.

Rådet skall naturligtvis koncentrera sig på de gränsöverskridande frågorna och hålla boskillnad mellan rådet och nationella Parlament. Att Sverige t.ex satsar 200 miljoner kronor på att leda rådet känna inte bra för oss som skattebetalare.

Det måste till en samordning mellan rådet och kommissionen. Där respektive kommissionär blir en statsekreterare i rådet istället för som nu där kommissionen lever sitt eget liv. Kommissionen är en kvarleva från det lilla EU som fanns i efterkrigstidens Europa.

Rösträttsfrågorna i rådet


Jag anser att

rådet skall ledas från Bryssel



Ett konkurrenskraftigare Europa


Det finns fyra grundläggande mekanismer som lägger grunden för nya jobb och bättre konkurrens.


1. Den europeiska lönebildningen

Det första är en ansvarsfull lönebildningsprocess där löntagarkollektivet får höjda reallöner. Jag bedömer att de senaste årens avtal i medlemsländerna innebär att löntagarkollektivet får ökade reallöner. Denna process har pågått under lång tid i många medlemsländer. Detta ger en enorm kraft i medlemsländernas ekonomi och unionens inhemska köpkraft stärks. Detta gör att den inhemska efterfrågan kan hållas uppe.


2. Europas konkurrenskraft mot omvärlden

Den andra mekanismen är vår konkurrenskraft mot omvärlden. Det innebär att priserna på ländernas exportvaror ligger strax under inflationsnivån i våra konkurrentländer. Medlemsländernas produkter säljer bättre och bättre i vår omvärld. Trots dollardevalveringen har denna politik kunnat fortsätta.

När dollarn ökar i värde kommer den europeiska dollarbaserade industrin kunna höja sin konkurrenskraft. En ny president i USA som tar dollarproblemen på allvar kan innebära att den befarade lågkonjunkturen blir mildare i unionen.


3. En trovärdig centralbank

Den tredje mekanismen är en centralbank som för en stram penningpolitik som gör att eurons konkurrenskraft mot omvärlden upprätthålls. Euron ligger rätt i förhållande till konkurrentländernas valutor. Därmed låg inflation. Inflationen drivs Fn. av råvarupriser.


4. Prisbildningen i medlemsländerna

Den fjärde mekanismen är prisbildningen i inhemsk ekonomi såväl privat som offentlig sektor. Med en strikt budgetdiciplin i medlemsländerna det vill säga att budgetunderskotten i ländernas ekonomier inte tillåts eller under kortare perioder får vara små. Det är denna mekanism parat med låg inflation som gör att köpkraften i den offentliga sektorn stärks och skatterna kan hållas låga

Med en ökad konkurrenskraft utifrån hålls prisbildningen i schack och inflationsnivån blir låg. Kan den offentliga sektorns prisbildning hållas under allmänna inflationsnivån då läggs förutsättningarna för fler jobb i offentlig sektor och ett realt sjunkande skatteuttag.


5. Ekonomisk tillväxt i hela unionen

När de här fyra mekanismerna drar åt samma håll skapas det ekonomisk tillväxt som gynnar hela Uionen. Eftersom ekonomierna genom de fyra friheterna är integrerade. Just när denna integrerade ekonomi visar sin styrka skapas regional välfärd. Politiken vägleds av unionens grundläggande mål som välfärd, rättvisa,en uthållig samhällsutveckling och nya jobb i hela unionen.

Jag anser att

· De fyra mekanismerna för ett konkurrenskraftigt Europa är

EU:s centrala uppgift.


De fyra Friheterna


Resa fritt

Det gränslösa Europa är något väldigt viktigt. Schengenavtalet innebär att du kan resa över hela detta väldiga område utan pass. Något som dagens generation inte har det historiska perspektivet till. Europa var ett slutet område för inte allt för många år sedan.Denna rörlighet innebär utveckling av oss människor men också den kommersiella verksamheten. Rörligheten bidrag till att förstå varandra. Folken kommer nära varandra. Förståelse för varandra och nationernas specifika förhållanden är det enda sammanhällande kittet i EU


Frihandel

Rörligheten av varor fungerar mycket bra. Sverige är väl det land där tullorganisationen ännu inte riktigt förstått rörlighetsfördragets innebörd. Det är viktigt och framhålla att vi måste skärpa upp allvaret i denna lagstiftning. Staten kan få dryga böter från domstolen om man stannar en bil utan själig misstanke. Tullorganisationen skall ju ta sikte på att skydda EU:s yttre gräns.

Rörligheten av varor har ju inneburit att konkurrensen skärpts och många gränshinder i form av tullar avgifter och inre regelringar lyfts bort. Detta arbete måste fortsätta och vara högt prioriterat i dagliga arbetet. Ökad rörlighet för varor är en viktig frihandelsfråga och frihandelns kärna.


Fri rörlighet av tjänster

Rörligheten av tjänster fungerar inte speciellt bra. Vi har sett många händelser i vårt land där de stora fackförbunden uppträder som protektionister. Dessutom var ju händelserna i Vaxholm utöver att man bevakade sina fackliga rättigheter en främlingsfientlig tillställning. Där fälldes tillmälen och framfördes hot som inte skall få användas i vårt land.


Svenska läkare och sjuksköterskeintressen försöker trots att man har fri rörlighet på dessa yrkesområden att begränsa invandringen av sjukvårdspersonal i vårt land vilket fördyrar sjukvården avsevärt. En konkurrensutsättning från Europa på personalsidan skulle komma till gagn för Sveriges skattebetalare.


Harmoniera kollektivavtalen

Det måste ligga i EU intresse att se till att rörligheten på arbetsmarknaden upprätthålls. Man måste med gemensam lagastiftning röja upp i protektionistiska kollektivavtal. Tjänstesektorns löner måste vara konkurransutsatta och bli harmonierade. Det bästa skyddet för svenska löner är en ansvarfull löneprocess där lönerna ökar realt i värde och dess relativa andel av företagens utgiftsmassa minskar.


Fri rörlighet av kapital

Valutafrågorna har ju fått den lösningen att en bred majoritet av EU:s stater har EURON som valuta och ju längre tiden har gått har detta system visat sig fungera rätt bra. Budgetdisciplinen i den egna statsbudgeten har hållits om med visst knot. Centralbanken har gjort kloka och väl avvägda beslut. Denna institution har väl inte visat sig vara den mest snabbfotade och är försiktig med att stöta sig med medlemsländerna. Man måste

troligen skärpa upp Centralbankens roll i Unionen.


Sveriges valutapolitik

Sverige har valt att stå utanför valutasamarbetet och vår Riksbank har varit framgångsrik. Vår riksbank har varit mycket alert och skött räntevapnet och penningpolitiken mycket väl. Kronans ställning har varit mycket stabil och under de senaste åren har den stärkts. En framgångsrik frihandel med stor exportindustri måste stöttas av en stark och trovärdig riksbank.

Kapitalströmmarna mellan svenska leverantörer och de som köper deras varor måste fungera smärtfritt. De som exporterat och importerat till och från Sverige har inte behövt några större inslag av valutaklausuler eller försäkringar för att kapitalet skall gå från köpare till säljare. Svenska bytesbalansen och handelsbalansen har mått mycket väl av detta.

Jag anser att Sverige inte inom överskådlig tid skall behöva gå med i valutasamarbetet. Vi lever i en valuta-zon som inramas av den Danska och Norska kronan. Vår handelstruktur skog, papper, massa, malmer, metaller, bilar och att vi har en låg oljenota gör att kronan blir en mycket stark valuta med hög internationell trovärdighet. Inte minst de senaste årens dollardevalveringar har visat kronans starka ställning trots att vi är väldigt s.k dollartunga i vår handel. När dollarna försvagats så har kronan förblivit stabil 125 på TCW indexet.

Jag anser att

· Sverige inte behöver gå med i valutasamarbetet

inom överskådlig framtid

· De fyra friheterna stramas upp så att fördraget i

övrigt gäller i alla delar.

· De olika kollektivavtalen inom länderna måste harmonieras

som innebär att de inte kan motarbeta rörligheten

· Individens rätt att ansluta sig eller inte ansluta sig till avtal och

fackliga organisationer måste regleras genom direktiv från domstolen

eller gemensam lagstiftning.



Jordbruket

Denna fråga är EU:s eviga akilleshäl. Jordbrukspolitiken hängde intimt samman med fredspolitiken mätta folk krigar inte. Man hade upplevt livsmedelsbristen och visste vilka fasor den hade i sitt spår. Diktatorer, upplopp, krig och mycket annat.


EU har varit mycket konsekvent vi skall vara självförsörjande på mat. Även Sverige har sett så på denna politiska fråga.

Nu har man inlett en stor avreglering av EU:s jordbrukspolitik som fått mycket stora och oöverblickbara konsekvenser. Politiken där EU köpte upp jordbruksöverskotten och sålde dem vidare med exportstöd har i stort upphört. Framförallt har man sänkt det politiska priset på spannmål till under 90 öre kilot. När denna mekanism trädde i kraft då förändrades odlingen mycket radikalt. Världsmarknadslagren försvann


Konsumtionen ökade något snabbare än produktionen. Inga remarkabla tal men priserna steg radikalt och utom kontroll.

Förr satte ju kommissionen priset via inlösen systemet nu sätter Chicagobörsen priset efter tillgång och efterfrågan. Sockerregimen har ändrats på ett likartat sätt och det råder brist på socker. Ris är en annan vara som drabbats av samma öde det produceras mindre ris. Produktionen understiger efterfrågan . Prisökningen på ris har under senare år varit kraftig.

I och med att torrmjölkstekniken förbättrats har torrmjölken fått en högre kvalité och bredare användning den har blivit en stor handelsvara på världsmarknaden. Torrmjölken är råvaran i bla bageriindustrin. Torrmjölken har också blivit en allt viktigare råvara i hushållens matlagning. Dessutom har osten ökat radikalt i efterfrågan vilket pressat mjölkpriset uppåt.

Situationen idag är ju mer än 30 procentiga höjningar av priset på mjölk, ost, socker mjöl mm.

Får att råda bot på detta har EU släppt trädan vilket gör att i Sverige släpps ytterligare 180 000 in i produktion för att dämpa priset. Mjölkkvoterna hävs i realiteten eller görs så stora att de inte har någon begränsande roll.

Nästa steg i priskarusellen är att grisköttspriset stiger då gris bara är förädlad spannmål. Nötköttet har en stor del av sin näring från spannmål varför även detta pris kommer att stiga.

Jordbruk och energi

Nu säger man att prisstegringarna beror på att man gör etanol bilbränsle av spannmålen. Detta är nu inte sant utan sakligt förhåller det sig så att i Sverige använder vi

Till etanol för bilar 25 000 ha

Etanol till konsumtionssprit 15 000 ha

Vår möjliga kapacitet är 400 000 ha

Av närmare 2 000 000. ha

.

Dessutom finns 700 000 ha

dåligt arronderad mark som ger för närvarande låg avkastning.


Således kan vi sluta oss till att energin inte är boven i dramat utan de beslut man tagit i EU, USA och WTO under tjugofem år som inneburit att jordbruket skall producera rätt volymer och de till de grupper som har köpkraft. Det är detta som driver priserna.


Ökad konsumtion för humankonsumtion är den grundläggande orsaken.

Dessutom skall vi komma ihåg att de höga matpriserna över hela världen bidrager till att odlingen ökas vilket är bra för vårt klimat. Utvecklingen i Afrika gynnas mycket av högre priser. Mer areal kommer i produktion svälten i utsatta produktionsområden minskar. Den ekonomiska tillväxten i regionen skjuter fart vilket gynnar alla befolkningsgrupper och skapar incitament för företagande och utveckling i övriga sektorer. Afrikas jordbruksproblem är inre regleringar och korruption


Hade Zimbabwes diktator Robert Mugabe förståndet i behåll och sett till att jordbruket i hans land fungerat hade priserna på mat i hela världen varit något lägre. Den viktigaste enskilda faktorn är att de gamla farmarna i Zimbabwe kommer tillbaka då löser sig både landets problem och en stor prisdämning av matpriserna globalt kommer att ske. Detta är nu inte så enkelt.


Det finns många regleringar kvar i EU vad det gäller jordbruket framförallt är det ett problem i södra Europa som olivträd, vinproduktion och en del andra smärre grödor. Låt Sydeuropa själva hitta formeln att avskaffa detta.

Den stora centrala frågan är gårdsstöden som är ca 2 500 per ha. Som bonden får ut oavsett han producerar eller ej. Mitt förslag är låt inflationen minska stödenrealt med 3 % årligen och sedan sänk dem med ytterligare 200 kr ha och år.


Att avveckla regleringarna i nuläget okontrollerat kan leda till att matpriserna fullständigt galopperar och då måste man införa prisregelring vilket vore en hemsk tanke.


Landsbygdstöden måste omprövas i grunden. Nu är det ju prisbildningen på jordbrukets produkter som styr landsbygdens utveckling. Därför bör nog landsbygdstödet som skulle gå in och täcka upp inkomstbortfall därför att jordbruket inte var lönsamt omgestaltas då det fyller en allt mer marginell funktion. Möjligen skulle man ha något bidrag till landsbygdsturism.

Det mest glädjande är ju att mjölkproduktion blivit lönsam igen. Kossor i hagen är levande landsbygd. I och med att alla priser ligger över interventionspriserna bör mycket regelverk kunna avskaffas som ändock inte fyller någon funktion mer än samla damm på hyllan


Den kanske numera dyraste delen av jordbrukspolitiken är de närmare hundra tusen byråkrater i Europa som har sin försörjning av regelverk på jordbrukets område som är inaktuella. Dessa byråkrater skall sägas upp. Det är den största jordbrukspolitiska besparingen och måste tas på allvar.

Jag anser att

Jordbrukspolitiken omformas på det sätt som jag beskrivit



Fiskefrågan

Fisket är en mycket allvarlig fråga. Det handlar ju inte bara att fiska ut vissa sorter utan även om den bilogiska mångfalden och utvecklingen av försörjningsfrågor. Det är svåra val att göra. Endera så accepterar vi att vissa fiskebestånd försvinner och priset på den varan blir skyhögt. Det andra alternativet är ju en hård reglering av marknaden. Vilket innebär att fiskekapacitet läggs ned.

Detta kan ju ske med att man fastställer kvoter på fisket som garanter respektive arts fiskebestånd. Sedan säljer man ut den stora kvoten i små delkvoter. Varje fiskare inser ju att de små personliga kvoterna kan han inte leva på. Därför kommer en handel med fiskekvoter ske. Vilket innebär att ett stort tonnage blir utan fiskekvot. Därför bör man erbjuda en skrotningspremie för varje fartyg som läggs upp och huggs upp.

Fiskepolitiken måste vara ett av Europas viktigaste politikerområden och skall inte präglas av kompromisser utan av hänsynstagande till verkligheten och hoten om utfiskning.

Tjuvfikare skall behandlas hårdhänt med stränga EU-gemensamma lagar som böter och fängelse.

Jag anser att

· Fiskepolitiken bör stramas upp med vad som angetts enligt ovan


Folkhälsan

Hälsotillståndet i de olika länderna är mycket varierat. Vi står troligen alla inför en fetma epidemi där näringsriktig kost är en nyckel till framgång. Sedan är motion en annan viktigig fråga.

Även trafikmiljön och luftföroreningarna skall vägas in i denna bild. Man bör t.ex studera medelhavskosten med vin som en viktig ingnidens för att bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar.

Synen på rökning håller ju på att harmonieras i hela Europa.

Tack vare att länderna infört strängare regler för hur mycket alkohol man får ha i blodet när man kör bil har ju konsumtionen av alkoholhaltiga drycker nästan halverats till vinodlingens förtret.

Det svenska systembolagets roll i folkhälsan skall belysas. Genom vårt systembolag har vi både fått en bred tillgänglighet på högkvalitativa drycker som vin sprit och öl. Deras roll som bidrag till folkhälsan skall inte underkattas.

Vill man ytterligare begränsa alkoholen så är alkolås i personbilar den viktigaste frågan som kan dra ner alkoholkonsumtionen i varje fall 20 % och minska trafikolyckorna. Detta borde kanske vara den viktigaste reformen för folkhälsan fromma.

Jag anser att

· Svenska systembolaget bör införas över hela EU

· Alkolås i bilar skall införas i alla nya europeiska bilar från 2012

· Medelhavskosten bör vara en del i den metod vi skall ha för att

   bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar.

· Fetma epidemin måste bekämpas genom vetenskapligt beprövade

   metoder

'



Jämställdhet

Jämställdhet är ytterst en mycket personlig fråga. Idag kallar sig var och varannan för feminist och det dyker upp liberal och konservativ feminism. Jag vägrar att kalla mig feminist av den enkla orsaken att merparten av de som bekänner sig till detta ord är hycklare som kallar sig så för att vara politiskt korrekta. Sånt tycker jag är trams.

Jag utgår från principen människors lika rätt och värde som är ett grundfundament i min ideologiska syn. Det begreppet är än mer förpliktande män och kvinnor har en lika rätt och värde. Begreppet täcker hela synen. Jag kan liksom Gudrun Schyman inse att det finns ett manligt patriarkat grundat på värderingar och tradition. Jag kanske inte ser samma patriarkat som styr Talibanerna hos männen i vårt land.

Jag brukar peka på en enda sak vilket speglar detta. Lönebildningen där kvinnor särbehandlas. I grunden är det de fackliga organisationerna som ger blanka faen i att beakta sina medlemmars berättigade krav.

Frågeställning efter frågeställning kan belysas på detta sätt. I botten finns naturligtvis en ovilja från männen att släppa in kvinnor. Synen har ungefär samma grund som värderingen invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Hindren för kvinnors lika rätt är lite mer sofistikerade.

Män och kvinnors lika rätt och värde är en nationell fråga som varje land skall hantera. Jag kan tänka mig en minilagstiftning inom ramen för andra internationella konventioner som reglerar dessa frågor. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter skall vara styrdokumentet.

Den viktigaste arbetsmarknadsaspekten är att när kvinnor går ut i yrkeslivet växer arbetskraften. Kvinnors kompetens ökar unionens konkurrenskraft.

Jag anser att

Att en minimikonvention bör antas som ett övergripande fördrag som benämnes män och kvinnors lika rätt och värde som jag angett enligt ovan




ANNONS

Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok tyck här

Följ bloggen

Följ MAKTEN TILL FOLKET med Blogkeen
Följ MAKTEN TILL FOLKET med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se