Inlägg publicerade under kategorin 6. Kunskap på Bondemöten

Av Lars-Håkan Halldin - 25 mars 2011 09:42



Ur min politiska dagbok

Fredagen den 25 mars 2011

 

EN SVENSK OCH RÄTTVIS JORDBRUKSPOLITIK 

Att förändra EU:s jordbrukspolitik är en angelägenhet för hela den Europiska gemenskapen Sverige får inte hamna utanför den stora beslutskretsen av gemenskapens stater. Då kommer beslut att fattas som är negative för Sverige. Vårt land och Finland har gemensam grundsyn I jordbrukspolitiken. Våra odlingsgränser ligger inom ramen för arktiskt jordbruk och vår förhandlingsposition bör ligga mycket nära Finland.

Jordbrukspolitik är politik hur vi hanterar levande organismer som spannmål, djur och grödor gör dem till människoföda. Sådana processer kräver varsamhet och etik

Att avreglera innebär att man konkurrensutsätter sektorn och att produktiviteten måste höjas fler djur per ytenhet mer spannmål per att ha. Eller så höjer man priset till konsument mycket kraftigt.

Centerpartiet anser att man skall vara varsam med produktivitetshöjningar som innebär ökad belastning på djuren.

Jordbrukets avreglering bör skötas via WTO World Trade organisation. I Sverige och EU skall vi inom ramen för WTO-uppgörelsen förenkla och förbilliga så långt som möjligt

Vi anser att nästa WTO-runda skall ta sikte på en 20 % avreglering internationellt. Alla förbinder sig att sänka interna stöd, skattesubventioner, administrativa priser och tullar med 20 % under fem år.

Länscentern vill också understryka att när man genomfört denna WTO-runda har man överlåtit åt de internationella börserna sätta priset vilket främst handlar om råvaror som spannmål, griskött, mjölk och nötkött.

Jordbruks- och skogsmark är grunden för den biologiska processen att skapa biomassa. Denna funktion är grunden för den biologiska processen där koldioxid absorberas, syrgas och biomassa nybildas. Dessa storheter tillverkas inte längre och ägs av privata brukare. Politiken på detta område måste väga in överlevnad, vara rädd om biologin och det privata ägandet.

 


Jordbruket och skogen spelar en viktig roll i hur klimatet skall utvecklas. All skogsmark och åkermark skall vara i produktion. Då skapar vi biomassa som absorberar koldioxidutsläppen.

Centerpartiet bör ta initiativet en utredning där vi analyserar hur många miljoner ton koldioxid och miljöstörande växthusgaser som släpps ut i varje län och ställa det mot hur mycket koldioxid som biomassan i skogen och på åkern absorberar. Områden som har en låg nettoabsorbering bör bidraga i högre grad till omställningen både ekonomiskt organisatoriskt.

Man bör även utreda om hur man ersätter lantbrukare för att hålla landet med koldioxid absorbering via biomassa.

Centerpartiet vill att samhället i samarbete med jordbruket och dess organisationer verkar för att utveckla det fossilfria samhället. Grundmekanismen för miljöpolitiken ligger inom ramen för de gröna näringarna utan jorden och skogen ingen biomassa som ger absorbering av växthusgaser och energi.

Centerpartiet anser att det initiativ som jordbrukets organisationer tagit att tillskapa ett fossilfritt jordbruk fram till år 2020 måste bejakas och med statliga stimulanser understödjas politiskt

De skattelättnader som jordbruket haft på drivmedel och energi skall bibehållas och under resan fram till att målet om fossilfrihet uppnås därefter successivt höjas.

Genom att den gröna näringen blir föregångare på detta område görs stora vinster av Know How som hela samhället har nytta av.



ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 25 februari 2011 12:08

VAD KOSTAR EN GRIS!

Nu förs debatten om kostnaderna i grisproduktionen. Harald Svensson den ståndaktige tennsoldaten på Jordbruksverket försöker gå ut i försåtliga ordalag och säga men det är inte farligt differenserna är väldigt små mellan Danmark och Sverige ca 1.20  kr per kilo. Det är katastrofalt bara det .

Det gör på en gris som väger 80 kilo i verkligheten kostar 96 kr mer att producerar. Har du 5000 grisar om året är differensen mot konkurrenten 500 000 kronor men det bryr sig naturligtvis inte Jordbruksverket om de skall hjälpa bönderna genom nya kostnadseffektiva pålagor.


Sedan kommer vi till djurskyddslagens verkliga konsekvenser det är att i ett svinhus i Sverige där du tillåts producera 5000 grisar är det i Danmark tillåtit producera 6000 grisar i samma hus, vilket innebär den Danske bonden tjänar brutto 750000 extra på sitt svinhus utöver tekniska differenser. Netto betyder det i varje fall 350 000 kronor.


 Differensen mellan Sverige och Danmark är i storleksordning mellan tummen och pekfingret 250 kronor per gris. OM du omsätter detta till Volvobilar så skulle en Volvo ha ca 50 000 kr högre kostnader per bil än omvärlden i fabriksledet det är bara att ta ned skylten under sådana omständigheter.

 Den tredje faktorn är att den svenska marknaden blir ett lätt byte för överskottsdetaljer som fläskfilé, karré, stekfläsk och revbensspjäll som i den danska produktionen inte passar in på industrikött.


Dessutom om jag nu minns rätt så har Holland 50 milj. grisar och Danmark 25 milj. grisar. Att trycka in marginalkvaniteter på den priskänsliga Svenska marknaden som dras med negativa konkurrensfördelar är lätt och kostar inget. Bara att utnyttja den prisskillnad som Harald påpekar innebär att man utan göra några direkta förluster kan sälja köttet från Danmark Tyskland och Holland en femma billigare per kilo i konsumentled.


Bestämmer man sig för att överskottsdetaljerna redan är finansierade i industriköttet jag då kommer du upp mot i varje fall en tia i konsumentledet. Om nu jordbruksverket med sina siffror ritade ett utbudsdiagram med utgångspunkt från det rådande läget som indikerar när det råder överkott av griskött på den svenska marknaden kan priserna i råvaruledet falla till 6.45 kr per kilo. Då finns inga grisproducenter men heller ingen nötproduktion. Då förklarar den ständige tennsoldaten Halal Svensson sig nöjd.


Då är frågan hur skall vi vända trenden ja det är som i bilproduktionen fler producerade grisar per ytenhet. Därför att kostnaderna för kapital, byggnader, smågrisar och foder faller inte därför att den omgivande marknaden kan betala de högre priserna.


 Det finns en lösning som går att tillgripa köpa terminer på Chikagobörsen där du får i varje fall mer än 15 kr kilot för grisarna. Det krävs att en bank ställer upp med rådgivning och organiserar detta.


 Den bästa vägen släppa fram dispenser på produktionsvolymer i varje svinhus frångå lagen om djurskydd i grisstallar. Det förhåller sig på detta sätt även om det svider i skinnet på jordbruksverkat att erkänna detta. De främsta incitamenten för god djurhållning är hög lönsamhet. Jordbruksverkets handbok om djurskydd gör i det fallet mer skada än nytta.


 Ge dispenser till, Grisbönderna 20 % fler grisar per ytenhet i väntan på en gemensam djurskyddslag i EU som är tvingade för alla länder. Man kan varken vara bättre eller sämre än det lagen stiftar.


 Kära läsare Sverige är ett land som elegant skulle kunna producera 50 milj. grisar utan några som helst miljökonsekvenser. Dessutom nu när biogasen växer skulle den gödseln komma till sin rätt som ett biologiskt drivmedel.

Den gyllene frågan är viket är bäst en god gris på fyra fötter eller en dålig gris på två fötter?


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

ANNONS
Av Lars-Håkan Halldin - 11 februari 2011 14:23

Öppet brev till Centerns riksdagsgrupp länets riksdagsmän med flera.

 

100 grisgårdar har lagts ned på en månad!


Nu jublar miljövännerna man har med svensk lag slagit ut en näring nämligen grisnäringen. Jublet tilltar då dioxinförgiftat kött från Tyskland säljs till dumpade priser i Sverige. Köpare är främst storköken som levererar mat till barn, skolungdom, sjuka och gamla. Målen är uppnådda mat skall produceras billigt utomlands inte i Sverige.


Försvararna av denna utveckling säger att det ekologiska växer förvisso gör det men  från en försvinnande låg nivå. Skulle vi bygga svenskt jordbruk på den ekologiska efterfrågan fick vi lägga ned 90 % jag tror politikerna skulle bli rätt glada över det.


Dessutom skulle den ekologiska produktionen snabbt ätas upp av import. Nu fullföljer regeringen Reinfeldt den Mats Hellströmska linjen (S) den nyttiga och välgörande strukturomvandlingen folket lämnar landsbygden och söker sig till produktiva näringar i staden och mat importerar vi billigt från andra länder och tredje världen. Det som av dåvarande högern och Soc. Dem kallades den lyckliga välfärdsomvandlingen.


Man frågar sig varför inte höja ribban för andra produktionsgrenar i samhället. Det torde väl vara dumt att tillverka hus i Sverige när det görs billigare i Baltikum. Förbjud skogsavverkning det minskar biomassa. Lägg extra skatt på svensk el den tillverkas bättre och billigare i kolkraftverk på kontinenten.


Det jag vänder mig mot är att det är politiskt gångbart att misskreditera Svenska bönder med lagar som gör det omöjligt att bedriva svenskt jordbruk. Jag menar att regeringens jordbrukspolitik är lika otäck som SD syn på invandrare. Grisbönder är liksom minkbönder ett släkte i grön keps mindre vetande därför skall de med legala medel utrotas.


Konsekvensen av reageringens politik är att unga företagare drivs från gård och grund, konkurs och livslånga skulder är det Maud Olofssons näringspolitik?


Jag vänder mig kraftfullt mot den politik som nu bedrivs bönderna skall ersättas för den diskriminering den svenska djurskyddslagen utgör. Det kan arrangeras med

direktbidrag på 7: -kilot producerat griskött eller ett gränsskydd mot import av griskött på ca 15: - kilot. Det är så mycket djurskyddslagen kostar.


Detta handlade Lars-Håkan Halldins föredrag om vid LRF:s årsmöte i Aspö bygdegård Alseda under torsdagskvällen den 10 februari kl 19.00


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se




Av Lars-Håkan Halldin - 20 januari 2011 13:13

DYR MAT


Vi har nu i jordbruksproduktionen i världen kommit till det bästa av alla tillstånd världsmarknadslagren är i stort borta, maten produceras just in "rigth time", skattebetalarna bidrager med mycket små belopp till jordbruksproduktionen. Lyckan är med andra ord fullständig.


Många ställer sig frågan i hägnet av naturkatastrofer vad är det som sker. Ja den frågan är berättigad en hel del av skördar, djur med mera försvinner. Den stora förändringen av matmarknaden är att matens råvaror görs om till värdepapper. När bonden skall så styrs sådden av priset på spannmålspapper. Vad kostar ett värdepapper den dag han skall skörda. Är priset lågt blir sådden därefter.


Mjölk-, nöt- och fläskmarknaden styrs efter samma principer. Det som skett nu är att samtliga priser på socker, ris, soja, vete och torrmjölk mm ligger över de politiska garantinivårena interventionspriserna. Det går inte in några skattepengar i produktionen.


Priset i butik består inte längre av någon konsument subventioner man betalar maten vad dess råvaror kostar på världsmarknaden. En del nationalekonomer som tänkte med fötterna rodnar idag för att alla deras ekonomiska ekvationer var fel och det visste de. Att få bort jordbruksproduktion och styra över till industriproduktion var ett övergripande mål för dem.


Det stora problemet på matmarknaden är varken naturkatastrofer eller värdepapper. Det är den ekonomiska tillväxten. Hur vi vrider och vänder befinner vi oss i en cykel av ekonomisk tillväxt som omfattar stora delar av Europa Asien och Afrika.


Efterfrågan på mat ökar inte mycket men tillräckligt mycket för att jordens matproduktion inte skall hänga med.



Man brukar säga äter Kinesen två ostskivor om dagen finns det inte mjölk i hela världen till det. Det är ett talesätt som beskriver situationen väl.


 Framtiden blir mycket kärv med fortsatt stigande priser. Indien har för närvarande 18 % matinflation det kan de inte leva med långsiktigt.


Som på alla finansiella marknader måste man göra troligt genom förtroendeskapande åtgärder att det finns köpkraft till en ökad matproduktion för att matproduktionen skall öka. Med dagens elektroniska system möts utbud och efterfrågan på den nivå som det finns köpkraft. Risktagandet i matproduktionen minimeras man intecknar hela kostnadsmassan i produktionen. Priserna på de globala matmarknaderna är de priser som konsumenter med köpkraft förmår att betala.


Kåkstädernas fattiga blir ett akut problem för politikerna… Tunisien är ett typexempel där matbristen håller på att blåsa bort hela det politiska etablesimanget. Vågen sveper över hela arabvärlden. Nu kan man se Allah är rätt maktlös när matguden kräver sin tribut.


Hotet mot matförsörjningen i Afrika är korruptionen. Att få sälja spannmål kräver ofta 10 – 12 nya tillstånd med efterföljande muta varför maten aldrig når konsument. I många länder finns det gränsskydd som förhindrar export till landet i ifråga. Staten där vill tjäna pengar på importerad mat.


Kan man komma överens i WTO ja på sikt. WTO är lika fastkört som FN:s klimatkonferens. De som skor sig på stödsystemet i de fattiga staterna ger inte med sig så lätt. Chicago börsens framtida utveckling som prissättare på jordbrukets råvaror är viktigare än WTO.


Världens jordbruksområden de stora förfallna jordbruksområdena i Afrika den mongoliska stäppen i Kina måste odlas upp.


Min slutsats lyssna inte på falska ekonomiska profeter utan dem som har sakkunskap i ämnet. Vi har låtit jordbrukspolitikens förfalla under tjugofem år. Hade vi byggt in kunskap och insikt i jordbrukspolitiken då hade inte världen stått inför dagens problem. De som tyckt att bönder är en konstig människoart i grön keps de bär huvudansvaret för att folket i kåkstäderna svälter. Mat kan alla få men alla kan inte betala det är det som är problemet.


Lars-Håkan Halldin ©

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Av Lars-Håkan Halldin - 20 januari 2011 11:59

MIN KOMMENTAR

Detta positiva miljöarbete bör vägas in i Sveriges miljöpolitik. Bönderna bör ersättas för detta arbete. Binder man mer CO2 då ökar arealersättningen. Böndernas utsläpp från traktorer, kossor grisar och gödsel bör räknas av mot den gröna biamassa som produceras på gården. Inte nya pålagor på bönderna som miljöpartiet, Soc dem och Moderaterna vill lägga på dem.


Lars-Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist



BÖNDERNA DE STORA MILJÖARBETRAN I SVERIGE


15 skogsägare i Övertorneå fick på onsdagen ta emot diplom för att de är med och skapar en framtida global modell med ökad tillväxt och ökad koldioxidbindning i skogen. Foto: Lars Pekka.

Totalt binder de 15 skogsägarna i Övertorneå 2 671 ton koldioxid på en yta av 170 hektar yngre och medelålders skogar. Sveaskogs marker ingår också i projektet. Mätningarna från deras försök har dock inte utvärderats ännu.


- En uppskattning visar dock att alla personbilsägare i Övertorneå kommun kan köra sina bilar med gott klimatsamvete under 3,5 år om man räknar in både de privata och Sveaskogs provytor, säger utvecklingsledaren Peder Nilsson, Kalix Naturbruksgymnasium. 


Klimatsmart skogsskötsel innebär att skogsägarna sköter skogen intensivt genom att odla ny skog, gödsla ungskog och röja efter en ny modell. Tillväxten ökar kraftigt och därmed fotosyntesen. Vid ökad fotosyntes ökar också upptaget av koldioxid från atmosfären.


Gruvbolaget LKAB köper utsläppsrätterna från projektet av både Sveaskog och de privata skogsägarna.
- Vi vill få fram affärsmässiga lösningar för inköp av utsläppsrätter från naturliga lokala processer, säger Anders Lundkvist, miljöchef vid LKAB. Kan vi dessutom bidra till att stärka skogsbruket och skogsindustrin i vår region så blir det ju en verklig win-win situation.


Pengarna från LKAB bekostar gödslingen till hälften. Och gör gödslingskalkylen ännu mera lönsam.
- Det här ger möjligtet till skogsägarna framgent att genom aktiv skogsskötsel helt enkelt kunna tjäna pengar på koldioxidsänka, säger Leif Hannu.


Av Lars-Håkan Halldin - 17 september 2010 12:02

PUBLICERAT

ATL, (LRF) 2010 09 17

Höglandsnytt (ob) 2010 09 12


Skapa rättvisa och konkurrenskraft för jordbruket

Jordbruket i Sverige behandlas inte rättvist man försämrar dess konkurrenskraft medvetet för att minska matkostnaderna och öka importen av skräpmat. Det är denna prispress som är grundorsaken till utsugningen av landsbygden. Socialdemokraterna driver denna linje men miljöpartiet håller med.


De stora internationella jordbruksöverenskommelserna i WTO skall vara normgivande för hur EU:s och Sveriges jordbrukspolitik skall utformas. Lagstiftning som diskriminerar svenskt jordbruk i förhållande till övrigt jordbruk i EU skall inte vara tillåten.


EU har antagit en resolution om gemensam djurskyddslag en s.k minimistandard. Svenskt djurskydd skall anpassas till denna nya lagstiftning så långt det är möjligt.


Mat som säljs i Sverige skall vara ursprungsmärkt och spårbar. Leverantörer som inte uppfyller detta krav skall nekas verka på den svenska marknaden. En speciell regel skall införas, att mat som har GMO-produkter i sig eller att kött och mjölk har haft foder som är GMO- modifierat, skall detta anges på förpackningens ursprung.


Jag vill vidare skapa ett generellt märkesskydd för begreppet närodlat/närproducerat. Skall den devisen ha hög trovärdighet så får det inte kallas närodlat om det säljs längre bort än 100 km. Vill man marknadsföra sig längre bort är det ursprungsmärkningen som gäller.


En god förebild hur ursprungsmärkning fungerar är Emå-mejeriets ursprungsmärkning av sina varor. Det är viktigt att framhålla att varor som inte är ursprungsmärkta får säljas men det skall klart framgå på förpackningen att denna vara saknar ursprungsmärkning.


För att klara målet att få all åkermark i produktion bör vi använda lite mer åkermark till biomassa, biodiesel och etanol. Framtidens infrastruktur som bebyggelse, järnvägar mm skall i görligaste mån inte byggas på åkermark.


Kor och nötdjur har idisslat och gödslat i alla tider, det skall inte beskattas (fis- och rapskatt)


Gödseln skall tas till vara som gödning och råvara till biogas


Skog och grödor är de viktigaste koldioxidsänkorna och ett arealstöd bör utgå för detta.


Det innebär att skolor, bensinmackar och annan kommersiell och offentlig service skall utvecklas och finnas kvar. Elledningar, telefonledningar, täckning för mobiltelefoner, bredband, och vägar skall hållas i samma skick som i tätorter. Om så behövs, måste man via kommunernas energibolag garantera detta. Klarar inte bolagen täckning, då övergår rätten till energibolaget som tvångsförvaltar deras brister och låter drakarna betala.


Nya pålagor på jordbruket skall villkoras till att de ger samma lagliga villkor som gäller övriga lantbrukare i EU. Kväveskatten skall inte återinföras.


LARS-HÅKAN HALLDIN (C)                 

Seniorkandidat till Riksdagen

Av Lars-Håkan Halldin - 19 juli 2010 17:40

KLIPP UR ATL




Tyskland och Polen dominerar när allmänheten pratar jordbrukspolitik.

Hjälten i debatten är de små jordbrukarna som anses spela en nyckelroll för att hålla landsbygdsekonomin levande och skydda landsbygdsmiljön,

Jordbrukspolitiken måste också vara rättvisare, vilket skulle innebära mer stöd till små lantbruksföretag, till mindre gynnade områden och till nya medlemsländer. 
EU-kommissionen fick svar över förväntan när de bad om åsikter om den gemensamma jordbrukspolitiken från allmänheten. Strax under 5 500 svar kom in till den hemsida som skapats för ändamålet. Men medlemsländernas bidrag till debatten är mycket ojämna. Tyskland och Polen står ensamma för nästan hälften av inläggen, och tillsammans med ytterligare fyra länder utgör de mer än 75 procent av dem. I de sex länderna uppmanade jordbruksorganisationer sina medlemmar att lämna in yttranden. Från Sverige kom det in 27 svar. 

Det sätt som svaren samlats in på gör att det inte går att generalisera om vad allmänheten i allmänhet tycker. De som har svarat är personer med ett särskilt intresse för jordbrukspolitik och inte representativa för alla EU-medborgare. Men initiativet är värdefullt ändå, menar jordbrukskommissionär Dacian Ciolos.
- Den europeiska jordbrukspolitiken måste vända sig till alla medborgare så det är självklart att de ska ha ett ord med i laget, sa kommissionären när en sammanfattning av debatten presenterades på en konferens i Bryssel. 

Ur de över 5 000 svaren har en expertgrupp vaskat fram ett antal teman som man menar representerar den gyllene medelvägen i debatten. Till den hör att jordbrukspolitiken bör garantera EU:s livsmedelsförsörjning men inte skada utvecklingsländers ekonomier och förmåga att själva producera mat. sa Miroslaw Drygas som ingått i expertgruppen som gjort sammanfattningen.

Av Lars-Håkan Halldin - 20 februari 2010 10:56

Pytt i panna och veck i pannan!

 

Götabro 25 februari kl. 18.00


Västernärkes LRF-avdelningar och hushållningsgille, inbjuder

 till Götabro kursgård, torsdagen den 25 februari klockan 18.00

 

Menyn framgår av ovan., Efter pytten serveras kaffe och semla.

Allt till en kostnad av 100 kr, betalas på plats.

 

Veck i pannan.

Vår gästtalare Lars-Håkan Halldin gillar att efterlämna en och annan tankerynka i åhörarens panna.

 

Med mängder av kurs i lantbruksekonomi i bagaget och ett förflutet som ansvarig för Sparbankens lantbruksekonomi i Sverige, är han numera frilansande, träffsäker, talförd, provokativ smålänning som vill inspirera och ge hopp för landsbygdsföretagen i Sverige.

 

Lars-Håkan lyfter fram ”humankapitalet” det vill säga lantbrukaren/företagaren och dennes familj i sina föredrag.

Så kvällen är avsett för såväl herrar som damer!

 

Anmälan till kvällen skall göras senast den 23 februari till:

 Per-Anders Andersson Stora Luggavi via mejl, info@varhulta.com eller till Claes Schneider med sms eller samtal till hans mobiltelefon 0703-401049.

 

 

Välkommen!



Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok tyck här

Följ bloggen

Följ MAKTEN TILL FOLKET med Blogkeen
Följ MAKTEN TILL FOLKET med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se