Ur min politiska dagbok

Kl 14.01 den 8 oktober 2011

JUHOLT OC HYRESAVIN

Juholt har gjort en "Tobleronare" Trumpetar skribenterna landet runt. Jag måste säga jag försvarar Juholt på stark legal, juridisk och moralisk grund.

Sakförhållandet är i stort detta: . 1. Du har rum och kokvrå i riksdagen, 2 Du har lägenhet som riksdagen hyr och avin går direkt till Riksdagens förvaltningskontor 3 du hyr själv lägenhet och sänder avin till Riksdagens förvaltningskontor där två alternativ finnes du förskotts betalar hyran eller förvaltningskontoret betalar avin åt dig.

 I de två första alternativen är det ingen som bryr sig om det bor under  en make/ älskarinna/ älskare längre tider i din lägenhet. Jag vill minnas av min tid i dessa anveronger att Riksdagen till och med uppmuntrade att makar skulle bo där för att ge livet i riksdagen en mer social innebörd.

 I alternativ 3 kan man diskutera det legala i att sambon bor där. Men inför Justitia är vi alla lika vilket innebär följande. Om en riksdagsman skriver sin sambo på hemorten och delar lägenhetens kostnader i hemorten med henne då är det fullt legalt att hon bor i Stockholmslägenheten. Flertalet av riksdagens makar, sambos och särbos mm löser detta genom att vara skriven på hemortsadressen.

Den intressanta juridiska frågan är var bor make/ sambo var  intar denne  dygnsvilan i Stockholm? Nästa frågeställning är älskaren/ älskarinnan var intager denne sin huvudsakliga dygnsvila i sin lägenhet eller i riksdagsmannens lägenhet.

Då inträder frågan var bor älskaren/ älskarinnan  skall denne dela hyran för amorösa träffar osv. Detta är ingen enkel frågeställning. Jag tror det landar rent juridiskt på Juholt har gjort rätt. Riksdagen skall betala hela lägenhetskostnaden. Men man måste göra om huvudmannaskapet det innebär riksdagen tar över Juholt hyreskontrakt. Annars kommer vi dithän att för varje natt det bott någon annan i lägenheten utöver Riksdagsmannen själv göres avdrag.

 Så fungerar det inte i något annat sammanhang. Har jag en större övernattningslägenhet i Stockholm frågar inte företaget eller fiskus hur många nätter min särbo bott där tillsammans med mig och legalt rent juridiskt är det också. Juridiken måste arbeta med objektiva rekvisit inte känslor eller publicistiska sensationer. Syna hur många Riksdagsledamöter som levt med frun i god tro i Riksdagens lägenhet.

Gäller det för sambon/ frun/ son/ döttrar då gäller det för älskarinnan/ älskaren också.

Då är frågan vilken är den juridiska grunden för detta. Min bedömning är klar. Juholt har lämnat in hyreskontrakt där det klart och redigt står angivit att sambon har del i kontraktet. Hyresavierna har  gått till Riksdagens förvaltningskontor. Inget uppsåt föreligger att vilseleda Riksdagen eller förvaltningskontoret.

Riksdagen har under lång tid betalat ut ersättningen med de rekvisit som föreligger i Riksdagens förordning samt inkomna underlag. Juholt har anpassats sig till rådande omständigheter Riksdagen har inte ifrågasatt hyreskontrakt eller avier utan utbetalat ersättningen och under lång tid vilket har juridisk bäring. Juholt handlade är därmed oklanderligt.

Vad innebär framtiden Riksdagen måste ta över alla hyreskontrakt ha dem som sina det är riksdagens övernattningslägenheter för Riksdagsmän och förekommande fall tjänstemän.. Av förordningen skall framgå att där behov av dubbelt boende föreligger betalar Riksdagen dubbelt boende via direktbetalning, traktamente eller på annat sätt. Vem som bor tillsammans med riksdagsmannen är inte adekvat.

Den som gjort fel och är ansvarig för den uppkomna situationen är Riksdagens förvaltningskontor. Inte Juholt som anpassat sig tillrådande omständigheter och praxis.

Lars-Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

Ur min politiska dagbok

Kl 11.19 den 6:e November 2011

SVERIGE BEHÖVER EN BÄTTRE SMÅFÖRETAGARPOLITIK!

Det talas i  tungomål från politiker  vi måste ha en bättre småföretagarpolitik. Vi är småföretagarnas bäste vän osv. När man tenterar dem på sin kunskap är det ett tomt vitt ark. Småförtagarpolitik är faktiskt rätt enkel  gör som den bästa tredjedelen gör. Har du inte insikt kunna se hur den bästa tredjedelen arbetar sluta som företagare.

Företagens organisationer allt från Småföretagarna och Svenskt Näringsliv underhåller dem med flum och framförallt pratar om saker som i stort varken gör till eller från i företagen. Tyvärr kompetensen att hantera ett företag från balansräkning& resultaträkning  till aktivt åtgärdsprogram saknas. Bankerna besitter det heller inte.

Det som företagens organisationer skulle kunna göra via sina lokala tentakler ut i kommunerna är att på ett tidigt stadium rekrytera dem som har fallenhet att bli förtagare och i den lokala företagsmiljön utveckla dem.

Det som i dagarna talas mest om är hur förödande LAS är Major Björklund FP vill avskaffa den (avskaffa major Björklund är ett annat intressant förslag) LAS är faktiskt arbetsgivarnas bäste vän. Den lägger inte hinder i vägen utan öppnar möjligheter. Vill man ha en bra LAS-tillämpning samarbeta med Facket. En ärrad metallombudsman har ofta bättre insikter hur personalen skall struktureras vid förändringar än företagaren själv. Fackets undantagslistor är mer generösa än LAS-undantagen.

Avskaffas LAS som Björlund kräver då blir det kollektivavtalsreglerat över hela arbetsmarknaden och då kommer vi få ett mycket strängare anställningsskydd mm Framförallt kommer skadestånden att hissas avsevärt. Troligen blir grundskyddet kompletterat med två årslöner till varje anställd som sägs upp. Själv göra och själv ha när man lyssnar på falska profeter.

Det staten skall ägna sig åt är inflationsbekämpning och att arbetsmarknadens parter sluter avtal inom inflationsmålet och Riksbanken stämmer valutan likt pianostämmaren så vi kan hävda oss på världsmarknaden. Den viktigaste åtgärden i småföretagarpolitiken är stabil lönebildning och ökad förädlingsgrad per anställd.

Blankettraseriet brukar jag säga det bekämpar du best som småföretagare genom att skaffa dig tre saker bokhylla, pärmar och register. Behärskar du inte bokföring gå till Sveriges redovisningskonsulters Förbund.

Vi har världens bästa skattesystem. Vet inte hur många kurser jag haft inom och utom landet för småföretagare enskilda näringsidkare. Vi hade som princip att tjänade du inte in resa och uppehälle under kursen i sänkt skatt fick du pengarna tillbaka. Jag erkänner komplicerat men vasst det finns i princip inget land där du får dra av alla utgifter på resultaträkningens utgiftssida mer än Sverige. Som tack för det får du betala skatt på din egen lön och social avgifter till din pension. Det brukar vara den frågan som sticker de flesta företagare i ögonen.

Den "privata Mercedesen blev f-n så dyr"  först bilpriset sedan skatt och social avgifter på privatuttaget. Då gråter de blod. När man sedan förklarat det är något som gäller alla medborgare. "Å  menar du att maskinist Larsson betalar skatt det gör väl vi i företaget åt honom"? Det är småföretagandet i ett nötskal.

FOKLOMRÖSTA I REGIONFRÅGAN 2014

Politikerna debatterar regionfrågan utan kunna komma överens man läser i bladen fula tillmälen mot varandra. Det finns en lösning på problemet  folkomrösta i frågan  men det vågar politikerna inte för folket säger ett rungande nej till storregion.

Politikerna som vill ha storregion tar sig allt märkligare uttryck i debatten Man schabblade bort region Småland. Nu går Kalmar till region syd. län. Nu skall snart alla län ingå men det blev bara  fall Östergötland och ev. Sörmland.  Det bidde en tumme. Jag delar deras syn att man skall diskutera regionfrågan och förhandla fram en modell för samarbetet överlämna det till folket att avgöra i en folkomröstning valet 2014.

De hävdar att detta är en gammal Centerfråga det är det nu inte.  Centern har alltid vurmat för länsdemokrati som innebär att till landstingets kompetens skulle även den statliga verksamheten fogas. Det har alltid varit Centerpartiets uppfattning. Det finns anledning att med några intellektuella rekvisit analysera regionfrågan.

Går vi genom statsbidrag och infrastruktursatsningar som gjort i de nya regionerna Skåne och Götaland  är utfallet mindre statsbidrag per invånare och mer skattepengar från de egna invånarna. Kranskommunerna i region Väst har blivit marginaliserade och ångrar sitt tilltag att ansluta sig till Väst. Förvaltning och byråkrati har svält.

Tredje spåret, citytunneln och en och annan led i Göteborg ja det är subventioner. Tänk om vi satsat dem i Jönköpings län vilken utväxling. 150 kilometer fart på alla våra järnvägar elektrifiering av länets järnvägar.

Vårt län är ett område i landet som kan skryta med har snabba kommunikationer både på väg och järnväg. Vi har inget storstadssyndrom där transporterna står stilla i bilköer. Allt kommer fram och på rätt tid.  Genom att använda våra järnvägar bättre kan vi möta framtidens klimathot resa och frakta klimatsmart.

Jönköping är ett fantastiskt fint län splittra inte länet. Om region Östra Sverige bildas då kommer Gislaved och Gnosjö troligen Värnamo gå till Halland. Vetlanda går till region syd trots att den nya riksdagsmannen från Fifflekull intygar motsatsen.

I vårt län har vi en jättebra sjukvård. Våra läkare ser till att vi är friska innan vi går tillbaka till arbetslivet. Det är därför frånvaron på grund av sjukdom i länet är liten och arbetslösheten låg.

Vårt landsting går med 160 miljoner i vinst. Sköttes alla landsting som vårt skulle landstingsektorn spara 20 miljarder. Det är inte kris i sjukvården det är kris bland dem som sköter Sveriges Landstingen och den krisen vill man ska nå Jönköping genom en anslutning till Region Öst..

Nu vill makthavarna från höger till vänster att folket inte skall få folkomrösta  de föraktar folkets kompetens. Den bildningen har ett litet fåtal politiker som vill ha mer centralisering.

Ställ regionfrågan under prövning hos det högsta beslutande organet i länet Folket 2014. det törs inte makthavarna  då blir det inga läderklädda regionråds stolar och feta arvoden.

Lars Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist

Tycker som en Centerpartist skall tycka

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis.se

KLOCKAN 8.36 DEN 2 OKTOBER 2011

UR MIN POLITISKA DAGBOK.

Brännelund den 3 oktober 2011

BLUFFEN OM UNGDOMSLÖNERNA ASLÖJAR JAG NU

Näringslivets ledare är inga stolpskott de är målmedvetna lobbyister för bl.a sänkta löner. När de misslyckas med näringslivsorganisationernas primära uppgift skapa kunskap i företagandet om nya marknader, hur den bästa tredjedelen arbetar och framför allt där de kapitalt misslyckats att bland unga hitta företagarämnena och förädla dem till goda förtagare. Då kastar man sig ut och tycker i samhälls- och arbetsrättsfrågor  och då låter det bara dumt.

Ungdomar skall gå på svältlöner, ungdomar skall bo hemma, ungdomar skall ha två och tre jobb jag bara frågar vilka "stolpskott" företräder svenskt näringsliv i samhällsdebatten. Med detta ledarskap skall vi klara internationell konkurrens jag blir djupt betänkt.

Det förhåller sig på detta sätt vi har ca 375 000 arbetslösa. Får en ung  människa arbete  åker en annan ung eller äldre ut detta är ett axiom. 

Näringslivet och offentlig sektor jobbar efter principen "just in right time" vilket innebär att de arbetsuppgifter som skall utföras  i den totala produktionen är fullbemannade. Svenskt näringsliv och svensk offentlig sektor behöver inte fler anställda än de har. Ska det bli fler anställda måste privat och offentlig sektor växa.

 Offentlig sektor får inte växa om den inte växer i  privat regi  och finansieras med dina och mina skatter. Det är säreget offentlig tillväxt i privat regi är rumsrent men i offentlig regi förkastligt.  I dessa frågor måste Sv. Näringsliv städa framför egen dörr.

Framtiden finns bland de arbetslösa anställ dem. Nya verksamheter förmår inte näringslivet ta fram så är det tyvärr. Inom ramen för småförtagandet växer det nya företag men nästan lika många slås ut under resan fram till en mogen företagsetablering. Ekonomin måste växa totalt det gör den genom investeringar, ökad privat konsumtion inom inflationsmålet och offentliga investeringar som järnvägar, vägar sjukhus och mycket annat.

De som kräver sänkta ungdomslöner tiger om en sak vi har i realiteten haft 17 år av ökade reallöner där lönesumman totalt legat inom inflationsmålet vilket innebär att vi 17 år i rad gjort det billigare att anställa. Under sjutton år har det blivit realt billigare anställa unga ändock klara inte näringslivet det. Då har näringslivet självt ett stort problem nämligen de vill inte ha ung arbetskraft. Förädlingsgraden produktion per anställd har i stort ökat under dessa 17 år och lönerna i företagen realt minskat i förhållande till företagens omsättning.

Vad som krävs är nya verksamheter och produkter som vi säljer. Vi måste ner i en arbetslöshet på ca 175.000 - 200.000 personer för att lösa ungdomsarbetslösheten. Då står den arbetslöse mellan två jobb. Arbetslöshetsbekämpning är nyckeln till framgång.

Kan man ha människor i fas 3 borde man kunna ordna arbetsplatsförlagda praktikplatser för ungdomar i  grupper om 15 - 20 personer som handleds av godkänd yrkeslärare men si det vill inte näringslivet. De har ett mål sänkta löner totalt sett så att man kan stoppa mer pengar i eget kapital och ge en slant till ägarna.

Sverige är kanske ett av världens mest företagarvänliga länder med lite byråkrati, stabila fackföreningar mm. Näringslivets organisationer borde ägna sig åt att hitta personer som kan bli företagare, lära ut lönsamhet så arbetar den bästa tredjedelen framför allt hitta verksamheter som det går att skapa nya företag kring.

Det innebär näringslivets intresseorganisationer skall ägna sig åt produktion, produktutveckling och nya verksamheter. När de inte har förmågan till det blir det ungdomen som får betala med arbetslöshet. Sök felen hos näringslivets dåliga förmåga att organisera verksamheten, bristande intresse anställa unga och oförmåga att expandera näringslivet. Fokus hos näringslivet är på den sämsta tredjedelen när fokus skall vara på den bästa tredjedelen då blir inte unga arbetslösa. Ungdomsarbetslöshet är ett näringslivsproblem inte ett samhällsproblem.

Lars-Håkan Halldin

Oberoende Centerpartist

Brännelund, 575 95 Eksjö

Telefon 0381-401 76 Mobil, SMS och MMS 0708-7 401 76

http://maktentillfolket.bloggagratis

Nu när höstmörkret kommer måste vi pigga upp oss med något riktigt lyxigt Oxfile Wellington (Man kan även göra den på grisfilé)

Mysa till det riktigt och minnas sommaren som trots allt var rätt fin det regnade då och då. Nu är det bra fram med grytorna i fredagskvällen och sätta i gång. Du kan inte misslyckas.

MATSEDEL

 INBAKAD OXFILÉ WELLINGTON

DRINK

Entrédrink på ett spansk mousserande vin

FÖRRÄTT-

Sillröra

Öl och liten snaps

VARMRÄTT

Inbakad Oxfilé Wellington

Madiersås

Potatisgaletter

Sparris

Rödvin på Beaujolais Vintagé (Patriark.)

EFTERÄTT

Inkokta päron

AVEC

Svart kaffe och varm cognac

DRYCKER

Pilsner, snaps, sekt, Beaujolais Vintage, Château du Levant 2004 ,

sherry och konjak

-----------------------------------------------------------------------------

DRINK

Ett god spansk mousserande sekt ur det Spanska Vinsortimentet som har bättre champagne karaktär än ursprungsvinet champagne.

FÖRRÄTT

Sillröra

1 burk löksill

1dl Creame Fraiche

1 dl majonnäs

2 – 3 dillvippor nerklippta i röran

1 vippa med persilja

2 pressade vitlöksklyftor

1dl hackad gul lök

Rejält med gräslök

Salt och peppar efter behag.

Anrättningen lägges upp på rostat vitt bröd som skurits i hjärtan

Till detta dricker vi en torr pilsner och en god snaps 4 cl

Notera att sillröran bör stå ett dygn kylskåpskall för att få rätt smak och karaktär.

VARMRÄTT

Festlig varmrätt som går bra att laga i god tid. Grädda den strax innan den ska serveras.

Det här behövs för 4 port:

4 skivor oxfilé (ca 80 g/st)  (Kan även använda fläskfilé)

4 plattor djupfryst smördeg

Duxelles-massa:

3 msk osaltat smör

100 g rökt skinka

150 g färska champinjoner

1 gul lök

1 msk madeira

1 tsk tomatpuré

2 dl grönsaksbuljong (tärning)

Madeirasås:

2 dl köttbuljong (tärning)

1 dl madeira

2-3 msk tomatpuré

1 krm paprikapulver

1/4 krm kajennpeppar

Tillbehör:

potatisgaletter

säsongens kokta grönsaker

Ugn: 200°

Gör så här:

1. Tina smördegen enligt förpackningens anvisningar. Kavla ut smördegen tunt och tag ut runda bitar, så stora att de senare går att vika runt köttet. Sporra ut garnering av överflödet.
2.  
3. Bryn köttet runtom i lite osaltat smör i en stekpanna. Låt biffarna kallna.

4. Finhacka lök, skinka och svamp till duxelles-massan. Låt det hackade mjukna i smöret i en stekpanna utan att det får färg. Tillsätt tomatpuré, madeira och buljong. Låt det puttra några minuter. Smaka av med salt och peppar.

5. Lägg allt i en mixer eller matberedare och mixa det. Låt det kallna.

6.  Lägg en rejäl klick av duxelles-massan i mitten på varje degbit. Lägg på biffen, vik ihop degen och tryck till skarvarna väl. Lägg knytena på bakpappersklädd plåt med skarven nedåt. Lägg på garneringen och pensla med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen ca 15 minuter eller tills smördegen har fått fin färg och allt är genomvarmt.

7. Gör under tiden såsen. Lägg alla ingredienser, utom maizenamjölet, i en kastrull. Låt det koka upp. Smaka av. Red eventuellt såsen med maizenamjöl utrört i lite vatten. Låt sedan såsen bara koka upp på nytt. Bjud potatisgaletter och någon kokt grönsak till.

EFTERRÄTT

INKOKTA PÄRON

5 – 6 päron

4 dl vatten

150 gram socker

2,5 dl Château du Levant 2004 

Serveras med vispgrädde

Görs å här

Skala päronen 
Blanda dessertvinet, socker och vatten
Koka päronen mjuka i lagen
Servera päronhalvor med lag och vispgrädde.

Till detta dricker vi en torr sherry.

AVEC

Svart kaffe, varm konjak och Cigariller till dem som så önskar

SMAKLIG SPIES

Mitt i kampanjen inför den svenska folkomröstningen om euron 2003 förklarade den amerikanske ekonomen Milton Friedman att eurozonen skulle splittras inom tio år. 

Seriösa personer tyckte att han skämde ut sig. Ekonomerna och politikerna förklarade att han talade goja. Själv tillhörde jag den majoritet som röstade emot euron, men jag tyckte ändå att Friedman överdramatiserade. I dag börjar allt fler misstänka att han hade rätt.

Friedman såg två problem med euron. Det ena var att den gemensamma räntan – priset vi betalar för pengar – blev för låg för snabbväxande länder och för hög för andra. Överhettade ekonomier som Irland och Spanien värmdes än mer genom låga räntor, så det blev så billigt att låna och spekulera att de byggde om hela landsändar till bostadsbubblor.  

Det andra problemet var att vanskötta stater som Italien och Grekland kunde låna billigt, eftersom de nu kunde använda Tysklands djupa fickor som skyddsnät. De gjorde inget för att få fart på sina ekonomier. 
De exporterade mindre, men ökade utgifterna och lönerna explosivt – med lånade pengar. Det bröt mot euroreglerna, men ingen brydde sig.

Så kom krisen. Bubblorna punkterades och staterna fick svårt att låna. Då måste folk sänka sina löner eller flytta dit jobben finns, men när de inte gör det måste skötsamma euroländer rädda de vanskötta. Friedman menade att det var värre än slöseri – det kunde förstöra hela Europatanken. Samarbete ger gemenskap om man har samma mål, men om det blir ett sätt att slåss om resurser skapar det konflikt. Euron var inte ett ekonomiskt projekt, utan ett politiskt försök att driva på Europas enande, men, tillade Friedman; ”jag tror att dess effekt blir raka motsatsen”. 

Om man lyssnar på vad befolkningar säger om varandra just nu blir man rädd. De tyskar som tvingas betala klagar fördomsfullt på korrupta, fifflande sydeuropéer, medan de greker som i utbyte mot räddningar måste genomföra tuffa åtstramningar talar föraktfullt om kallhamrade, giriga germaner. 

I många länder växer nationalistiska missnöjespartier som har hatet mot grannarna som livsluft. Tänk om det europrojekt som skulle begrava nationalismen, i själva verket har pånyttfött den?

www.metro.se

Ur min politiska dagbok

Kl 09.10 den 4 september  2011

FRISKOLA MED BRISTER

Jag tycker att tanken med friskolor och ett totalt skolval i varje kommun är en demokratisk reform som skall bejakas. När riskkapitalbolag går in och köper skolor är inte ett friskhetstecken. Jag ser helst att skolorna ägs av föräldrar, lärare som brutit sig loss, stiftelser av typ folkhögskolor osv. Att folket i glesbygd tar över en nedlagd skola och väckte den till liv på nytt i kamp mot centralbyråkratin i kommunen. Att ett riskkapitalbolag skulle engagera sig i en landsbygds- eller glesbygdskola finns inte på kartan.

När rektorsexpeditionen ägandet flyttar från kommunen till kungliga huvudstaden( Värre New York) då är jag inte med. När skolor säljs som vilken handelsvara som helst det är heller inte min baby. Här måste friskolornas intresseorganisationer sopa rent framför egen dörr. Att en grupp skolor säljs och pengarna försvinner till Jersey det är omoraliskt och sticker skattebetalarna i ögonen.

Skolpengen har dragit iväg till alldeles för stora belopp. Att driva en lågstadieskola kostar idag netto ca 55.000 kr per lev (En framtida skolpeng bör fastställas av staten och vara på ca 60.000 kr per elev och räknas upp realt varje treårsperiod). Att den interkommunala skolpengen dragit iväg är inte friskolornas fel utan kommunernas snikenhet. De låter grannkommunen finansiera sin egen skolbudget. Här måste till en sanering.

Friskolor skall självfallet gå med vinst. Insatt riskkapital bör förräntas med ca 5% realränta plus en viss återbetalning med 1,5% årligen. Därför bör nivån ligga på ca 7% (obs riskkapitalet bolagskapitalet är en gång för alla inbetalat och kan inte fås tillbaka med mindre än verksamheten läggs ned.) Att vinsterna blir stora beror inte på friskolan utan att kommunerna låtit den ekonomiska planeringen gå vind för våg. (De kommunala skolornas vinster om man kallar dem så har gått till rektorsexpeditionen och kommunens centrala byråkrati det flödet har varit tyvärr större än vinstflödet i vissa skolor.)

Till riskapitalbolagens försvar skall sägas deras vinster har arbetat i skolan medan kommunernas centralbyråkrati utarmat skolan. Det är inte bara ett pedagogiskt problem med kunskapsnivån utan pengaflödet från skolan till centralbyråkratin är tyvärr en större orsak. Denna sanning måste sägas.

Jag har även uppfattningen att skolan skall vara profan det innebär stå fri från trossamfund och organisationer som är bärare av värderingar som inte samhället skall skattefinansiera. På sikt skall vi inte ha religiösa friskolor.

En kompromiss på det religiösa området får väl bli att folkhögskolor skapar skolor med värderingsprofil men det skall vara hårt lagreglerat. Inte en bön eller psalm under skoltid. Detta måste  bli en fråga som regleras i grundlagen.

Skolavslutning i kyrkan det får barnens föräldrar och prästen ordna i anslutning till skolavslutning. Jag gillar avslutning i kyrkan men skolan skall inte vara huvudman. Orkar dagens lata präster med det uppdraget??

Att skolan står öppen för alla och är avgiftsfri det är självklart denna regel måste inpräntas. Friskolornas intresseorganisationer bör ta i friskolornas moralfrågor vem äger dem, vinster, vart går vinster, kvalité och värderingar som religion och andra värderingsfrågor.

En värderingsfråga som måste lyftas är ordning och reda i skolan. Skolan måste vara en lärande institution som lär för framtida arbetsliv. Komma  i tid, vara på sin arbetsplats, lagarbete, och mycket annat måste läras ut från dag 1. Du får inte stå vid en CNC maskin och tala i mobiltelefon. Det går inte ställa av sitt arbetsredskap så att flödet i fabriken stannar osv. Störande moment tolereras inte i arbetslivet man är en del av en process.. Att blunda för verklighetens disciplin frågor i skolan tycker jag är dumt.

Friskolornas konkurrenskraft är viktig i många kommuner har friskolan lyft kvalitén på hela skolverksamheten. Friskolan avslöjar en hemsk sanning den kommunala gemensamma skolan har tyvärr varit en skyddad verkstad för många som dragit benen efter sig i många år. Skolan är barnens arbetsplats den de vistas på längst tid i livet av alla arbetsplatser. Barnen har en chans lärarna kan gotta sig och ha den bra terminen efter termin

Lars-Håkan Halldin

Decentralist